Vulkanens barn av Elin Nilsson

Lea och hennes kusin Luma bor i Vulkanbyn. Luma är just på väg in i tonåren och då är det så i den här världen att man förpuppas och får ligga och sova och drömma lyckligt i fem år för att sen komma ut som färdig vuxen. 

Lea och Luma har vuxit upp nästan som syskon och Luma är lite orolig över förpuppningen och för att vara borta från Lea. Han ber henne att hon ska göra det omöjliga; att skära ut honom ur puppan och rädda honom. Lea kan inte, vågar inte göra det för alla vet ju att de som inte förpuppas blir halvmänniskor och galna.  

Hon beger sig i alla fall tillbaka till trädet med pupporna och stoppar in en blomma, en flammande röd askblomma i Lumas skal.  

Någon dag senare går Lea till trädlunden där pupporna hänger och upptäcker det förfärliga, att Lumas puppa är försvunnen. Han och hela puppan är borta. Stulna. Lea blir förtvivlad. Luma skulle aldrig lämna henne frivilligt. Nu tänker hon göra allt för att hitta honom. Till sin hjälp får hon den tuffa krämarflickan Majva,  även om Lea har lärt sig att aldrig lita på krämare. Det blir en äventyrligt resa till huvudstaden Vedara, där det kungliga slottet glittrar av guld men kloakerna stinker av sopor. 

Vilkanens barn är en både äventyrlig, romantisk och spännande bokslukarbok. Här finns rövare, krögare och cyniska kungligheter som fiender och det fina med berättelsen om flickornas oväntade vänskap. 

Passar även som högläsning. 

Elin Nilsson har tidigare skrivit både noveller och flera ungdomsböcker. 

De tar allt ifrån mig av Linda Jones

 

"Tänk på någon du hatar. Sen skjuter du". Frida och hennes mamma tränar. Innan skolan, före frukost. Frida siktar en bit framför hjärtat. Sen skjuter hon. Älgen är död när den glider in bakom planket. "Snyggt, Frida! Du skjuter minst lika bra som mig"

Frida ska få vara med på älgjakten i år. Hon har just klarat jaktexamen och har fått ledigt från skolan för att vara med i skogen med alla i jaktlaget och med sin mamma som är jaktledare. Jakten är i princip det enda som finns kvar i byn. Äldreboendet är hotat och allt annat har tagits ifrån dem. 

Nu har ett okänt djur dykt upp i skogen. Ett stort djur, en älgliknande varelse - Korsningen.  För att skydda detta unika viltexemplar stoppas älgjakten av länsstyrelsen. Den ställs in. Ingen älgjakt alltså. 

Men vad säger jaktledaren, Fridas morsa?  

Morsan uppmanar jaktlaget att ändå jaga, inte älgar men Korsningen. Besten. När jägarna upptäcker flera åtelkameror i skogen blir det uppror och raseri mot länsstyrelsen som gått över gränsen. På många sätt. 

Fridas kompis Emmy är ingen jägare precis. Hon vill ha party, festa, hångla.
Det har flyttat in en ny kille till byn. En med svart nagellack och som är vegetarian och som hatar dödande och jakt. Han vill ändå hänga med Frida. Varför? 

Men den alltid glada Emmy blir plötsligt tyst och sur. Allt är upp och ner. Frida känner inte igen sig. Inte sin kompis, inte sin mamma. Allt är plötsligt hat och hämndbegär. 

De tar allt ifrån mig av Linda Jones är en bladvändare av rang.  En vansinnigt spännande, välskriven och dialogstark bok om livet i utkanten, där människorna måste ta lagen i egna händer för att överleva. 

Rekommenderas starkt!