En ny bok av Gull Åkerblom - På andra sidan grinden. Lånehunden.
Ellis mamma jobbar som kriminalreporter på ortens tidning. Hon är orädd och skarp och har ett avslöjande repotage snart klart för publicering. En morgon händer en otrevlig olycka. Ellis mamma blir påkörd mitt på ett övergångsställe och Elli tycker sig se att mannen i bilen öppnar bilrutan och försöker rycka åt sig mammas väska. Han misslyckas dock och smiter snabbt från platsen . Elli plockar ihop mammas papper och andra saker från väskan.
Snart kommer ambulansen och Elli får följa med till sjukhuset. Hur ska det gå för mamma? Elli är ensam nu. Pappa träffar hon inte alls ofta, vet knappt var han är. Mormor är bortrest och .. mamma på sjukhus. Även vårdpersonalen är oroliga över Elli men tillsammans ordnar man det så att Elli får bo hos sin mormors syster Iris, långt inne i skogen.
Det är inte Ellis högsta dröm precis men det blir oväntat spännande. Hon får snart ta hand om en egen lånehund som är mycket speciell och som hon döper till Ylva.
Mamma har infiltrerat ett tjuvjaktlag på varg och det är den artikeln som är det heta stoff som någon till och med är beredd att /trakassera/skada/döda för.
Ellis lånade hund är en vargunge och det uppdagas också att Elli själv tillhör en släkt som har vargblod i ådrorna. Mormors syster Iris berättar och det blir trovärdigt och fint. Det är alltså därför hennes hundlängtan är så stor att hon knappt kunnat hantera den.
Pappa som varit både mycket skeptisk och rädd för hans kvinnors vargtillhörighet, vänjer sig vid tanken och säger: " Kanske är jag ensam i världen om att vara pappa till en vargunge". En föräldraåterförening anas...
Någon varulv kommer Elli inte att bli, hennes vargblod är alldeles för uttunnat. Men hon är jublande lycklig över den dubbla känslan, varg och människa.
Gull Åkerblom har skrivit en lättläst och spännande bok som slutar i en oväntad upplösning. Lånehunden är deckare, miljöthriller och fantasy i ett.
fredag 24 februari 2012
lördag 18 februari 2012
Strimmor av hopp
Lina är femton år och bor i Litauen. Det är 40-tal och en dag stegar Stalins hemliga polis NKVD in i huset och för bort hela familjen. De får packa det nödvändigaste på 20 minuter och fraktas sedan likt boskap i vagnar till Sibirien. I en tågvagn märkt "Tjuvar och prostituerade".
Lina, lillebror Jonas och mamman skiljs från pappan men det är drömmen om återförening som håller dem uppe.
I Sibirien får de jobba hårt i arbetslägret och är ständigt hungriga. Jonas drabbas av skörbjugg och är ytterligt svag. Tack vare vännen Andrius får han färsk tomat och blir frisk.
De förflyttas och snart får också Lina reda på varför de blev deporterade. Linas mamma blir allt tröttare, allt svagare och orkar till slut inte äta.
Det finns bara två möjliga alternativ i Sibirien. Det ena att dö, det andra att överleva. Lina vill livet. Hon vill överleva.
Hon får dåligt samvete att hon vill leva. Är det själviskt att vilja livet när bägge föräldrarna är döda?
Ruta E. Sepetys har skrivit en starkt berörande bok om sina släktingar i Litauen och den sovjetiska deporteringen till Sibiren. Lina, Jonas och Andrius är fiktiva personer men berättelsen bygger på verkliga händelser och beskriver hur vissa fick offras för att andra fick sin frihet. En glömd historia som nu kommer fram i ljuset. Vi får lära av historien för att själva få perspektiv.
Lina, lillebror Jonas och mamman skiljs från pappan men det är drömmen om återförening som håller dem uppe.
I Sibirien får de jobba hårt i arbetslägret och är ständigt hungriga. Jonas drabbas av skörbjugg och är ytterligt svag. Tack vare vännen Andrius får han färsk tomat och blir frisk.
De förflyttas och snart får också Lina reda på varför de blev deporterade. Linas mamma blir allt tröttare, allt svagare och orkar till slut inte äta.
Det finns bara två möjliga alternativ i Sibirien. Det ena att dö, det andra att överleva. Lina vill livet. Hon vill överleva.
Hon får dåligt samvete att hon vill leva. Är det själviskt att vilja livet när bägge föräldrarna är döda?
Ruta E. Sepetys har skrivit en starkt berörande bok om sina släktingar i Litauen och den sovjetiska deporteringen till Sibiren. Lina, Jonas och Andrius är fiktiva personer men berättelsen bygger på verkliga händelser och beskriver hur vissa fick offras för att andra fick sin frihet. En glömd historia som nu kommer fram i ljuset. Vi får lära av historien för att själva få perspektiv.
söndag 12 februari 2012
Revolvern
Lite av en gammaldags äventyrsrysare är denna utmärkta bok av Marcus Sedwick.
Revolvern utspelar sig på tre plan. Dels i 1899 års Nome i Alaska, i 1910 års svenska Kiruna och i en epilog från 1967 års New York.
Sigge hittar sin pappa ihjälfrusen på isen. Släden har gått ignom och trots att far lyckats tagit sig upp har han inte kommit undan vinden och kölden. Varför hade han kört hem tvärs över isen fast han visste att isen var alldeles för tunn?
Hemma blir det dyster stämning. Storasyster Anna och styvmor Nadja beger sig till staden för att skaffa hjälp.
Sigge är ensam hemma (så när på hans far som ligger död på köksbordet) när en man plötsligt knackar på dörren till den ensliga stugan. Därutanför står Gunther Wolff, en hotfull, olycksbådande, skäggig karl. Han påstår att han kände Sigges far och mor för tio år sedan. Där i Nome.
Det hela känns inte alls betryggande. Woolff har definitiv inte kommit som någon räddare. Han vill utkräva sin del av en påstådd uppgörelse om ett guldfynd.
När det hela börjar kännas allt mer hotfullt går Sigges tankar till faderns dyrbaraste ägodel, revolvern som finns gömd i skafferiet. Som väntar på att användas.
Anna kommer hem. Ensam. Historien skruvas upp ytterligare ett varv och greppet hårdnar. Wollf ska ha guldet. Till vilket pris som helst.
Barnen som inte har en aning om något guld gör allt för att få den främmande mannen på fall men han är desperat och fullständigt känslokall. Han utnyttjar syskonen emot varandra och det känns läskigt och realistiskt.
Sigge erinrar sig sin pappas alla små föreläsningar om revolrar och hur de reagerar. I kyla tex.
Revolvern är en väldigt bra spänningshistoria, berättad om en svensk familj i Kiruna av en brittisk författare. Boken har många korta kapitel som gör den lättläst och ett tajt språk som höjer stämningen. Det är mycket snö, kyla, is, ensamhet och fattigdom. Men oerhört spännande! Hela tiden.
se också Marcus Sedgwicks egen hemsida: http://www.marcussedgwick.com/Marcus_Sedgwick/Home.html
Revolvern utspelar sig på tre plan. Dels i 1899 års Nome i Alaska, i 1910 års svenska Kiruna och i en epilog från 1967 års New York.
Sigge hittar sin pappa ihjälfrusen på isen. Släden har gått ignom och trots att far lyckats tagit sig upp har han inte kommit undan vinden och kölden. Varför hade han kört hem tvärs över isen fast han visste att isen var alldeles för tunn?
Hemma blir det dyster stämning. Storasyster Anna och styvmor Nadja beger sig till staden för att skaffa hjälp.
Sigge är ensam hemma (så när på hans far som ligger död på köksbordet) när en man plötsligt knackar på dörren till den ensliga stugan. Därutanför står Gunther Wolff, en hotfull, olycksbådande, skäggig karl. Han påstår att han kände Sigges far och mor för tio år sedan. Där i Nome.
Det hela känns inte alls betryggande. Woolff har definitiv inte kommit som någon räddare. Han vill utkräva sin del av en påstådd uppgörelse om ett guldfynd.
När det hela börjar kännas allt mer hotfullt går Sigges tankar till faderns dyrbaraste ägodel, revolvern som finns gömd i skafferiet. Som väntar på att användas.
Anna kommer hem. Ensam. Historien skruvas upp ytterligare ett varv och greppet hårdnar. Wollf ska ha guldet. Till vilket pris som helst.
Barnen som inte har en aning om något guld gör allt för att få den främmande mannen på fall men han är desperat och fullständigt känslokall. Han utnyttjar syskonen emot varandra och det känns läskigt och realistiskt.
Sigge erinrar sig sin pappas alla små föreläsningar om revolrar och hur de reagerar. I kyla tex.
Revolvern är en väldigt bra spänningshistoria, berättad om en svensk familj i Kiruna av en brittisk författare. Boken har många korta kapitel som gör den lättläst och ett tajt språk som höjer stämningen. Det är mycket snö, kyla, is, ensamhet och fattigdom. Men oerhört spännande! Hela tiden.
se också Marcus Sedgwicks egen hemsida: http://www.marcussedgwick.com/Marcus_Sedgwick/Home.html
måndag 6 februari 2012
Sopkungen
Tea bor med pappa Tompa och de flyttar ofta.
Just idag är det första arbetsdagen för pappa i storpampen Peders Palms villa och första skoldagen för Tea och hon vet inte ens var skolan ligger.
Men pappa har bråttom han jobbar mycket, har långa dagar och svart lön.
Men sen... när det här jobbet är klart då ska de åka iväg på en riktig långsemester, bo lyxigt o äta gott, säger pappa och skyndar sig iväg för att jobba.
Tea blir aldrig rådlös, hon är van att klara sig. Hon ringer nummerupplysningen och fröken Ur och redan på vägen till skolan blir hon kompis med Tonio och hans pappa Carlos som kör bussen.
Peder Palm är stadens storpamp och får mycket cred för miljöåtervinning och välgörenhet. Men på återvinningsanläggningen går det rykten om skumma saker och när sedan Peders lyxvilla börjar brinna helt explosionsartat så verkar det mer än mystiskt. Pappa Tompas svarta renoveringspengar försvinner bokstavligt talat upp i rök.
Just idag är det första arbetsdagen för pappa i storpampen Peders Palms villa och första skoldagen för Tea och hon vet inte ens var skolan ligger.
Men pappa har bråttom han jobbar mycket, har långa dagar och svart lön.
Men sen... när det här jobbet är klart då ska de åka iväg på en riktig långsemester, bo lyxigt o äta gott, säger pappa och skyndar sig iväg för att jobba.
Tea blir aldrig rådlös, hon är van att klara sig. Hon ringer nummerupplysningen och fröken Ur och redan på vägen till skolan blir hon kompis med Tonio och hans pappa Carlos som kör bussen.
Peder Palm är stadens storpamp och får mycket cred för miljöåtervinning och välgörenhet. Men på återvinningsanläggningen går det rykten om skumma saker och när sedan Peders lyxvilla börjar brinna helt explosionsartat så verkar det mer än mystiskt. Pappa Tompas svarta renoveringspengar försvinner bokstavligt talat upp i rök.
Maria Herngren och Eva Swedenmark har skrivit flera böcker tillsammans. Rätt så vanliga vardagshistorier men med samhällsengagemang och knorr. Det är bra!
torsdag 2 februari 2012
Hur svårt kan de va?
Hur svårt kan de va? är en högstadierysare som sakta smyger sig runt hjärtat och trycker till. Så här jävligt kan det vara i en alldeles vanlig högstadieklass.
Julia, en av de populäraste tjejerna i klassen, har haft sämsta sommarlovet nånsin och varit tvungen att hänga med Edith som är både töntig och sjukt barnslig.
Snygga, blyga Daniel vill helst inte vara hemma. Där är bråk och irritation och däremellan iskyla.
Udda fågeln Edith bor ensam med sin bohempappa sedan mamma flyttat iväg till Umeå och blivit konsthallchef.
Nu är det första dagen i nian och en av klasskamraterna, Björn, dyker inte upp i skolan. Han är i Florida med sina föräldar, påstår fröken. Men hur sannolikt är det på en skala.
Daniel har sett honom utanför BUP tillsammans med en vårdare. Björn är nog inlagd på psyket, tror han.
När Julia får reda på det vill hon gottgöra. Hon får dåligt samvete att hon inte varit snällare mot Björn eller åtminstone borde ha sagt ifrån mot de som mobbade honom. Hon bestämmer sig att besöka Björn på psyket. Men det är inte alls lätt. Rena Fort Knox.
Anna Knutsson och Ann-Christine Magnusson har tidigare kommit ut med rysaren "Ingen ser dig" som fick Bokjurypriset 2009. I den här boken är ämnet mere vardagsgrått och högstadiestruligt men det är osäkert och spännande hela tiden. Det är inga förrymda interner som jagar denna gång. Det är ungdomarnas pockande samveteten.
Vi får följa samma historia från tre olika perspektiv. Hur svårt kan de va? att vara en bra kompis, en schysst kille.
Julia, en av de populäraste tjejerna i klassen, har haft sämsta sommarlovet nånsin och varit tvungen att hänga med Edith som är både töntig och sjukt barnslig.
Snygga, blyga Daniel vill helst inte vara hemma. Där är bråk och irritation och däremellan iskyla.
Udda fågeln Edith bor ensam med sin bohempappa sedan mamma flyttat iväg till Umeå och blivit konsthallchef.
Nu är det första dagen i nian och en av klasskamraterna, Björn, dyker inte upp i skolan. Han är i Florida med sina föräldar, påstår fröken. Men hur sannolikt är det på en skala.
Daniel har sett honom utanför BUP tillsammans med en vårdare. Björn är nog inlagd på psyket, tror han.
När Julia får reda på det vill hon gottgöra. Hon får dåligt samvete att hon inte varit snällare mot Björn eller åtminstone borde ha sagt ifrån mot de som mobbade honom. Hon bestämmer sig att besöka Björn på psyket. Men det är inte alls lätt. Rena Fort Knox.
Anna Knutsson och Ann-Christine Magnusson har tidigare kommit ut med rysaren "Ingen ser dig" som fick Bokjurypriset 2009. I den här boken är ämnet mere vardagsgrått och högstadiestruligt men det är osäkert och spännande hela tiden. Det är inga förrymda interner som jagar denna gång. Det är ungdomarnas pockande samveteten.
Vi får följa samma historia från tre olika perspektiv. Hur svårt kan de va? att vara en bra kompis, en schysst kille.