barn&ungdomsboksbloggen

Hur svårt kan de va?

2012-02-02T12:05:00.001-08:00

Hur svårt kan de va? är en högstadierysare som sakta smyger sig runt hjärtat och trycker till. Så här jävligt kan det vara i en alldeles vanlig högstadieklass.

Julia, en av de populäraste tjejerna i klassen, har haft sämsta sommarlovet nånsin och varit tvungen att hänga med Edith som är både töntig och sjukt barnslig.
Snygga, blyga Daniel vill helst inte vara hemma. Där är bråk och irritation och däremellan iskyla.
Udda fågeln Edith bor ensam med sin bohempappa sedan mamma flyttat iväg till Umeå och blivit konsthallchef.

Nu är det första dagen i nian och en av klasskamraterna, Björn, dyker inte upp i skolan. Han är i Florida med sina föräldar, påstår fröken. Men hur sannolikt är det på en skala.
Daniel har sett honom utanför BUP tillsammans med en vårdare. Björn är nog inlagd på psyket, tror han.
När Julia får reda på det vill hon gottgöra. Hon får dåligt samvete att hon inte varit snällare mot Björn eller åtminstone borde ha sagt ifrån mot de som mobbade honom. Hon bestämmer sig att besöka Björn på psyket. Men det är inte alls lätt. Rena Fort Knox.

Anna Knutsson och Ann-Christine Magnusson har tidigare kommit ut med rysaren "Ingen ser dig" som fick Bokjurypriset 2009. I den här boken är ämnet mere vardagsgrått och högstadiestruligt men det är osäkert och spännande hela tiden. Det är inga förrymda interner som jagar denna gång. Det är ungdomarnas pockande samveteten.
Vi får följa samma historia från tre olika perspektiv. Hur svårt kan de va? att vara en bra kompis, en schysst kille.

Svindelmannen och jag

2012-01-28T10:57:00.001-08:00

Linn bor med mamma i södertornet vid Medborgarplatsen i Stockholm. Pappa har stuckit med sin nya kärlek till Korpolombolo och mamma deppar. Deppar och jobbar.

Linn är orolig och önskar att mamma träffade en man att vara kär i. Hon tar med hjälp av sin kompis Buller tag i saken. Tillsammans svarar de på en internetannons på sajten Romantik.nu för mammas räkning.
Det är så Fredrik kommer in i deras liv. Mamma blir inte alls glad när hon träffar en främmande man hemma i vardagsrummet.
Men Linn ordnar till det, förklarar och fixar och mamma blir faktiskt kär. Till slut!
Linn är ändå inte glad. Det är något skumt med Fredrik. Hon kan inte släppa tanken på att hon dragit in sin mamma i ett kärlekssvindleri.
Håkan Jaensson knyter an den här historien med böckerna om Buller och hans uppfinnarpappa. Det är en bok med många funderingar om föräldrar, deppighet, oro och kärlek.
Boken är både lättläst, rolig och sorglig. Det bästa är att boken har ett härligt bra slut som känns förhoppningsfullt och fint om livet och kärleken. Ärlighet varar längst!

Recept för en flygtur

2012-01-26T11:05:00.000-08:00

Pappa ska jobba hela höstlovet och Abbe ska vara hos mormor och morfar i Istermyrträsk. Det tycker hon vanligtvis är mysigt och roligt men nu tjatar mormor så förbenat och allt känns mer än lovligt trist. Abbe vill vara ifred.
Så berättar Antón att SUCK från Melodifestivalen ska spela kommande lördag på Medborgarhuset i byn. Det är verkligen stort och Jenny K och Jenny L gör inget annat än pratar om hur snygga och coola killarna i bandet är.
Abbe tycker att de är töntiga och vill att punkbandet Up Yours från Flurkmark ska få spela istället.
En lycklig slump gör att hennes önskan kan gå i uppfyllelse. Upproriska Up yours får möjligheten att spela förband.
Om hur det går när coola Flurkmarkspunken möter dryga huvudstadspopen och den mobbade Antón får spelar en hjälteroll får du läsa i den roliga och härliga tredje boken om Abbe och hennes kompisar i Istermyrträsk.
Man läser hela tiden med ett leende på läpparna. Särskilt gillar jag morfars Västerbottensbondska kommentarer. Annalena Hedman är en suverän författare. Hon har säkert språkgehör och härlig humor. Jag hoppas att detta inte är sista boken om Abbe.

Utan djur så DÖR jag

2012-01-23T09:06:00.001-08:00

Tildas jobbigaste saker just nu är att hennes bästakompis Thea hela tiden vill var med Elin,
en av de coola poppistjejerna i klassen. Att Tildas storasyster Moa vill att en småunge ska ta över Tildas häst.
Att hon aldrig någonsin kommer att få nån kille och att hemska Marcus i klassen hela tiden säger taskiga saker eller slår henne på armarna.
Stackars Tilda!
Men egentligen har hon det ganska bra. Hon bor på landet och har en massa husdjur. Hund, häst, fiskar och fåglar och kaniner. Allra helst kaniner som bara blir fler och fler.
Tildas pojkkanin Muffin och Theas tjejkanin Buffy träffas då och då och så blir det ju lätt flera kaniner. Många fler.
Nu har mammorna och papporna satt stopp för fler kaninungar. Men hur lätt är det. Gården ser snart ut som en kaninfarm.
Elin vill bara hänga med Thea och hon tycker att alla andra är töntar. Men det kanske inte är så knäppt att vara en tönt. Ändå.
Stella är den enda i klassen som har nästan lika många djur som Tilda och hon fattar grejen. Och dessutom så får Stella och Tilda skrattanfall åt precis samma saker.
Utan djur så dör jag! är en rolig, smart påkornet-bok om kompisar, djur och familj. Första delen i en planerad triologi.
Siri Spont är en pseudonym. Författaren har tidigare kommit ut med böcker på vuxenbokförlag; det här är hennes barnboksdebut.

Huset i dimman

2012-01-22T10:54:00.000-08:00

Vilke och hans familj har flyttat till en stor våning med havsutsikt i den lilla staden Vaxholm.

Pappas romantiska drömmar om det havsnära boendet spolieras av allt för mycket övertidsarbete och mammas förtvivlade jobbsökeri resulterar i depp och bråk. Idyllen krackelerar. Vilke vill inte veta, vill inte höra deras bråk och tjafs. Att de är "inne i något". Han stänger in sig i sitt rum.

I klassen kallas Vilke för Blyger, han har inga kompisar och känner sig ensam och olycklig. Efter skolan vill han inte gå hem utan drar omkring i staden, han går mot färjeläget, tittar på båtar, räknar bilar, räknar trappsteg. Plötsligt upptäcker han en gränd som han inte varit i tidigare. En gränd där dimman ligger tung och gömmer husen. Ett av husen fångar hans intresse. Det står Hammars Antik och Kuriosa på skylten. Vilke känner på dörren. Det är öppet.

Han går in.

Huset i dimman är en finstämd berättelse om en blyg, olyckig kille som får oväntad hjälp i sin deppighet. Att ha så mycket funderingar i huvudet utan att kunna prata med någon är aldrig bra. Vilke vill ha sin glada roliga pappa tillbaka. Och sin vanliga fina mamma som nu bara är sur och blir tjockare och tjockare. När pappa reser bort blir världen ännu gråare. Förut fanns bråket, nu är det bara kallt och tyst hemma.

I antikvitetsaffären som ligger i huset i dimman träffar han gubben Hammar. Han förstår och kan lyssna.

Cecilia Davidsson har skrivit både barnböcker (bilderböcker tillsammans med sin syster Helena Davidsson Neppelberg) och vuxenböcker. Det här är hennes första kapitelbok för mellanåldern.

Huset i dimman är en finstämd bokslukarbok, både fängslande och lättläst. En bok som berör på djupet!

2012-01-13T10:56:00.001-08:00

Affektion är en hård uppväxtskildring, en tonsäker och förödande tillbakablick på den tonårstid som gick så fel, så fel.

När nakenbilderna börjat spridas på nätet bestämmer sig Kate, 16 år för att hoppa av skolan, lämna morsan och flytta till sin syrra i Malmö.
Hon träffar dj Joel, drömmer om Henke Berg, har ett förhållande med popstjärnan Andreas, har sex, testar droger, tänker tillbaka på tiden i Helsingborg. Om kompisen Ali, om spriten, om William, om Zara som försvann på ett kalas i femman, eller om det nu var ett party. Óm att hon inte hittas förrän efter fem veckor och då i en frysbox.
Hur hemskt kan livet vara. När man flyr från vansinnet, flyr från vetskapen att ha mördat en klasskompis. Eller. Kate och Ali blir paria. Fortsätter ändå som om ingenting. Anklagar varandra, hamnar på LUV-hem. Ett tag. Inga vuxna hjälper. Kates mamma instruerar: "Säg ingenting till dom, aldrig nånsin. Inte till nån, inte till mig heller". White trash, alkohol, förljugenhet. Inget att hålla sig över ytan med. Ingenting!
Kate flyr efter fyra år av helvete i småstaden. Ali testar droger, blir fast. Så jäkla svart och sorgligt. Man vill ingen detta öde.

Affektion är en riktigt förjävlig bok att läsa, en Camus för dagens ungdomar. En ryslig, hårdhudad men riktigt, riktigt bra bok.
"Men livet är ingenting speciellt, man föds man lever man dör" säger Kate i mobilen till Zara. När hon ligger i frysen.
Men va faan! Man släcker inte andras liv. Det är ju helt sjukt! Åååå om man fick ändra. Göra allt bra igen!

Martin Jern, född 1978, uppväxt i Helsingborg och Texas, bor numera i Malmö, men drömmer om att bo i Los Angeles i framtiden. Eller Beirut. Har produktionsbolaget Dansk Skalle som gör långfilm, bland annat Fjorton suger och Odjuret. Martin har tidigare givit ut boken Så värt.

Vem är du Johanna?

2012-01-06T12:19:00.001-08:00

Johanna föddes och levde sin första fem år på Island. Hon växte upp med sin farmor och farfar och de vilda islandshästarna och fick ett föl som sitt eget. Men Johannas svenska mamma trivdes inte alls på den karga ön och hon tar med sig sin unge och åker hem till Sverige.
Nu har det gått nästan tio år och Johanna har funnit sin trygghet på ridskolan med sin älskade sköthäst Kasper. Hon drömmer fortfarande och längtar efter farmor, efter pappa, efter Island. Men drömmarna blir svagare, allt mer orealistiska och till slut tror hon inte på det själv.
När hästen Kasper dör och ridskolan går i putten så krackelerar hela tillvaron för Johanna. Hon hatar och anklagar sig själv för hästens sjukdom och för tidiga död, hon börjar missköta skolan och hamnar i dåligt sällskap. Johanna vill inte leva ett liv utan sin häst!
Så kommer ett meddelande om att Johannas farmor fått en stroke och Johanna får en mycket stark anledning och en omedelbar möjlighet att åka till Island. Hon får också en chans att lära känna en annan Johanna än det hat-jag hon känt till hittills.
Men det är inte lätt att komma tillbaka till något som hon knappt kommer ihåg. Farmor som är den person som hon mest längtat till, ligger medvetslös på sjukhuset. Hennes isländska pappa är tyslåten och svårtillgänglig och hon har lovat sig själv att aldrig rida igen.
Hur svårt kan det vara att vara Johanna?

Vem är du Johanna är en mycket stark bok. En bok om identitet, skuldkänslor, kärlek och spänning.
Det var länge sedan jag läste en så mångfasseterad, spännande och engagerande hästbok. Hästlivet är egentligen bara som en kuliss, det viktiga är istället den inre resan för Johanna. Hennes våndor och vedermödor för att lära känna sig själv. Hennes misstänksamhet mot livet. Hennes seger över depressionen, anklagelserna och sorgen.
Jag gillar verkligen Johanna!

Pojkarna - Augustprisvinnaren 2011

2011-12-16T12:51:00.000-08:00

Tre tjejer befinner sig precis i upptakten till "hormoneras sång" och vill bekämpa de redan förutbestämda kvinnomallarna.
De söker sin tillflykt till varandra och till ett växthus där de får tröst hos blommorna , jorden , insekterna.
En av tjejerna, Bella, är aningen mullig med väl tilltagna kvinnliga former, tjockt rätt hår och fråknar. Det är hon som har odlarintresset och växthuset.
Kim, berättelsens huvudperson, är tanig, tunn, lite sorgsen figur med eksem.
Momo är den påhittiga, bohemen som kommer på att de ska ha maskerad och syr upp dräkter till alla tre.
Bella beställer hem växter till växthuset och får med sändingen ett blomskott som hon inte känner till. Hon planterar den och efter endast ett dygn så har skottet, växten, vuxit en halvmeter! Bella blir lite besatt av växten och undersöker varje centimeter med lupp, pincett och skalpell. Hon konstaterar att det är en honblomma.

Efter ett övergrepp på Bella i skolan bestämmer sig tjejerna för hämnd. I gorilladräkt, harlekindräkt och tigerdräkt som en skimrande Shere Khan kliver de in i det festprydda växthuset för att ta en klunk av brygden med Magiskt Serum, en droppe nektar från den märkliga växten i varje glas!
Se så står de därefter nakna och ser och känner sina kroppar förändras. Muskler, behåring, könsorgan.
Dom springer nedför gatan i natten och möter pojkarna. Och...plötsligt inga hala glidande blicker, inga flinande munnar, inget begär. Det är ingen dröm, det är en lek.
De känner friheten. Att befinna sig i en pojkkropp är befriande härligt.
Så.
Om natten dricker de blomnektar, förvandlas till pojkar och känner friheten. Om dagarna lever de flickliv.
Bella och Momo tröttnar efter ett tag på pojkleken. Blomman i växthuset slokar allt mer och det känns allt mer vanskligt att fortsätta mjölka nektar.
Men Kim vill fortsätta leva pojkliv. Hon känner en dragningskraft värre än allt tidigare till Tony med stålblicken. Hon/han vill vara i Tonys vansinne. Vill vara i hans liv, leva kärleken med honom.
När skymningen kommer sliter det och drar i kroppen. Det verkar inte finnas någon kropp som passar.
Pojkarna av Jessica Schiefauer är 2011 års Augustprisvinnare i barn - och ungdomsbokklassen. Det är ett modigt val.
Pojkarna är som en blandning mellan Virginia Woolfs Orlando och musikalen A little shop of Horrors. Den passar inte alla men kommer att älskas och bli en kultbok av många!

Iggy & jag

2011-12-10T11:39:00.000-08:00

Flo och Iggy är systrar och det gillar dom. Iggy heter egentligen Sam men eftersom Sam är en väldigt bestämd lillasyster så blir det Iggy även om pappa tycker att det låter som namnet på en griskulting och mamma inte alls gillar det, så blir det så ändå. Så det så!

Flo och Iggy leker genom hela boken. De klipper hår och gör en hel del bus. I alla fall Iggy. En riktig liten "Lotta på bråkmakargatan-unge" är hon. Fast modern. Iggy är lika tjurig som rolig. Hon har alltid svar på tal och går sin egen väg. "Att vara Iggys storasyster är inte lätt", tycker Flo.

Ibland är Iggy avvaktande och sur, t ex mot nya barnvakten med lila hår och svarta naglar som ska passa systrarna när mamma och pappa ska på fest.

Tack och lov har coola barnvakten med en stor väska innehållande både tapetrulle och tuschpennor. Det blir en annorlunda och kul kväll och allt slutar bra.

Den här boken visar på en barndom som hyllar det enkla, och oproblematiska. Att klippa snöstjärnor i papper, att leka tjugo-frågor i bilen, att ordna ett djursjukhus för trasiga och sjuka leksaker i klädskåpet. Här finns inte röken av vare sig datorer, TV-spel, deckarintriger eller kärleksbekymmer. Befriande lugnt tempo.

Många barn kommer att känna igen sig, få inspiration och leka Flo och Iggy för här finns mycket fantasi, fniss och kreativitet. Det enkla är det geniala. Allt går att leka.

Iggy & jag är första delen i en ny barnboksserie av det brittiska författaren Jenny Valentine.
Jenny Valentine belönades med Guardians barnbokspris 2007 för debuten Hitta Violet Park och är en av Storbritanniens hetaste författare just nu.

Trasig soppa

2011-11-28T10:15:00.000-08:00

Rowan Clark får en dag ett fotonegativ av en cool kille men med vänligt ansikte. Rowan vägrar först att ta emot det för hon vet att det inte är hennes negativ. Killen framhärdar ändå och Rowan kan inte annat är ta emot det. Det är pinsamt och lite genant.

Livet förändras efter den där händelsen och långsamt rullas berättelsen om Rowan och henne familj upp för oss.
Det är en spännande, sorglig och oväntat romantisk historia som kretsar kring den älskade storebrodern Jacks död.
Berättelsen leker och slingrar och jag följer efter förundrad, oroad och hänförd.
Vad har hänt med Jack egentligen? Det är den stora frågan.
Rowan får ta ett stort, alltför stort ansvar i familjen. Hon får sköta om lillasyster Stroma, hon får sköta om sin mamma som går in i depressionens mörker och hopplöshet. Hon låtsas att allt är bra när pappa frågar. Hon måste vara stark och duktig.
Rowan träffar ganska snart den mystiske snälle killen med fotonegativet. Han heter Harper och bor i en ambulans!? Han är schysst och snäll och för honom kan hon berätta saker som hon inte gör för någon annan.
Hon lär känna Bee, som har hemligheter som hon inte anar.
Rowan tar hand om allt själv, på så sätt blir allt faktiskt bara värre. Istället för att berätta hur allt är så "lyckas hon göra livet till en trasig soppa istället för bara frukost." "det händer att man öppnar ögonen och inser att man har gått genom livet och blundat. Och det man trodde var världen var hela tiden bara insidan av ens eget huvud." så tänker Rowan och det är ju så klokt, så klokt. Man behöver en spegel och en distans för att förstå sig själv!

Jag lovar inte att man blir klokare efter att ha läst den här boken. Men det är en Stor Läsupplevelse, och man glömmer den inte! Den är spännande, romantisk, berörande, rolig. Vad mer kan man begära? Jenny Valentine skriver för barn och ungdomar och tidigare har jag läst och bloggat om Hitta Violet Park.http://barnochungdomsbok.blogspot.com/search?q=hitta+violet+park
Jag kommer att läsa allt av Jenny Valentine!

Den lille mannen och Gud

2011-11-22T07:33:00.000-08:00

En morgon går den lille mannen på promenad. Vid en stig på en sten sitter ett stort Någonting. En liksom strålande barbapapaliknande figur som försäkrar att man inte ska vara rädd för honom. "Lättare sagt än gjort" tänker den lille mannen men frågar artigt vem figuren är. När han får höra att detta är Gud blir han förskräckt och inte så lite förvånad. För så där ser väl inte Gud ut. Eller?
Så följer en diskussion om hur Gud eller gudarna ser ut och just den här guden visar gärna sina förvandlingskonster för den lille mannen. Han kan lätt förvandla sig till både hare, hjort, cowboy och indian men när han blir till en gorilla blir den lille mannen rädd. Då blir Gud snabbt till en alldeles vanlig man en stund som faktiskt liknar den lille mannens egen pappa. Skönt, då kan den lille mannen pusta ut och han bjuder helt frankt hem Gud till sig, på en omelett. Gud hänger på men vet inte riktigt vad en omelett är.

Efter middagen vill Gud diska men det vill inte den lille mannen. Det är ju en sån härlig dag. De går och badar istället.
Men det visar sig att Gud hellre går på vattnet än simmar, hellre flyger än klättrar i träd. Gud är lite faktiskt lite klumpig. Inte lika kvick och vig som den lille mannen.
Gud och den lille mannen talar sedan en god stund om saker de tycker om innan de sedan båda beger sig hemåt. Gud hem till sin fru och den lille mannen till sitt kök och till disken. Den lille mannen ler och är lycklig! "såna här dagar förändrar ens liv för alltid" tänker han.

Författaren och bilderbokskonstären Kitty Crowther fick Alma-priset (priset till Astrid Lindgrens minne) 2010 och sedan dess har vi turligt nog fått flera av hennes utomordentliga bilderböcker översatta till svenska. Bilderböcker som inte kan liknas vid våra svenska "snälla och försiktiga" utan böcker som ställer frågor utan att för den skull ge alla svar. I boken "Den lille mannen och Gud" får vi träffa en Gud som inte ser ut eller uppför sig som den Gud vi kanske vanligtvis tänker oss.

Bilderna är enkla, luftiga nästan transperenta men emellanåt väldigt detaljrika (naturbilderna). Tecknade med färgpenna. Det blir något magiskt och väldigt fantasifullt, sagoaktigt över det hela. Gud är en saga, en fantasi och Gud lär sig lika mycket av den lille mannen som det omvända. Det gillar jag!

Söta pojkar är bara på låtsas

2011-11-14T01:24:00.001-08:00

Ella, 16 år, med skådespelardrömmar, börjar på teaterprogammet på gymnasiet. Tiden är sent 90-tal och platsen är Laholm. Ella är frusterad över att fortfarande vara oskuld och längtar, längtar efter att bli älskad. Hon är populär, snygg, eftertraktad men det är ändå svårt att hitta någon som stämmer. De söta pojkarna är antingen redan upptagna eller vill bara ha one-nights-stand.
Att beklaga sig inför hippiemamman (med skånsk dialekt, orakade ben och udda kläder) är lönlöst. Hon har alltid någon lösning och uppmuntrande hejohå att komma med. "Det händer roliga saker hela tiden". Som nu tex att den lokala dagstidningen behöver ungdomskrönikörer och kulturskribenter... Men när man vill bli skådespelare!!? Efter lite tvekan kommer Ella på att hon faktiskt tycker att det är kul att skriva och anmäler sig, inspirerad av Linda Norrman Skugge.
Men det är ju fortfarande detta med killar, festivaler och sex. Som är det viktigaste. Just nu. Och särskilt när hon inte knep huvudrollen i skolans Hamletuppsättning. Ella är flirtig och rätt så framgångsrik. Emellanåt. Men det vill sig inte riktigt.
Mamma tröstar med att det blir bättre med åren. Inte allt men en hel del.

Jag är böjd att hålla med. Att det blir bättre med åren, alltså. Det är så hög igenkänningsfaktor i denna bok att man blir pinsamt påmind om sin egen gymnasietid. Jag skulle ha slukat den här boken då. Jag skulle ha skrivit av Ellas manifest (10 punkter) och nålat upp det ovanför sängen.
Moa Eriksson Sandberg är debutant och har skrivit en ungdomsroman inspirerad av sin egen dagbok från gymnasiet. Det gör att den känns väldigt nära och äkta. Just så här var det, kan det vara, är det. Lite för många chansningar, lite för mycket osäkerhet och längtan. Lite för lite ilska.
Mycket "Glappet"-stämning!

Ville och monstergäddan

2011-11-06T06:43:00.000-08:00

Martin Jonols nya bok, Ville och monstergäddan, är en rolig, lättläst och lite grabbig bok om pinsamma föräldar, bråkiga syskon, nya familjerelationer och ett ovilligt sommaräventyr.

Villes pappa är en skön kille som gillar fotboll, rockabillymusik och pizza. Sedan Villes mamma för något halvår sedan fått nog av den slappa inställningen och flyttat till Barkaby, till en snubbe med villa och swimmingpool, så har det inte varit alltför kul därhemma.
Men Ville vägrar bo i bushen hos mamma varannan vecka utan vill fortsätta träna fotboll, skateboard och käka kyckling och chips med brorsan och farsan i Östermora. Så långt är allt väl...
Men en dag kommer farsan till skolan för att hämta Ville. Han vill att de ska gå och fika. Han är klädd i en laxröd snobbskjorta och verkade himla glad och Ville börjar ana misstankar. Något verkar skumt. För farsan hade inte varit glad på ett halvår och så den skjortan....
Det skumma får sin förklaring direkt för på fiket sitter Anki och väntar. Det visar sig att det är hon som köpt den nya skjortan. Ville vill du bara ha allt som vanligt, det hederliga och som det brukar vara. Men nu förändras mycket. Farsan börjar intresserad sig för smådjursutställningar, för teater, bio och astrologi och började göra typ fyrahundra sit-ups varje kväll?!
Anki har också en dotter, Linnea, och ett sommarhus i Hälsingland. Tyvärr, för det är nu det börjar bli riktigt jobbigt för Ville.
Pappa berättar att de åka dit tillsammans på sommarlovet. Ville blir helt galen och försöker på alla upptänkliga sätt få pappa att ändra sig. Han hotar, smörar, bråkar, men inget får farsan att ändra sig. Ville vill ju bara vara hemma och spela fotboll, träna skateboard och ha allt som vanligt men han kämpar förgäves. När storebrorsan Kalle får jobb och ska stanna i stan för att sedan åka till Slovenien på hiphopfestival blir det hela outhärdligt.
Pappa ger sig inte och snart ger de sig av. Mot muppnorrland!

En bok med hög fnissfaktor. Ville och monstergädda är lättläst och har kul slapstickhumor. Jag tror att det här är en perfekt bok att sticka i händerna på läsovilliga killar.
Martin Jonols har tidigare skrivit två böcker om fotbollstokiga Biljana; Biljana är bäst och Biljana är inte kär.

Dagens Harri

2011-10-29T03:38:00.000-07:00

Tiia bor med sin pappa. De är en väldigt liten familj. Pappa är finlandssvensk och pratar inte klokt men är en toppenpappa, en mammapappa som jobbar som personlig assistent på dagarna.
Tiia går i fjärde klass och har en fröken som heter Bodil Brenner. Bodil Brenner har en streck-bok där man får streck om man gör eller säger dåliga saker. Därför har Tiia och hennes kompis Peggy kommit på ett eget språk, Urbanspråket, så kan de säga saker som Bodil Brenner säger att barn inte får säga, ändå. Harri får ofta streck i streck-boken. Han får mest streck av alla. Tiia både gillar och ogillar Harri. De bråkar och retar varandra nästan varje dag. Ändå blir hon glad av honom.
"Dagens Harri" är det som Tiia berättar för sin pappa att Harri har gjort. Oftast är det galna grejer men pappa brukar nästan alltid försvara Harri.
Tiia har ett fotografi på sin mamma ovanför sin säng. Varje kväll pratar hon med mamma en stund. Mamma är död och Tiias hjärta vill brista när hon tänker på det. Hon tror ibland att det var hennes fel att mamma dog. För att Tiia inte ville ha mössa på sig på vintern. Men nu vet hon att det var en olycka, en motorcykelolycka. Tiia var bara 4 år när mamma dog.
Tiia är allergisk också och har astma. Det är jobbigt, för många förstår inte och har sprutparfymer på sig ändå och katthår på strumporna. Varför har nästan alla i klassen husdjur? Peggy är också allergisk, till och med ännu värre än Tiia.

Dagens Harri av Susanna Alakoski är en rappt och roligt skriven bok om den lilla familjen, om drömmar, om att tycka om någon som är jobbig och som man inte gillar, om allergi, om bråk i klassen, om sommarlov och om att ha en bästis att dela problem och galenskaper med. En härlig bok att läsa själv eller läsa högt.

I love you Viktoria Andersson

2011-10-22T11:54:00.001-07:00

Linns katt Spiken har kommit bort. Det är sorgligt. Mamma planerar för en tjejfest för Linn. Det är ännu värre.
I samma hus bor också en sur granne som klagar på allt och alla. Livet är inte jättekul för Linn.
Men så dundrar Viktoria Andersson in på gården med sin bokbuss och sätter sprätt på både det ena och andra. Linn blir imponerad och sura grannen irriterad.
Viktoria Andersson är en cool bokbussbibliotekarie, lite cowboyaktig som har kört långtradare utomlands och kan rulla cigaretter med en hand. Hon citerar Schopenhauer och Oscar Wilde och blir Linns kompis.
Mamma oroar sig. Hon har ju hoppas att dottern ska få många tjejkompisar (liksom hon själv har) och inte en tantkompis. Skumt! Att Linn vill vara lite för sig själv ibland och t ex träna latinska citat kan mamma inte alls förstå. Hon envisas istället med att planera för glitterkalas med tjejerna i klassen.
Viktoria Andersson sammanför Linn med en jämnårig pojke, Simon som bor på andra sidan skogen. Det blir en fin vänskap som utvecklar bägge.

Maja Hjertzell har skrivit fem barn-och ungdomsböcker om lite vemodiga och melankoliska barn. Starka och modiga på sina sätt men inga mainstreambarn.
Det är bra att vi får flera olika barnbokspersonligheter att identifiera oss med. Alla gillar inte spontana och smått galna Pippi-tjejer. Alla barn är inte likadana, liksom alla vuxna inte är lika eller gillar samma saker. Det är ju självklart. Men varför accepterar vi inte det med barn? Eftertänksamma och vemodiga barn är lika rätt. Heja Linn, Maja, Emma och Gittan! Ni vinner i längden!

VITA STRECK och Öjvind

2011-10-21T11:38:00.000-07:00

Sara Lundbergs andra bok om Vita Streck är en oemotståndlig vänskaps-och kärleksberättelse om Vita och Öjvind.
Vita målar streck. Vita, korta, ibland tjocka, så att bilarna ska förstå hitåt och ditåt. Det blir fint. Rakt och prydligt.

Så en dag rubbas Vitas välstreckade värld av en pojke som dimper rakt ned i hennes målarburk.
Det raka blir krokigt. Vita blir rasande. På pojken.
Men med den godaste leverpastejsmörgåsen (med lite fickludd) stannar allt upp och blir varmt och gott, mjukt och fint.

Så blåser det upp igen och Öjvind virvlar upp och iväg.
Jag måste hitta honom, tänker Vita. Men. Hur hittar man någon som vinden har tagit? Vita frågar Alvaro, han som tänder alla lampor när det blivit mörkt.
Vita fortsätter måla streck. Så att Öjvind ska hitta henne.

Sara Lundberg har skrivit en modern saga, en surrealistisk kärlekshistoria, en vägtrafikrysare. Hela berättelsen utspelas utomhus, i trafiken, på ängen, i öknen, på tivolit, i mörkaste skogen, i landskapet. Bilderna är ögonbedövande vackra, lite softade och blåsiga. De vita tunna streck som åskådliggör vinden förstärker virvelkänslan. Texten virvlar också med och stillnar när vinden. Boken är väg, vind och vän. Vita som väntar. På en liten prick längst bort vid horisonten. Det är någon som kommer gående... som tålmodigt följer strecken.
Ett hoppingivande slut.
Augustprisnomineringen sitter som en schmäck!

Ny frisyr

2011-10-11T03:30:00.000-07:00

Stellas mamma har en hårsalong. Det är ett litet familjeföretag med mormor som svarar i telefon, storebror Elton och mamma Mimmi är frisörer och så pudeln Pudde som vaktar papiljottvagnen. Stella jobbar också och sopar avklippt hår. En del, det finaste, sparar hon till sin hårsamling.
Det verkar så mysigt och bra. De olika kunderna har sina egenheter. En liten flicka vill ínte klippa sig alls. Hennes farmor måste locka och pocka och låtsaslåta sig klippas också. Stellas kompis däremot vill bli klippt, Jonatan från skoaffären kommer varannan vecka och så är det Tebbe från vårdcentralen. Ellen Wadström är lite av en diva som inte kan bestämma sig vilken frisyr eller färg hon ska ha denna gång. Stella engagerar sig men oväntat nog verkar det vara Pudde som inspirerar. Ellen Wadström berättar en spännande historia om sin lillebror som vägrade klippa sig och liksom Simson upptäckte han att styrkan satt i håret. Lillebrorsan rymde hemifrån och uppträdde på cirkus. Tänk ändå! Men när han fyllde 40 år hade han tappat allt hår.

Ny frisyr av Anna Bengtsson är en bok om arbete, om familj, om skönhet, om personliga stil, om färg och form. Hos en frisör kan man få hjälp att ändra sitt yttre eller man kan bli tvingad att ändra sin stil (barn). Alla har erfarenhet av frisering och gillar eller ogillar. Att bli frisör är många barns framtidsdröm. Anna Bengtsson berättar i ord och bild ett helt litet vardagsdrama.
Bilderna förstärker och leder vidare. Stora likheter finns, i varje fall i frillan, hos mamma Mimmi, storebror Elton och pudeln Pudde. (och hos Ellen Wadström) Pappa är flintis, men jag tycker att han är lite lik Jan Myrdal. Stella är cool och glad. Ny frisyr är en bilderbok att gilla. Jag ska ge ett ex till min frisör!

Apan och jag

2011-10-10T06:51:00.000-07:00

Eva Lindström har just kommit med en bilderbok för lite yngre barn. En rimmad bok om lusten och våndan av att ha Apan som vän.

Det är kul att vara med Apan. Att jonglera med bananer och leka.
Men Apan gömmer sej titt som tätt. "Det är kul att leta i alla fall ett tag, men inte hela tiden och inte varje dag".
Kanske har han åkt till en annan vän med annorlunda svans. Längta hem nu, snälla apa. Längta hem till mig igen.
En apkul fest med popmusik kan locka, frukt och mat, en duk och två små fat. Men nej. Ingen apa syns till (men svansen, armen, ansiket skymtar fram både här och där så vi läsare vet minsann att apan luras lite grann) Stackars, stackars ensamma själ. Skärp dig nu och kom tillbaka!

Eva Lindström har med sin säregna stil skapat en underfundig och rolig bok. En avskalad layout i pastellig färgskala med många små luriga detaljer att upptäcka. En bok om vänskap om längtan och om svek. En bok om att livet inte är alldeles lätt att leva. Att leva ensam är inte lika roligt.
Att läsa Eva Lindström är alltid finurligt och roligt!

Spökriddaren och hans väpnare

2011-10-03T02:01:00.000-07:00

Jon Whitcroft gillar inte att bli ivägskickad till internatskola. Han anar att mamma vill få honom hemifrån ett tag för att kunna ägna sin nya förälskelse odelad uppmärksamhet. Jon kallar den nye för "Skägget", han är tandläkare och Jon avskyr honom.
Internatskola långt hemifrån, strilande regn och två nya rumskamrater! Livet kunde varit roligare.
Men snart blir det värre. Mycket värre.
Efter några dagar på internatet börjar Jon se vålnader, han blir jagad och hotad till döds av fyra stycken varav ledaren kallar honom vid hans mors flicknamn.
En flicka, Ella, får reda på det fasansfulla och hjälper honom reda upp ett och annat. Ellas mormor leder spökvandringar i Salisbury och är bekant med vålnader, spöken och diverse osaliga andar. Tillsammans har de en plan som leder till många förvecklingar, till vädjan från spökriddare, till bortstulna hjärtan och till att få en gammal familjeförbannelse ur världen.
Och inte bara Ella, Ellas mormor Zelda utan också Skägget kommer till oväntad undsättning.
Cornelia Funke är en fantasyförfattare av rang. Hon har skrivit den fantastiska kult-triologin, Bläckhjärta, Bläckmagi och Bläckdöd och andra fantasyböcker Drakryttarna, Reckless och Tjuvarnas herre. I denna bok Spökriddaren och hans väpnare är Funke tillbaka till Bläckmagikänslan. Boken är vackert illustrerad av Friedrich Hechelmann. Spökriddaren och hans väpnare är en riktigt härlig slukarbok och en magisk högläsningsbok med riktiga cliffhangers.

Gittan gömmer bort sej

2011-09-20T12:31:00.001-07:00

Hon har kallats tjugohundratalets stora förnyare av bilderboken. Pija Lindenbaum är en av våra allra största bilderbokskonstnärer och när en ny bok av henne kommer, är förväntningarna stora.

Jag läser och njuter av bilderna, av typografin, av bildrytmen , dynamiken och spåket. Ett helt drama, en bilderboksrysare är det. Jag läser den först själv och sedan flera gånger med mitt 6-åriga barnbarn. Hon sitter blickstilla vid min sida och håller för öronen när klimax närmar sig. Då när det hemska händer, det som blir en smärre katastrof, när Gittan tappar en av småungarna i golvet och får värsta utskällning av barnflickan Puma (sen läser vi den igen och igen, det känns lättare då).

Puma är den coola, snygga, och häftiga tjejen som sköter om Hjördis och dagbarnen om dagarna när Gittan är på dagis. Ibland brukar Gittan hälsa på Puma (och Hjördis) och sitter då som klistrad vid Pumas läppar. Hon avgudar. Hon vill sitta nära Puma och kolla på när hon läser. Men det vill inte Hjördis! Hon vill springa omkring, hon vill hitta på nåt´. Hon hittar på att gå in till småungarna när dom sover fast hon vet att dom inte får!

Hjördis hittar på att leka att småungarna är i fängelse, att dom skriker när dom är där och för att det ska ske så skakar hon sängen så att småungarna ska vakna. Kanske vill dom vakna tänker Gittan stillsamt.
Småungarna vaknar men skriker inte. Så. Då hittar Hjördis på att leka varmkorv.

- Visst är det kul! Jag har inte lekt det en enda gång tänker Gittan. Det är efter varmkorvleken och teaterleken som det hemska händer. När det är färdiglekt och småungarna ska tillbaka till spjälsängen. När Gittan ska lyfta upp den ena småungen och lägga tillbaka den i sängen så ... råkar dem ramla i golvet!! Ungen skriker. Puma kommer inrusande. Puma vrålar till Gittan!!

Gittan springer. Bort. Hem. Hon gömmer bort sej längst in i garderoben dit hon går när hon måste tänka nåt viktigt. För nu står det efter livet!

Hon sitter i säkert tusen minuter men sen börjar några små vesselliknande djur att försöka trösta och muntra upp henne, på olika sätt. Hon får kittla dem så att de kiknar. Sen vill de bli kastade i luften. Och... de gillar faktiskt att ramla och slå sig hårt!

Sen ringer det på dörren! Det är Puma...

Pija Lindenbaum har gjort en bilderbok där det stora stora dramat sker inombords. En stämning byggs upp som gör att man läser med ståpäls. Katastrofen kommer snart! Det vet man.

Gittan rör sig bara fysiskt mellan ett par våningar i huset där hon bor. Men hon rör sig mellan oceaner av känslor innuti. Beundran, oro, rädsla, fasa, skuld och skam. Bilderna speglar Gittans känslor i färg från gult och rosa till det kallare och mer hotfulla gröna gråa och lila. Gittans ögon och kroppshållning visar hennes kval.

Trappbilden där Gittan rusar ut, upp och hem är läskig! Värsta Hitchcock! Varenda mening, vartenda ord är också väl avvägda. Inte för mycket och inte för lite. Hon är noga med språket och lekjargongen känns helt naturlig. Fin att läsa. Om och om igen!

De karaktäristiska Gittandjur, som räddar ensamma själar, finns med men i denna bok är de lite mer anonyma och betydligt stillsammare än både gråvargar, fårskallar och älgbrorsor.

Pija Lindenbaum har gjort en alldeles underbar och förfärlig skuldoskamrysare! Alla barn och vuxna kommer att känna igen sig i hur det kändes att få skäll, att bli rädd, ledsen och sedan skämmas! Mästerligt berättat i ord och bild för oss alla!

Splitter

2011-09-20T00:12:00.000-07:00

Boken "Splitter" börjar där den slutar. I en massa blod! Man vet att det inte kommer att gå bra.
Vi får följa Kyles sista år i livet, från första officiella dagen i tionde läsåret till det dramatiska slutet med blod och splitter.
I Kyles klass går också Ashley Bianchi, snygga fina Ashley, annars är det mesta skit, förutom matten som han faktiskt gillar. Lite och faktiskt till sin egen förvåning. "Den fösta dagen är den dag jag tycker allra bäst om på hela året, säger läraren. "Alla börjar på A+, ingen har lämnat in hemuppgifterna för sent, ingen har fått kvarsittning. Det är viktigt att komma ihåg att det är ni som bestämmer över ert år. Om ni inte trivs med tillvaron, fundera ut hur ni vill ha det och se till att det blir så".
Det låter ju bra men Kyle Chase vet att det är BULLSHIT. För i så fall hade han behövt gå om åttan och inte gå omkring som nu som en slacker i hoodie-uniform. Han är en loser.
Allt är ändå ganska som vanligt i tråkskolan, med kompisar, med festerna, med tjat från föräldrar, med Ashley. Tills...Zack börjar i skolan. Coola, roliga Zack, vågade, eleganta Zack. Som allting snurrar kring. Zack-on-the-edge. Det är före och efter Zack.

Det är ett du - tilltal i boken som gör att det blir en väldigt förtrolig läsning. Det är en rolig, spännande, välskriven bok att läsa (roliga listor och alternativa utgångar) och man hoppas ändå hela tiden att det ska sluta annorlunda än det som början utlovade....
Splitter av Charles Benoit är en jäkligt bra bok utgiven på förlaget Xpublishing.

Fifteen love

2011-09-18T12:13:00.000-07:00

John går i nian och hatar skolan mer än mors dag. Hans mamma dog i en bilolycka för tre år sedan och han saknar henne så in i helvete.
Men inte många vet det. Han skärper sig, visar inte Johnny Depp så ofta. Inte ens för pappa.
John har fått en privata ärkeängel, Gabriel, som räddat honom från mobbning och förnedring och som nu är hans bästa kompis. Men Gabriel är ofta Förmycket och John gör allt för att hänga med.
Därhemma har pappa anlitat en polsk städerska, Violetta, med svarta svarta stövlar och en alldeles underbar brytning (och kropp). John blir upp-över-öronen-kär och gör allt för att vara hemma när Violetta städar. Han tillochmed spionerar på henne, han blir upptäckt och ramlar illa.
Violetta anar inget om att hon skulle vara målet för en stark åtrå och kärlek utan hon tar istället tillfället att bli förtrolig med John och berättar om sin svårt sjuka syster hemma i Polen. John slukar hennes berättelser och drömmer (våta drömmar) om Violetta på nätterna
Dessvärre berättar han om sin kärlek till Violetta för Gabriel... Det skulle han inte ha gjort!

Fifteen love är en rapp, rolig, romantisk men också sorglig berättelse om en ung tonårkilles tankar, liv och drömmar. Jag tycker att det är modigt av författaren att skriva om en polsk vacker städerska som kärleksobjekt för grubblande ung man. Här finns många fallgropar och shabloner att falla in i. Men Peter Barlach lyckas över all förväntan undvika dessa och jag läser med stor behållning om John och hans kval. Det var faktiskt länge sedan jag läste en sådan tonsäker ungdomsbok om kärlek, sorg, identitet och med sådan fin humor. En klar tiopoängare!
Tidigar böcker i serien är : Inte bara tennis och Dubbelfel men Fifteen Love kan läsas helt fristående. Se http://peterbarlach.blogspot.com/2011/06/fifteen-love.html

Hoppas

2011-09-14T05:07:00.000-07:00

Hoppas är en bok som vill förändra, en bok som skrivits i ilska över att inget görs. En bok som ger röst åt unga som tappat förtroendet för vuxenvärlden.

Hoppas är Åsa Anderberg Strollos tredje ungdomsbok, efter Bryta om (som blev Augustprisnominerad och kritikerälskad) och Blod. Den här är svartare men mycket övertygande och spännande berättad om Jonna som får nog av sin svikarmamma och sin periodar-mormor och rymmer hemifrån.

När mamma berättar att hon tänker tillbringa jullovet på Kanarieöarna tillsammans med sin nya pojkvän få Jonna nog. Hon lämnar gymnasieskolan och småstaden och drar iväg till Stockholm. Hon ska rädda sig själv, hon kommer att klara sig. Inget jobb, ingen bostad, inga vänner....men... det kommer att ordna sig. Det är hon helt säker på. Hon räknar, trappstegen, bokstäverna, kopparna, stolarna. Hon räknar, som ett mantra. Hon räknar och hoppas.

Men efter första dagens misslyckande både med att få jobb, övernattning och när hon dessutom blir av med mobilen så blir hon lite nedstämd. Men hon ger sig inte. Allt kommer att ordna sig. Natten får hon tillbringa i sätet på en nattbuss.

Trots Jonnas optimism så visar det sig vara lika svårt som hopplöst att få ett jobb för att inte tala om bostad. Snart hamnar hon i tveksamt sällskap, hon träffar Alex, en tuff brud som säger sanningar till Alex. Sluta hoppas, man blir så besviken annars! Hon träffar också Elina som verkligen har slutat hoppas. Har hon några alternativ?

Åsa Anderberg Strollo har skrivit en lättläst och spännande bok om ett aktuellt och stort problem. Det är ingen rakt- igenom-misär-historia men handlar om ungdomar som hoppar av skolan, som rymmer, om ungdomar som inte har något socialt nätverk eller stöd och som är för unga för socialbidrag eller annan hjälp. Författaren har skrivit boken i nära samarbete med Stockholms Stadsmission. Hoppas är en bok om Fattig-Sverige som vi hoppats inte fanns. Hoppas denna bok läses av makthavare! Den behövs!

Jag är jag

2011-09-11T12:23:00.000-07:00

Mickan är varken supersnygg eller fulast i universum . Det är bra för då får hon vara i fred. Mickan gillar inte så mycket att synas eller höras eller gå på läskiga Big Bangkalas eller räcka upp handen i skolan. Hon är rädd för snickis och för knottriga saker, och för Katla i matsalen.
Men hon gillar att rita. Det är hon bäst i klassen på. Särskilt svanar.
Hon gillar kaniner också och så har hon en bästakompis som heter Penny.
När Mickan tittar sig i spegeln så måste hon bara upprepa för sig själv "jag är jag" då får hon den där specialkänslan som säger att hon är en speciell person. Och det är hon ju. Mickan!

Emma Adbåge är en välkänd bilderbokskonstnär. Nu har hon skrivit en kapitelbok om blyga, tysta Mickan. Många kommer att känna igen sig och jag tycker att hon har hittat en på-kornet-ton i berättelsen som vinner i alla lägen. Det är det enkla som är det geniala! En härlig högläsningsbok!

Lilla Darling

2011-09-11T06:11:00.001-07:00

Jerry målar sorgränder runt sina ögon. Han är sorgöga. Han har så många mörka känslor att han måste visa dem med svart kajal. Många tycker det ser bögigt ut men det är inte alls som dom tror. Han är hemligt och hopplöst förälskad i Diana i parallellklassen. Hon som luktar sommar, sommar med regn och som han kallar Lilla Darling.
Förutom lillasyster Agnes så är Lilla Darling det som är allra viktigast för Jerry eller Jeremia som han heter. Hans föräldrar är fromma, troende kristna.
Men det är något som krackelerar därhemma. Mamma deppar, gråter och röker i smyg.
Pappa är orolig över det svarta och har bekymmersminen. Det är bara Agnes som är som vanligt.
Det drar det ihop sig till gängbråk. Villagänget mot invandrargänget. Jerry är mittemellan, kompis med Reza, men deltar ändå. Han vill visa Lilla Darling att han inte är någon mes!
På chatten kan Jerry våga lite mer. Han tar kontakt med Diana, lilla Darling, anonymt och det är precis som han trodde. Hon är inte ytlig, ingen partytjej eller bimbo. Hon är meningen med livet!
Johanna Nilsson skriver om kärlek, tankar och sorg så att det känns rakt i veka livet. Universella funderingar, existensiella frågor. Inga lätta svar! Läs också om Johanna Nilsson på hennes egen hemsida http://www.nilssonlind.com/

Min pappa är snäll och min mamma är utlänning

2011-09-06T11:34:00.000-07:00

Egentligen en helt omöjlig titel på en ungdomsbok men den funkar - meningen som också är boktiteln, "Min pappa är snäll och min mamma är utlänning", är ett citat från en skoluppgift som författaren som 8-åring fick för att beskriva sin familj. Och huvudpersonen i boken, Alicija, har en mamma som är väldigt polsk, och väldigt yvig...och väldigt släktkär. Boken är lika galen och rolig som titeln antyder. Det är skruvade kulturkollisioner och drastiska skämt om Polen - påven - och psykologbesök.
Alicja ser fram emot ett lugnt och skönt sommarlov. Men hennes polska mamma Beata ser till att det blir allt annat är lugnt. Mammas nyskilda kedjerökande släkting med illasinnad trettonårig dotter kommer farande till Sverige för att söka jobb och kanske ny man. De flyttar in hos Alicja och hennes välmenande mamma och behöver all tänkbar hjälp.
Mitt i alltihop ska huset repareras och det dyker upp polska hantverkare för att fixa kök och badrum och allt blir en enda röra och den snälla pappan är bortrest på tjänsteresa i USA och märks över huvudtaget inte alls.
Alicjas blir också kär i samma snygga kille som hennes bästa kompis är kär i och hon känner sig som värsta svikaren. Dessförinnan har hon närapå blivit styckmördad, fått en död grävling kastad på sig, blivit arresterad av polisen och skickad till psykolog.
Ja, ni hör ju. det är helt skruvat men väldigt kärleksfullt, roligt och mysigt. En galet kul bok. Jag gapskrattade!
Dessutom finns det polsk levnadsvisdom i punktform som Alicja lite sarkastiskt antecknar och som t ex kan vara # 234: Acceptera att äldre och för omvärlden helt obekanta eller förkastade huskurer från Polen är bättre än alla vetenskapligt utprovade läkemedel som går att köpa på Apoteket. eller #237: Acceptera att allt som kan kokas, bör kokas - så länge som bara möjligt.

Emmy Abrahamson är författardebutant. Hennes mamma kommer från Polen och pappa är journalisten Kjell Albin Abrahamson, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent.

Förvandlad

2011-09-04T12:32:00.000-07:00

Måns vaknar en vanlig morgon och känner att det är något som inte stämmer. Han är hur törstig som helst.
Han märker att han har en massa jord under fötterna och att han har en massa små hårstrån i munnen. Vad har hänt? Har han gått i sömnen?

Mamma får något ledset i ögonen och tar Måns i ett allvarligt samtal. Hon pratar om tjejer, om sin farfar och om en förbannelse i hans by. Och ... hon vill att Måns ska byta skola! Redan nästa dag! En skola där han ska få hjälp med det där, att han går i sömnen. En internatskola.
Det kom lite plötsligt och Måns vet inte riktigt vad han ska tro. Men ...varför inte, det är inte så att han stortrivs i sin klass precis.
Det är långt att åka till Skogsbingelskolan, eller Monsterskolan som den kallas av folk i bygden, och det visar sig vara en väldigt speciell skola för väldigt speciella ungdomar. Måns får ett eget rum med galler för fönstren och ett kors i en kedja att ha om halsen. Han får ett schema och stränga förhållningsregeler om att vara inne på rummet innan mörket faller. Det är något skumt. Han blir inlåst i sitt rum för natten.
Det är nog bara för att skydda dig tröstar mamma från mobilen.... men snart ska Måns erfara vad de vill skydda honom ifrån och varför.

Förvandlad är en fantasyberättelse i vår verklighet och i gränslandet mellan Twighlight och Hogwarths. Inte så många vampyrer men flera förförerskor, häxor och förvirrade självinsikter. En spännande och lättläst bok av Mårten Melin som tidigare skrivit "Som trolleri"och som han helt nyligen fick Nils Holgersson-plaketten för. Grattis Mårten!

Iris Karlssons värsta sommar

2011-08-31T09:26:00.000-07:00

Det är första fina dagen på härliga sommarlovet men Iris Karlsson tycker att det är den sämsta. Hon ska åka till farmor och vara där hela sommaren!!Till farmor som har gråtit och deppat hela våren för att ingenting är som förut. Ingenting är roligt sedan farfar dog, och ...på självaste julafton till och med. Iris önskar att det inte funnits någon julafton.
Som om Iris skulle kunna göra allt bra igen...
När hon stiger av tåget vid den lilla stationen så står ingen farmor där och väntar. Det är alldeles tomt och stationshuset är stängt. Den enda som syns till är en mörk typ med motorcykel. En knasboll som viftar och vinkar.
Den knasbollen är ingen annan en farmor, som skaffat sig en motorcykel med sidovagn och två hjälmar men har glömt att fråga hur man stänger av mackapären. "Livet är kort, säger farmor. Man måste testa alla saker minst en gång."
Nu är det slut med gråtandet och stirra-ut-genom-köksfönstret-tiden. Fast farmor aldrig kört motorcykel tidigare så bär det nu iväg längst vägarna i Sverige. Mot Dalarna. Ingen karta behövs, det är bara för kärringar tycker farmor och följer sitt hjärta för att få träffa Conny som hon mött via en kontaktannons i tidningen. Iris längtar hem men har inget val. Här är det bara att hänga med. Det blir en helt galen resa som hon sent kommer att glömma.

Iris Karlssons värsta sommar är som en roadmovie genom Sverige i värsta gangsterstil men i sakta tempo. Farmor kör låångsamt. Men snatteri, inbrott, medverkan till rån hinner de med och brottlistan kan bli längre... men allt är så charmerande och galet att man myser hela tiden. En "hundraåringen-som-hoppade-ut genom-fönstret-bok" för alla barn. Fast bättre! Hög fnissfaktor och härligt revansch-slut gör den till en perfekt högläsningsbok eller läsa-själv-bok för småslukarna. Elin Lindell är barnboksdebutant och skriver som om hon inte gjort annat. Hon har illustrerat hela boken urläckert och jobbar till vardags på KP. Se hennes egen hemsida www.elinlindell.com

Vildhäxa - eldprovet

2011-08-29T12:20:00.000-07:00

Clara blir en dag riven av en svart jättekatt, och hennes annars så coola mamma överreagerar. Hon gråter, blir jätteupprörd och ringer till moster Isa. Smått hysteriskt talar hon om att rädda dotterns liv.

Clara förstår att något stort hänt när hon senare möter en ängel, närapå blir överkörd och hör den stora katten prata till henne. Men hon fattar inte vidden av förändringen förrän hon hastigt får flytta in hos moster Isa för att lära sig hantera sina nya magiska krafter som häxbarn. Hon får veta att hennes familj tillhör en ätt av vildhäxor, en särskild sort som har en speciell kontakt med naturen och alla vilda djur.

Men vildvärlden är ingen fridsam och hänsynsfull värld att leva i varken för djur eller människor.

Kimira, den fallna vildhäxan, försöker förhäxa och kidnappa Clara. När hon ertappas och anklagas nekar hon till försöket och kräver istället att Clara ska genomgå de fyra eldproven för att bevisa att hon är en vildhäxa och att hon talar sanning. Det är en tuff utmaning för en alldeles ny vildhäxa och Clara måste helt och hållet lita på sin nyvunna kraft.

Vildhäxa, eldprovet är första delen i en planerad serie av den danska fantasydrottningen Lene Kaaberböl. Boken är både spännande och lättläst, en riktig bladvändare för unga slukare!

Fågelryttaren

2011-08-18T11:56:00.000-07:00

Förfärliga förändringar stundar i Avantien!
Tanner, femton år, bor med sin farmor sedan den grymme krigsherren Derthsin dödat hans far och fört bort hans mor. Det är nu många år sedan och trots att alla i byn alltid varit beredda på ett nytt överfall så har där nu lagt sig ett oroligt lugn. Man har inte glömt Derthsin men man hoppas att han är död!

Men...Tanners farmor anar nu nya faror och läser spådomar i ben.
Under golvplankorna i deras hem, finns en hemlighet gömd. En del av den hett åtråvärda dödsmasken finns nergrävd där. De andra delarna finns spridda över kungariket. Farmor vet troligen men har aldrig berättat för Tanner. Det är alltför farligt att veta.

Dödsmasken ger makt över bestarna i Avantien. Och ...må den aldrig komma i orätta händer.

Men så kommer det som farmor anat och mångar fasat för. Fiendesoldater anfaller byn. Besten Varlot och en drakkrigaren är fullständigt besinningslösa och dödar ursinningslöst men de vet vad det är ute efter. Dödsmasken.
Farmor skadas svårt och innan hon dör ger hon Tanner i uppdrag att söka rätt på Kartmakaren.
Tanner ger sig av tillsammans med Eldfågeln Zepos för att söka Kartmakaren och hindra Drakkrigaren att få tag på de andra delarna av dödsmasken.
Zepos är en best ur legenderna och Tanner dess utvalde ryttare!

Fågelryttaren är första delen (av tre) i en ny actionfantasy av Adam Blade. Boken uspelar sig före delarna i de tidigare serien Beast Quest och vänder sig till lite äldre barn och är verkligen spännande och fartfyllt från första sidan. Lite onödigt blodigt i min smak, men förmodligen inte i de tänkta läsarnas.

Rum 213

2011-08-15T12:23:00.000-07:00

På ett slumpartat sätt har Elvira kommit med på ett sommarkollo. Fast hon anmälde sig en vecka för sent och fast det var tio före i kön. Men ibland ska man ha tur...
Eller otur?

Redan på väg till kollot händer något mysko. På en bensinstation får Elvira syn på en röd bil med registreringsnumret RUM 213. Det är ju rätt ovanligt och hon fnissar för sig själv, men när hon sedan ska bo i rum 213 tillsammans med Bea och Meja på kollot så känns det faktiskt mer än läskigt. Hur sannolikt är det egentligen? Elvira säger inget om det otroliga sammanträffandet.
Sen inträffar det fler mystiska saker. Elviras fina ring, som hon fått av mormor, försvinner. Kameran tar kort med oförklarliga skuggor. Lampan flyttas, fönstret slås igen.
Bea är dödssäker på att hon sett en tunn, rödhårig flicka i deras rum på natten. Tjejerna blir mer och mer osäkra. Allt kan ju faktiskt ha en naturlig förklaring och anklagelserna mot varandra är istället nära till hands. Men så hittar de ett meddelande, skrivet av en okänd handstil, i deras eget rum, på Elviras utrivna dagbokssida...

Rum 213 av Ingelin Angerborn är en gammeldags klassisk spökhistoria, blandat med både kärleksfniss och kompissnack.
Den infriar alla mina förväntningar av mystik, romantik och spänning! Härlig mysrys inför höstens mörka läskvällar. Lyckostar ni som inte har läst den ännu!

Oskyldiga?

2011-08-13T12:13:00.000-07:00

Oskyldiga? är en psykologisk thriller med helt vanliga, väluppfostrade och trevliga ungdomar som gör fel, tänker fel och skulden blir livslång.
Alison, Stephen och Jackson vet alla hur Daniel Feeny dog. Men de har lovat varandra att inget säga. De låtsas bara att allt är som vanligt.
För några veckor sedan var Daniel Feeny nära att ta självmord. När han försvinner igen tror alla att han är deprimerad och man befarar att han gjort sig själv illa. Men Alison, Jackson och Stephen vet vad som hänt...
Att läsa Anne Cassidy´s böcker är nervpåfrestande. Man vill ingripa, varna, ställa till rätta! tänker...tur att det bara är en bok. Man blir engagerad och vill veta. Det är suggestivt spännande hela tiden men utan onödigt mycket våld eller blod. Läskigt så det räcker ändå!!

En vän som heter Mia

2011-08-09T13:10:00.001-07:00

Peter Pohl är mästare på att beskriva utsatta barn-och ungdomars situation. I "En vän som heter Mia" berättar han om Lina som lever med en mamma som super.
Lina är elva år och tar ett oändligt stort ansvar för sin mamma och för sin lillebror. I skolan berättar hon aldrig något om detta, inte ens för bästakompisen Mia.

På dagis får hon ljuga för att lillebrors dagisfröknar ska lugna sig och inte fråga så mycket. I skolan likaså. Ljuga för att skydda, ljuga för att överleva. Nu närmar sig skolresan och Lina vet att hon aldrig någonsin kan fara. Det är alldeles för dyrt och hon planerar lögnen tillsammans med Mia som inte heller vill åka.

Lillebror Ola har också en bästakompis, Lucas som han ska få sova över hos. Tänk att få ha en vanlig mamma, en mamma som Lucas mamma, eller som Mias, tänker Lina.

Peter Pohl har skrivit en bok som är både lättläst, rolig - i alla fall i dialogen mellan Mia och Lina (för övrigt en mycket fin vänskapsbeskrivning) och som inger hopp. En riktigt BRA bok om ett ämne som tyvärr är mycket vanligare i verkligheten än man kan ana. 20 % av alla barn lever i närheten av anhöriga med alkoholproblem!! Så sjukt många! Så nog behövs PPs böcker alltid.

I den tysta minuten mellan

2011-08-08T11:40:00.000-07:00

Torvi har inte träffat sin pappa sedan han var sex år, då han och mamma flyttade till Sverige från Island. Hela pappagrejen har varit en ända stor väntan och ett enda stort SVEK.
Pappa hade sagt att han skulle komma. Men han kom aldrig. Gubbjäveln!
Torvi bestämmer sig att sluta tänka, sluta sakna, sluta hoppas!

Och sen kommer han. Nu! Nu när han gått och dött och all kontakt helt och hållet är körd. Så jävla patetiskt!
Sedan brevet med beskedet om pappa Kettils död kom, har allt varit grått, tungt och allvarligt. Som att springa i vatten.
Torvi är 14 år och ska åka över till Island för att begrava sin pappa. Han ska åka ensam. "Det är din historia, säger mamma. Det är halva du. Du hör faktiskt dit."
Torvi protesterar. Men han åker till slut. Han åker för att lära känna en person som man knappt minns längre? Och som är död?
Han åker för att få svar på tusen frågor om sin pappa. Hur han var och varför och hur han dog. Det är många frågor och många olika, lite vaga svar. Sakta, sakta klarnar bilden av en komplicerad person fram. En manodepressiv person, en alkoholist.
Smittar galenskap undrar Torvi.
Torvi åker iväg på en resa som kommer att ändra en hel del i hans liv. Han träffar sin släkt,han lär känna sin döda pappa, han träffar sin gamla barndomskompis Óli och ...han träffar Ólis syster Lilja.

Viveka Sjögren har skrivit en vacker sorgesång över en förlorad pappa. Det isländska, kärva är fint beskrivet och sonens förvirring, ilska och så småningom förlikning med situationen är spännande och också lite oroande att följa. Kommer han att växa upp med saknade och bitterheten i sitt hjärta? Men med ett foto som farmor gav honom just innan han skulle åka, där pappa står med vind i håret och en blick, omöjlig att fånga. Det ger hopp! Torvi kommer att minnas varenda sekund av den här sommaren.

Och jag kommer att minnas boken som en av sommarens finaste läsupplevelse.

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

2011-07-14T06:27:00.000-07:00

En fin debut av Sara Ohlsson från det lilla, läckra förlaget Gilla böcker med den geniala titeln "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag".

Olivia och John - det perfekta paret. Snygga, fina, nästan för bra, lite för parigt, (särskilt då Olivias bästa kompis Emma också är ihop med Johns brorsa, Martin).
De har hållit ihop i tre år men nu vill inte John vara ihop längre. Han har tröttnat, inte bara så där men har tänkt på det ett tag...
Olivias värld rasar. Emma och kompisen Tor peppar. Uppmuntringssnack och Emma har stora planer på återförening.
Hur kan man få tillbaka en kille, få ett ex att bli kär igen "Operation - få- John-tillbaka" inleds under täcknamn "Operation fågelbajs".
1. Visa sig som den perfekta flickvännen, vara snygg, mysig. Skicka små trevliga påminnelseSMS.
2. Funkar inte det så gör honom svartsjuk, flörta lite med andra. Lite, äsch, det kan vara svårt att hålla det på flörtstadiet, särskilt när spriten flödar och kåtheten sätter in.
Olivia är deppad och känner sig usel men peppas av kompisarna. Hon tänker oupphörligen på John. Allt är kaos och förvirring. Plan 1 verkar inte funka heller. Visst är hon snygg och mysig men vad hjälper det? Plan 2 alltså, svartsjukegrejen... Andra killar!
Danjiel är lättsam och kul, jättebra i sängen, en knullkompis. Men han har en tjej och det är inte lätt att bli dumpad och dumpad, igen och igen. Kalle är lite bonnig men ändå fin och väldigt seriös. Funkar ett tag men John skymmer sikten och Kalle är ute ur leken. Olivia blir sviken igen och nu blir det tillslut bara fester och sex som snurrar runt runt och snacket går. Varför är en tjej som bejakar sin sexualitet inte okej. Hon lyssnar ju på sin kropp, hon vill ha närhet. Olivia nästan missbrukar sex, men hon vet inte vad hon vill.
Jo, ett tag är det ju John, men sen... nja. Livet är komplicerat. Mamma och pappa trasslar till saker och ting också.
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag är en på-kornet-bok. Lättläst, rolig och sorglig på samma gång. Det blir aldrig för mycket smet och gråt, personbeskrivningarna är bra. En bok som kommer att gå ur hand till hand. En riktig bokslukarbok av rang!
Ytterligare en ny jättebra svensk ungdomsboksförfattare är född! Coolt!

Lägret

2011-07-13T07:37:00.000-07:00

Med de hotfulla orden "Barndomen drabbar alla..."inleds boken Lägret av det danska konstnärsparet Oscar K och Dorte Karrebaeck. Boken är vidunderligt vacker och alldeles ofattbart brutal. Texterna utgår från vittnesmål från Auschwitz och bilderna förstärker det hotfulla och hemska.

Det är sommarlov och solen skiner. Barnen anländer i bussar och väntar med små koffertar i händerna och namnskyltar om halsen.
De vuxna, i clownkläder och med clownmasker, tar emot och tar ifrån dem alla tillhörigheter, deras namn, rakar av dem håret och ger dem nummer.
Ovanför ingången står det "Kärleken besegrar alla".

På led får barnen gå förbi barackerna med fina dagisinspirerande namn som: Blåklockan, Tusenskönan, Gullvivan och Smörblomman. Soppan är tunn och brödet torrt.
På hårda britsar får de ligga tillsammans tre och tre. De måste vara tysta. Tre-tretton ristar streck för dagarna med skeden på väggen.
Allt är ödesmättad, hårt, brutalt. Skelettskuggor hotar. Med enahanda löpandebandarbete fördrivs dagarna. Barnen ska göra hästar, stoppa svinhår i svanshålen och måla dem. Skynda, skynda, jobba, jobba, annars blir det lådan. Ingen rast, knappt nån mat.

Det blir kallt, några blir sjuka, några dör. Det är hemskt.

Tre-elva den vackra Teresa ger en fiolkonsert men kastar sig sedan mot elstängslet.

En liten ekorrunge förgyller några dagar men upptäcks snart. Och då blir allt ännu värre igen. Lådan för Tre-sexton och döden för ekorrungen.

Boken avslutas med examen, gratulationer och för stora kostymer. Nu är grindarna öppna, alla kan gå. Vet bara inte vart... många har offrats på vägen.

Oscar K och Dorte Karrebaek skrev för några år sedan tillsammans med några danska kolleger, ett manifest, Av, for sagomel, en slags poetik för bilderboken och med ett starkt stridsrop " Bort med den pedagogiska tvångströjan för barnboken". Låt barnboksutgivingen få samma vilkor som vuxendito och slippa krav på lättillgänglighet, igenkänning och politisk korrekthet.
En liknande diskussion har även förts i Sverige där vi ligger kilometerlängder efter i barnboksmod. Här råder fortfarande en "godnattsagestämning" där många böcker huvudakligen har till uppgift att roa och söva istället för att engagera.
Lägret är definitivt ingen godnattbok, men en stor läsupplevelse och en bok som ställer frågor och som berör.
Ett allålderskonstverk om att hamna i underläge, att byta verklighet, att känna vanmakt och att försöka finna sig tillrätta. En omskakande läsning!

Emblas universum

2011-07-05T13:06:00.001-07:00

Embla är i sitt lekrum och bygger en häftig rymdraket. Så kommer lillasyster Anna och vill vara med. Men det går inte. Inte alls. För Embla vill inte.
Absolut INTE! Mamma kommer och försöker medla. "Alla får vara med och leka. Precis som på dagis." Men hon fattar ju INGENTING!
För Embla är astronauten, raketen, alla stjärnorna och planeter. Hela universum och Anna ryms INTE!!

Men här på jorden, i verkligheten...försöker mamma....! Embla argumenterar och förklarar och förklarar och ger exempel om träd och böcker och att Anna faktiskt inte får plats i hennes rymdforskningslek. Embla är faktiskt BOKEN med alla bokstäver som fyller ut hela bokhyllan!

Mamman blir tröttare och tröttare, hela kroppen säckar liksom ihop. Men hon fortsätter och försöker verkligen medla... med familj...och att alla får vara med... och att alla måste få rymmas.

Men... till slut..äntligen, förstår hon att Embla VILL LEKA ENSAM!

Mamma och lillasyster Anna går till köket för att börja med maten. Det blir tyst.

Jättetyst...

Ojoj vilken bok. Om att hävda sin rätt, om att få vara för sig själv. Om att stå emot trycket. Om att få rätt. Och om att ändra sig.

Bilderna förmedlar stämningen och känslan på ett fint sätt. Man kan verkligen se hur Embla, lillasyster och mamma mår. Jättestark text, och spännande bilder i blyerts, färgpennor och collageteknik. Fin layout där texten ibland böljar fram, eller ligger som collagetext.

Majken Pollack är dramatiker, skådespelare och regissör och Emblas universum är hennes debut som författare.

Sara Lundberg är bildkonstnär, illustratör och barnboksförfattare. Tidigare har hon gett ut pekboken Sommar och bilderboken Vita Streck.

Jag gillar boken väldigt mycket och ger den fyra snöbollar av fem möjliga!

Prinsessor och drakar

2011-07-02T11:07:00.000-07:00

En bok med omedelbar attraktionskraft. Prinsessor, drakar + Christina Björk och Eva Eriksson. Förväntningarna är stora men dom håller.
Jag faller inte pladask men efter flera genomläsningar med barnbarn så erkänner jag att jag gillar den. Och en bilderbok, sagobok SKA hålla för flera läsningar. Så är det bara. Och det gör den!

Sju prinsessor, en för varje dag i veckan och många fler drakar. Sagor som känns nutida och bekväma att läsa. En prinsessa är bortskämd, en är rädd för tvål och ekorrar, en är ensam, en har tråkigt, en är sur och arg, en fyller år, en är en riktig sömntuta. Alla får hjälp och utmaningar av drakar. I olika former och valörer men helt up to date. En drake finns i datavärlden, en i TV, en gillar smultronvin, en är fruktansvärd och en är liten och röd.
Det blir sju historier som fungerar helt fristående men prinsessorna har en gemensam fest som avslutning. Inga förutsägbara slut, lagom långa sagor.
Fungerar utmärkt som en godnattläsebok; en saga per kväll. Men om du är lika lättövertalad som jag så blir det flera. Många gånger. En kul detalj är att man kan välja saga redan på framsidan. Mina 3-åriga barnbarnspojkar väljer sina favoritprinsessor direkt.
Bilderna är detaljrika och väldigt "Eva Eriksson". Fin presentbok! Härlig sagobok!

Det röda trädet

2011-07-01T10:38:00.000-07:00

En bilderbok om en ledsen och olycklig flicka. En så kallad "svår bok" men.... ändå alldeles underbar! Jag läser ALMA-pristagarens bok för mitt sexåriga barnbarn och får läsa den om och om igen. Hon gillar den. Och man ser hur hon funderar och undrar. Hon sitter och bläddrar själv. Studerar bilderna.

Flickan i Shaun Tans bok "Det röda trädet" är deprimerad. Hon kämpar mot mörker och ser möjligheterna segla förbi.

"Ibland börjar dagen utan någonting att se fram emot".
Och allt blir bara värre och värre. Mörkret tynger, ingen förstår.

Men en dag, så står det där du väntat på alldeles framför dig. Lysande och levande... precis som du föreställt dig!

Bilderna är magiska, förtrollande, detaljrika och så vackra att man knappt kan titta sig mätt.
En bok att finna tröst och förtröstan i. För alla åldrar!
Shaun Tan skrev boken för tio år sedan men den här har inte blivit översatt förrän nu, tack vare ALMA-priset. Sån tur att han fick priset så att vi fick boken till svenska!

Hej och tack för ingenting

2011-06-17T04:44:00.001-07:00

Elsa står vid stupet. Brevet till mamma är postat, mobiltelefonen ligger krossad mot stenarna, långt där nere i avgrunden där Elsa snart också kommer att ligga.
Kaos. Ett steg närmare och sedan hej och tack för ingenting. I 16 år har hon varit en onödig människa. Nu räcker det!
Men så en röst, en liten människa, en kille, en jävla liten skitunge. Som faktiskt hindrar hoppet och rubbar Elsas cirklar.
Tårarna strömmar och allt släpper. Och det mörka molnet sipprar sakta ut.

Så börjar den oväntade vänskapen mellan Elsa och Sigge och tillsammans sticker de iväg, till Sigges morfar i Stockholm, tror i alla fall Sigges pappa.

Det är bråttom, för Elsa måste snabbt hem till lägenheten i Orminge, så att inte mamma hinner läsa brevet om att Elsa inte längre lever.

Mamma kommer snart hem från sin charterkärlekssemester med en ny idiotkille och Elsa har varit på läger på Öland. Det var där hon bestämde sig att göra slut på det här jävla skitlivet. Så kom Sigge och istället blir det en resa utan pengar utan mat men med ett starkt mål och en udda vänskap.

Som en roadmovie från Kalmar till Orminge.

Omväxlande får vi följa Elsas och Sigges tankar i olika kapitel. En liten existensiell rysare.

Författaren Måns Gahrton berättar i efterordet att han drömt scenen vid stupet med flickan som vill hoppa och pojken som ser på. Att han inte kunde glömma och ville veta vad som hade hänt. Han skriver så att vi får veta.

Så fint att drömma drömmar som blir början på en så bra och intressant historia.

Hermans hemlighet

2011-06-08T13:53:00.000-07:00

Alla har hemligheter. Herman delar sin med Johanna, den av tvillingarna som är snällast.
Hemligheten är en rymdkapsel i skogen. Som bara dom vet om.
De reparerar, filosoferar, löser gåtor och leker rymdfärd.
Ända tills Hanna, Johannas tvillingsyster, avslöjar att hon vet. Att hon vet om hemligheten. Men Johanna har ett triumfkort, om gammelfarmors kristallvas. Så nu är de kvitt.

Herman och Johanna kan forsätta träffas. I smyg. Och berätta hemligheter för varandra, om rädslor, rymden och tiden och de kan fortsätta att bara vara i skogen, i gläntan, med varandra.
Rymdkapslen har nog skickats till skogen för att just vi skulle hitta den, tror Johanna. "Gärna för mig", svarar Herman.

Boken utspelar sig några försommardagar i barnens liv just när de är i den underbara åldern innan puberteten. Då man kan klara det mesta men inte behöver ta ansvar, utan bara kan vara i nuet. Då man kan bevara hemligheter och få förtroenden. Då man vill stanna tiden.

Stian Holes har en mycket speciell collageteknik bearbetad i photoshop. Den är på en gång väldigt naturtroget, absurdistiskt och väldigt detaljrikt.
Han har hittat en egen stil som går rakt in i känslolivet, rakt in i hjärtat och maggropen. Den är så vacker att det gör ont!

Detta är den tredje boken om Herman, de tidigare "Hermans sommar" och "Herman och Elsvådan" har vunnit flera priser och utmärkelser.
Jag älskade de bägge andra böckerna men denna är ännu bättre.
Den får mig att tänka på ett citat av Tomas Tranströmer "Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse".
Spring och köp!

Little Darlings

2011-06-06T12:23:00.000-07:00

Jacqueline Wilson är en mästare i att skriva om svåra saker på ett lätt sätt. Jag fattar inte hur hon bär sig åt.
I boken "Little Darlings", hennes sjuttonde bok på svenska, är temat utanförskap, familjetrubbel, tvillingsjälar och slutligen tre önskningar i ett...
Destiny lever med sin trippelarbetande mamma i en förort med ganska hårt klimat. Destiny jobbar hårt i skolan men är ständigt orolig för sin mamma som blir allt mer sliten men som har en dröm om ett annat liv tillsammans med den något bedagade rockstjärnan Danny Kilman. För sin dotters skull.
Sunset är äldsta dottern i "drömfamiljen" Kilman. Hon känner sig som det svarta fåret och kan definitivt inte leva upp till sin mammas (och pappas) önskningar om en söt, smal, välsjungande och väldansande dotter.
Destiny och Sunset träffas en kort stund i samband med en filmpremiärtillställning och känner en stark samhörighet. Men deras olika liv gör att deras fortsatta kontaktmöjligheter blir ytterst komplicerade.
Ända tills Destiny bestämmer sig för att sjunga sin mammans favoritlåt "Destiny" på Bilefields talangjakt.

Jag avundas dig som ännu inte läst boken. Den ÄGER! Man vill verkligen lässluka.

Hitta Violet Park

2011-05-26T11:58:00.000-07:00

Lucas är 16 år och får av en slump syn på en urna med aska på en hylla på det sunkiga taxikontoret, Apollo Cars. Efter detta första möte så kan han inte sluta tänka på urnan och på innehållet som visar sig vara en gammal tant vid namn Violet Park.
Han har hittills mest tänkt på sin pappa Pete, den coola journalisten som nu varit spårlöst försvunnen i sex år och som lämnat efter sig fru och tre barn. Lucas försöker mer och mer likna honom både till stil och sätt. Till sin mammas stora förtvivlan.
Är han död, har han rymt, vad har hänt? Egentligen. Ingen vet, tiden går, hoppet försvinner.

Men Violet tränger sig på nu, längst fram i hjärnan. Hon vill bli ihågkommen och Lucas kan inte stå emot. Han undersöker, frågar, letar.
Med en del hjälp av sin farmor och pappans kompis Bob slingrar sig historien om Violet fram och tillbaka och helt osannolikt visar det sig att den har en hel del kontaktytor med Lucas "mytomspunne überfarsas" försvinnande.
Berättelsen är, trots att den är absurd och aningen skruvad, både spännande, humoristisk, romantisk och sorglig.
Ett ovanligt modigt tema med mycket STORT innehåll!
Det här är en bok som blir lätt att tipsa om, många både ungdomar och vuxna kommer att GILLA. Jättemycket!
Jenny Valentine fick Guardians barnbokspris 2007 för Hitta Violet Park.
Jag ser verkligen fram emot att läsa mer av denna författare! Trasig soppa kommer i höst. Den lär vara ännu bättre : )

Språkresan

2011-05-23T12:05:00.000-07:00

Max är en datanörd och pluggis. Han har inte så många kompisar men ett rätt schysst liv ändå. En trevlig familj, en bra kompis, en snabb dator.
Nu är det sommarlov mellan åttan och nian och mamma har ordnat en plats för honom på en språkresa till England. Så att han ska komma bort från dataspelen ett tag, få lite nya kontakter, komma ut i världen, UPPLEVA.

Om hon vetat bara hälften av vad som hände på den resan skulle hon ha ångrat sig bittert.

Språkresan bär iväg till badorten Whalebone Bay på Englands västkust med bara okända ungdomar. Alla verkade känna någon utom Max. Ganska snart blir han bekant med de två coolaste killarna i gruppen, Leo och Simon. Nu har han sin chans att ändra sitt liv, bli lite mer cool, lite mer världsvan.
Leo och Simon är vana vid bedydligt hårdare tonårsliv än Max och han låtsas som om allt är helt OK, hänger på i deras jargong och i deras partyliv.
Det dröjer heller inte länge förrän Max träffar en engelsk tjej i skolan, Cate som han blir uppslukande förälskad i, till hennes killkompisars vansinne.
Fester, tjejer, svartsjukebråk och ljuvlig kärlek...
Max, tidigare så stillsamma, nördliv förändras denna sommar och snart vet han inte rikigt vem han egentligen är. Själv.
Han känner inte igen sig och han blir t o m rädd för vissa sidor hos sig som han tidigare inte visste att han hade.

När han kommer hem fortsätter utelivet, festerna, de nya kompisarna. Slagsmålen.
Max vill inte vara den han var förut men han vill heller inte vara den han blivit. Vem är han egentligen?

Mats Berggren har skrivit en lättläst och medryckande spännande utvecklingsroman om en ung pojke i den sköraste tiden, på sommarlovet mellan åttan och nian.
Den är riktigt, riktigt bra!

Cirkeln

2011-05-02T23:14:00.000-07:00

Cirkeln är hypad som få svenska ungdomsböcker tidigare varit...men det är den värd! Du kommer inte att bli besviken.
Författarna, Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren har själv beskrivit den som "Låt den rätta komma in möter Fucking Åmål möter Twilight möter Mitt så kallade liv möter Twin Peaks - fast utan vampyrer. Och ja! det stämmer! Fast jag skulle vilja tillägga Guldkompassen också. Sex önskningar i ett.
En riktig bladvändare som det var länge sedan jag läste. Har man väl börjat vill man helst bara ligga och läsa. Hela tiden! Den är beroendeframkallande!

Miljön är en gymnasieskola i en svensk fiktiv bruksort, Engelsfors. Huvupersonerna är sex tjejer i samma årskurs med totalt olika till bakgrund och personlighet, och som egentligen inte har någonting gemensamt.
Förutom då att de alla är Utvalda. Att skydda världen från ondskan. Med magiska krafter från de sex elementen - jord, eld, luft, vatten, trä och ..... Krafter som såklart inte ska missbrukas eller låta sig märkas... Det är svårare än man tror. Och mig tycks det som om de krafter de får, kompenserar deras svaghet i personligheten. Såklart blir det då väldigt frestande att använda de nyfunna krafterna mot mobbaren och andra knäppskallar.

Engelsfors är en speciell plats i världen. Här är närmre till andra dimensioner. Hinnan mellan olika verkligheter är tunnare. Profetian talar om att det ska finnas en Utvald som ska väckas för att rädda världen när en främmande ondska försöker ta sig igenom hinnan.
Det är bara ett aber. Det finns inte en Utvald, det är sex. Dom måste samarbeta för att lyckas!
Boken är rejält spännande och riktigt, riktigt bra!
Del två, Eld kommer 2012 och den tredje och sista delen med slutstriden, Nyckeln kommer 2013.
Det blir en lååång väntan!

Pensionat VIDABLICKS GÅTA

2011-04-27T04:29:00.000-07:00

Saga har flyttat med sin familj till ett vackert hus vid havet. Mamma och pappa föll för utsikten och känslan "smakfullt och havsnära" men Saga tycker det är fult och längtar tillbaka till radhusområdet och till bästakompisen Vera.
Sagas storasyster Bea vantrivs ännu mer och sticker hemifrån för att söka jobb i Danmark. Mamma och pappa blir oroliga och anmäler henne försvunnen hos polisen.

Saga får ensamma, tråkiga sommarlovslediga dagar och längtar efter storasyster Bea och kompisen Vera.

En kattunge med sorgsna ögon leder henne in i skogen, in i en trädgård och till det gamla nedlagda pensionatet Vidablick. Det verkar vara tomt och öde, hon går in, ger katten vatten och stannar en stund i det tomma, kusliga huset. Men mystiska ljud skrämmer henne.

Tanken på katten gör att hon uppsöker huset även nästa dag och blir rejält skrämd... av en liten tant.
Pensionatets och tant Amandas sorgeliga historia rullas upp och Saga får ta del av något som hände för länge, länge sedan.
Hon får något helt annat att tänka på...

Katarina Genar har med sin andra bok (den första heter "En hemlig vän") hamnat i mitt bokhjärta som en mysrysförfattare med en fin, suggestiv och lite spöklik stämning, vackert språk och Maria Gripekänsla. Jag har bara en önskan, att boken var lite längre.

God natt, natt

2011-04-20T06:01:00.000-07:00

God natt, natt är en vacker bok för alla från 3 - 299 år om att säga "God natt" till allt man lämnar, till både det vackra och fina och men också till det besvärliga, det otäcka.
En närpå rituell upprepningssaga. Istället för aftonbön? En poetisk godnattbok av det norska bilderboksparet Gro Dahle och Svein Nyhus.

Först godnatt till solen, till fåglarna, till trädet. Sedan godnatt till huset, dörren, mattan. Till skorna, brödet, hoppet. Till händerna, stolen, cykeln.
Godnatt till de otäcka grisarna som lismar och sprider ut rykten, till kråkorna som skryter och aldrig kan hålla ett löfte. Till regnet och vägen, godnatt till alla som låst in sig på toan och inte vill ut, till alla sjuka, till oron under huden....
Slutligen...

Godnatt då mitt hjärta,
mitt lilla, tappra hjärta
som slår och slår
fast det är natt.
Det är du som ska hjälpa mig
med att vakna
i morgon.

I milda nattblå och varmgula färger med starka tuschkonturer berättas hela dagen och hela livet. Bilderna illustrerar texten ändamålsenligt. Inga mer eller mindre lustiga sidohistorier. Bara förstärkning av den poetiska nedtrappningen inför natten och sömnen.
En allåldersbok! En godnattsaga för alla barn och vuxna!
På svenska finns sedan tidigare böckerna Snäll (2008) Den arge (2009) och Roy (2009). Teman har varit flickuppror, våld och sorg. Svåra ämnen - men viktiga!

DIKTATORN

2011-04-19T13:02:00.000-07:00

Ulf Stark är en av våra allra bästa barn-och ungdomsförfattare och han samarbetar med många olika illustratörer. Han har jobbat med Anna Höglund, Markus Majluoma, Stina Wirsén, Charlotte Ramel, Mati Lepp, Jockum Nordström och Eva Eriksson. (säkert fler som jag inte kommer ihåg också) Alla mycket strålande fina konstnärer. Den senaste boken av honom som jag får i min hand, Diktatorn, är en finlandssvensk produktion (Söderströms) och denna gång är det Linda Bondestam som illustrerat.

Det finlandssvenska förlaget har ofta konstnärligt vågade, modernistiskt bilderböcker. Diktatorn är ett spännande och mycket lyckat projekt!

Boken är bedårande till form, färg och layout. Innehållet är tufft och kan kännas igen, som en 3-årstrotsunge som vill bestämma...ALLT!

Diktatorn ryter Nej! när mamma vill pussa, han beställer fram stjärnor och måne på himlen till kvällen. Han ryter till och med till sig själv när han ska sova. SOV! (då måste han lyda såklart.)

På morgonen bär det av till MINIsteriet i öppen vagn. Han har privatchaufför. "Kör så det brakar!" vrålar han och vinkar till folket...

Han hänger sina kläder på kroken med bananen och skriker att han vill ha MAT! Men bara smörgåsar, ingen gröt...

Diktatorn skriker och gormar och vet allting redan. Han skriker på dagis, han skriker på utflykten, han befaller myrorna att myllra, skatan att flyga, stenen att tiga. Alla lyder!

Men till slut blir allt bestämmande lite jobbigt och framför allt lite ensamt. Och när Diktatorns ena fot bestämmer att lägga krokben för Jussi, då har han gått för långt. Då bli alla sura.

Nu vill inte alls Sirkka med de fina långa flätorna, aldrig i livet, gå med honom. Hellre med en apa.

När pappa kommer och hämtar får han faktiskt krama. I morgon ska diktatorn vara en apa!

Boken har ett tydligt vuxenbudskap och ett barnbudskap. Undfallenheten som förälder eller medborgare mot någon med diktatoriskt sätt. Flera blinkningar mot forna Sovjetunionen syns i boken via ryska biljetter, ryska tidningar, röda stjärnor.

Fegheten att inte säga ifrån till sitt barn i trotsåldern. Så tydligt att...

Barnen kommer att fatta! Men man kan inte bete sig hur dumt som helst. Då blir man ENSAM. Det förstår till och med en diktator.

Mycket mer än så

2011-04-15T03:08:00.001-07:00

oj, oj. Jag har väntat på den här så länge och nu... bara slukat denna härliga sommarlovsbok. Sarah Dessens första bok på svenska, Mycket mer än så.
Auden är den perfekta, den duktiga, den ordningssamma, den tråkiga. Hon lever i orkanen mellan två superintellektuella föräldrar, som nu skilt sig (äntligen). Pappa har ny familj men ung fru och liten bäbis.
Auden tackar ja till att tillbringa sista sommarlovet efter High school hos denna nya pappafamilj. Dessvärre är det ingen trevlig stämning där, snarare VÄLDIGT jobbig helt enkelt.
Audens lillasyster skriker dygnet runt i kolik, pappa nonchalerar och stänger in sig i sitt romanskrivande och unga styvmamman blir helt utvakad och alldeles slutkörd.
Den tid Auden hoppats kunna tillbringa med pappan blir istället till väldigt mycket egen tid (gärna nattetid) att utforska den lilla sommarstaden Colby.
Hennes slutkörda styvmamma har en modebutik som hon alls inte hinner med och Auden börjar jobba där. Där jobbar också några tjejer som lär henne lite mer om sommarlivet och det otråkiga i Colby. Mittemot finns en cykelaffär och där jobbar en speciell kille, Eli...

Se mer om Sarah Dessens böcker på hemsidan http://www.sarahdessen.com/books

Någons hjälte

2011-04-09T02:49:00.000-07:00

Viktor Stenmark är en vanlig kille i sjuan. Han är en sån som man knappt märker av. Man skulle kunna kalla honom en fegis och mes.
Annat är det med hans syrra, Gabbi. Hon går i nian och är argaste storasystern i kvarteret, i skolan, kanske i stan. Riktigt läskigt arg.
Lillebrorsan Hampus är ett fullfjädrat kriminellt geni som vet hur man bryter upp lås på tre röda sekunder.
Viktor har ändå en stor dröm om att stå på scen och trolla. Men han vågar knappt tänka tanken och heller inte anmäla sig till skolkabarén. Han fortsätter istället att trolla på barnkalas. Nu är det snyggsnygga Lina Davidssons lillasyster som ska ha kalas. Så han uppträder som Mr Vic i frack, slängkappa och Zorro-mask för trolla för ungarna.
På väg hem från kalaset upptäcker han att han och syrran förväxlat väskor. Hans kläder, busskort, mobil finns hos Gabbi och själv har han Gabbis skrinnaroverall och inlines tillsammans med sin trollkarlsslängkappa som enda utrustning och möjlighet att ta sig hem. Hoppas, hoppas att ingen ser honom. Under färden hem lyckas han oväntat genom överraskning och fartstyrka förhindra ett våldtäktsförsök men han försvinner blixtsnabbt därifrån. Nästa dag är det stora rubriker i tidningarna. Ett superhjältedåd. Den räddade kvinnan beskriver honom som en blandning av Batman, Fantomen och Stålmannen. En riktig superhjälte!
Alla vill veta vem det är. Det är bara Lina Davidsson som vet... och hur det känns att kyssa honom.
Viktor får en idé att anmäla sig anonymt till kabarén.
Någons hjälte är en bok om en underdog som genom tillfälligheter och stort mod, vågar ta plats. Viktor blir populär och berömd och hela berättelsen är en härlig läsupplevelse. En riktig feel-good-berättelse med humor. Jag gillar! Mårten Sandén har tidigare bl a skrivit de populära Petrini-deckarna och de läskigare fantasyskräckdeckarna "Den femte systern" mfl.

Rotbarnet

2011-04-03T11:00:00.000-07:00

Rotbarnet är en magisk och gåtfull saga. En makalös bilderbok av 2010 års ALMA-pristagare, Kitty Crowther.

Leslie bor i en stor och djup skog. En skog som inte finns på kartan och som några kallar för världens ände. Leslie har tre nätter i rad följt spåren efter en räv som äter upp hennes hönor. Hon vet inte att detta kommer att förändra hela hennes liv.

Leslie smyger, djupt nerböjd i skogen för att följa rävens spår. Hon hör ljud, som om någon gråter och rävens spår försvinner in i mörket, in i en tunnel. Leslie följer efter men vet inte att hon just stigit in i en värld som inte är hennes. Hon kryper och följer spåren som nu mer liknar små, små avtryck av händer än rävens tassavtryck. Leslie hör ljudet av barngråt och vill rädda detta barn till varje pris. Hon är inte rädd. Så får hon se en liten varelse, ungefär lika stor som ett barn men som ser ut som en rot. Leslie närmar sig sakta och försiktigt och för att inte skrämmas nynnar hon på en sång. Varelsen berättar att hans föräldrar är borta. Leslie frågar om han vill följa med henne och det vill det lilla rotbarnet.

En älvdrottning kommer fram och ger henne lov att ta hand om rotbarnet mot löftet att aldrig komma tillbaka. Leslie och rotbarnet förs långt bort och drottningen och räven resonerar om Leslie. "Hon är litegrann som vi" säger dom.

I nästa scen har Leslie vaknat upp i skogen och rotbarnet ber om att bli omhändertagen. Av Leslie. De bor tillsammans, de leker och Rot gör Leslie glad och vacker. Leslie syr små kläder till Rot som han i och för sig tycker är fåniga men han vill så gärna göra Leslie glad så han säger inget. När Leslie blir vackrare och tryggare blir Rot mer rastlös och vill till slut lämna henne...

Boken om Leslie och Rotbarnet är både otroligt vacker och väldigt skrämmande. En ensam, till tänderna rustad kvinna ger sig ut i skogen för att jaga. Räven lockar henne in till älvornas rike där Leslie hittar någon att ta hand om och... får hjälp att hitta tillbaka till sig själv.

Jag tänker på Twin Peaks och Log Lady. Om en galen kvinna som bär på ett vedträ, som hon står i förbindelse med. En outsider, ett medium.

Boken slutar med att Leslie lämnar till sitt hus och ger sig iväg med bestämda steg. Hon ska gå tillbaka till de andra. De som är som hon. Men... en gång om året träffas rotbarnet och Leslie i en månstråle. Ingenting kommer att hindra denna ritual!

Bilderna i boken är mycket spännande och mycket karaktärisktiska för Crowther. Hon har en egen lite kantig stil, tecknad med färgpennor och med mycket svärta.

Naturen lever, hela skogen stäcker sig efter Leslie där hon går och blommorna ramar in och följer hennes väg. Jag tycker jättemycket om den här boken som jag tror kan ge lika mycket för en vuxen läsare som för ett barn. en modern saga! Här finns mycket att prata om!

Dilsa och kärlekens mysterium

2011-03-31T11:33:00.001-07:00

Kalle Skavanks smarta kompis Dilsa har löst deckarfall i åtta böcker, de sk. "kioskdeckarna" av Petrus Dahlin. Nu får Dilsa en helt egen bokserie med egna fall att lösa. Fall på det mer emotionella planet. I första boken i serien ska hon försöka hjälpa Ella som är så sjukt kär i Axel att hon knappt kan äta eller tänka på någonting annat. Magen pirrar och hon blir spagetti i benen så fort hon tittar på Axel. Dilsa bestämmer sig för att hjälpa till och lista ut vad Axel känner för Ella. Men kärlekens mysterium är inte så lätt att lösa. Att lista ut vad någon annan tycker utan att fråga rakt på sak är svårt. Det kan lätt bli många missuppfattningar. Dilsa får råd av Kalle som själv också verkar ha kärleksbekymmer. Dilsa och Kalle Skavank är två jättemysiga och trevliga bokbarn. Jag gillar bägge två lika mycket. Coolaste detektiverna. Dilsa är envis, snäll och smart och har tre storebrorsor. Kalle är hennes kusin och sköter om sin pappas kiosk. Han haltar eftersom han var med om en tågolycka när han var liten och har nu en protes istället för sin ena fot. Jag är helt säker på att även den här serien kommer att bli väldigt uppskattad av unga bokslukare. Snygg layout och härliga illustrationer av Sofia Falkenhem gör boken både attraktiv och lättläst. se också författarens egen hemsida http://www.kalleskavank.se/

Besatt

2011-03-23T23:49:00.001-07:00

Jag har verkligen gillat Anne Cassidys tidigare böcker, "En andra chans" och "Glöm mig inte". De är rätt så stillsamma berättelser men ändå dramatiska och rafflande bladvändare. "Besatt" är likadan - en riktig triangelthriller.

Elly bor med mamma och storebror Andy som just kommit hem från Irak-kriget. Andy hamnar dessvärre i fängelse efter en misshandel och återigen lämnas Elly ensam med mamma. Hon söker tröst, styrka och kärlek hos grannkillen Carl. Framför allt kärlek.
Så börjar coola snyggingen Sandy, i Ellys skola och det dröjer inte länger förrän Sandy och Carl är ett par. Ellys svartsjuka tar hennes själ i besittning och hon börjar manipulera och intigrera för att slå in kilar i Carls och Sandys kärlek.
Till det yttre är Elly lugn och verkar inte bry sig. Hon flörtar och hånglar med andra killar. Hon går på fester, jobbar, pluggar, men svartsjukan sjuder och hon planerar ständigt hur hon ska få tillbaka Carl.
Samtidigt börjar hon rota runt hemma i Andys rum. Hon hittar födelsedagskort från Andys pappa till Andy. En pappa som själv inte alls har haft någon kontakt med. Varför? Hon hittar utklipp, foton och ... en pistol.
Sakta, sakta skruvas historien upp, stämningen hårdnar och ...beslutsamheten.
Beskrivningen av Elly är stark. Hon är ensam, sökande, kärlekstörstande och sviken av många. Av Andy, av den totalt frånvarande pappan och av mormor´som dog förra året och som var (och är) hennes stora förebild. Mamman gör henne chockad och besviken genom en otrohetsaffär (med Carls pappa) men framförallt är det förlusten av Carls kärlek och vänskap som gör henne totalt obalanserad.
Det blir svartsjukan och hämnden som driver henne. Mot katastrofen.
En bladvändare i en suggestiv stillsam dramatik.

Dalia Drakviskaren

2011-03-13T11:29:00.000-07:00

Första boken i serien om "Dalia Drakviskaren" låg länge på att-läsa-högen innan jag grep mig an. Men när jag till slut började läsa så fastande jag och läste med stor behållning om draksystrar, kvinnliga drakviskare och drakkrigare. Krigarprovet är första delen i serien.

14-åriga Dalia och hennes vän Lutia ska göra tre prov som kvalificerar dem till drakkrigare så att de får sin draktatuering och sedan ansvaret att beskydda drottningen mot den onde fursten som hotar riket.

På själva provdagen är allt väldigt spännande men Dalia oroar sig för sin drake, Flumar, som visat tecken på dålig aptit och slöhet. Dalia fasar för att hennes drake blivit smittad av draksjukan som florerar och som är mycket smittsam.
De onda aningarna slår in, det går inte alls bra för Dalia och Flumar. Hennes drake är inte sig själv och hon blir inte godkänd och får därmed vara kvar som novis ett år till.
Det är något som inte stämmer.
Dalia vill inte tro att det är draksjukan som drabbat Flumar. Hon vill göra allt för sin drake och håller sig nära henne. Följande natt upptäcker hon att någon smyger sig in till drakarna och ger dem något grönt, illaluktande extrakt ur en flaska. Kan det vara så att drakarna blir förgiftade. Och i så fall, varför?
I drakviskarnas land är det kvinnorna som styr, de flesta männen är hantverkare eller fiskare och kvinnorna tar hand om det viktigaste, barn, hem och handel. Men det finns en som har en särställning, trollkarlen Jax som drottningen utsett till hovtrollkarl och som gör mirakel med sina örter.
Dalia tar kontakt med trollkarlen för att berätta sina misstankar.

Första delen av Dalia Drakviskaren slutar i en kliffhanger. Det är spännande, välskrivet och ganska lättläst. Ett plus att det är tjejer i huvudrollerna. Jag hoppas och tror att serien blir omtyckt och läst av både tjejer och killar. Författaren är danska Ida-Marie Rendtorff och för översättningen står Lena W. Henrikson.

Bara vara Jennie

2011-03-12T04:05:00.000-08:00

En lockande rosa framsida men ett skrämmande hjärtskärande innehåll. Lite som "Mig äger ingen" eller "Svinalängorna" för barn. Jag läste den med sikten skymd av tårar.

Jennie ska börja trean. Hon har fått ett par nya snygga långbyxor som är lite för långa. Mamma lovar att lägga upp dem till imorgon då det är upprop. Jennie kan inte sova, hon oroar sig. Inte bara för morgondagen och nya klassen utan också för mamma och tystnaden bakom den stängda dörren. Är det bra eller dåligt. Hon skaffar sig flera ärenden ut i köket för att se om mamma syr, för att fråga om hon ställt väckarklockan till i morgonbitti, men egentligen är det för att se om hon har något glas framför sig. Men allt verkar lungt. Än så länge. Jennie somnar.
När hon vaknar så vet hon direkt att något är fel. Innan hon ens öppnat ögonen. Det är för ljust och för tyst. Dom har försovit sig!
Jävla skitmamma ligger som ett bylte i sängen, det stinker ur munnen och på nattygsbordet står en flaska och ett glas, på köksbordet ligger byxorna, bara ena benet är upplagt.
Utan att tvätta sig eller ens gå på toaletten kastar Jennie på sig kläderna och tokspringer till skolan. Hjärtat dunkar och ögonen är fulla av gråt. Hon sväljer, torkar bort snor och tårar och går in. Första dagen i trean. Ensam.
Jennie gillar skolan, det blir en frizon. Hon har en snäll fröken som ser henne och undrar lite ( men bara lite) och det bästa av allt, hon får en vän i Monika, en överklassflicka med fint hus och barnflicka och med en mamma som dövar sitt jobbaförmycketsamvete med prylar och presenter.
Dom är lika omaka som ensamma men kommer bra överens. Men när Monika vill komma hem till Jennie tvingas hon ljuga om sin mamma, om att hon jobbar natt på sjukhus och måste sova.
Mammas drickarperiod räcker längre än vanligt och Jennie får ta hand om all tvätt, mat och lillebror Jonatan.
Jonatans pappa Micke hämtar Jonatan på helgerna och ibland får Jennie följa med på ett Happy Meal, men han blundar för vad han tror sig veta. Till om med på julafton när Jennie gråter och ber att få följa med hem till Mickes nya familj så nekar han...
Julen blir katastrof.
Mamma lovar att det ska bli ett nytt liv. Efter nyår.
När det till slut rasar samman, avslöjas Jennies alla lögner och det kulminerar med en scen som är värre än värst. Hur jävligt kan livet vara för en nio-åring? Jennie vill aldrig mer gå till skolan.

Solveig Olsson-Hultgren har skrivit en berättelse som man blir väldigt gripen av. Det är sorgligt och hemskt. Avskyvärt och pinsamt. Men... det finns hopp och ett trovärdigt lyckligt slut som varken blir enkelt eller sentimentalt. Bara hoppfullt! Boken är stark och jag gillar den skarpt.

Pojken, flickan och muren

2011-03-10T11:07:00.000-08:00

Adham ser muren varje morgon när han vaknar. Varje morgon hoppas han att den ska vara försvunnen. Men den finns kvar.
Dag efter dag.

På andra sidan muren ligger huset där Adham tidigare bodde tillsammans med mamma, pappa och syster Sulafa. Där fanns också deras trädgård med apelsiner, oliver och timjan och ett träd där farfar brukade hänga upp sin rakspegel. Där fanns skolan. Där fanns skrattet.

Allt blev kvar på andra sidan. Också skrattet.

Sulafas ben är sjuka så Adhem kör henne i en kärra. Upp till kullen, till hunden Schas som kommer rusande. Då ler barnen, de skrattar inte, med dom ler.

Sulafa önskar sig en apelsin från deras förra gård. Ahmed lovar att ordna det. På något sätt.
Han ska över muren. Han ska över på andra sidan. Så. Han börjar träna höjdhopp. Han tränar och tränar och tränar, han hoppar och hoppar och hoppar. Men han kommer inte högre än till en tredjedel av muren. Det kommer aldrig att gå att hoppa över muren. Den är alldeles, alldeles för hög."Det tar tid för höjdhopparen att få vingar", diktar Sulafa.

Men... Ahmed har en plan! Tillsammans med Schas tar han sig upp på ett bilflak och tjuvåker in genom porten, förbi vakten och han söker upp det gamla hemmet.

Med en stor portion list, mycket mod och lite tur så får han med sig både apelsiner och två andra superviktiga saker. Farfars rakspegel och ... skrattet!

Sulafa planterar apelsinkärnor och diktar. Båda Ahmed och Sulafa hoppas!

De diktrader som Sulafa citerar är skrivna av den palestinska poeten Mahmoud Darwish och det är också de rader som boken har som motto:..."bakom muren, en morgondag som bläddrar i våra papper"

Pojken, flickan och muren är skriven av Ulf Stark och kongenialt illustrerad av Anna Höglund. Den kommer ut i samtidigt på svenska och på arabiska. Boken utspelar sig i Palestina, men det sägs inte direkt i boken. Ulf Stark säger själv i en intervju i Opsis Kalopsis nr 4/10 att han vill skriva en bok om hopp. En hoppfull bok utan att för den skull bli hurtig. Både Ulf Stark och Anna Höglund har varit i Palestina och pratat och framförallt lyssnat till barnens berättelse. Och resultatet, den här fina boken, kommer att göra skillnad. Det är jag säker på!

Extra - en morgon stod hon bara där

2011-03-07T09:17:00.000-08:00

En dag står hon bara där. På skolgården. Hon är blek, allvarligt, lite frånvarande och Pim-Pim blir nyfiken. Vem är hon? Flickan verkar tveksam och dröjande och när Pim-Pim frågar efter hennes namn tar det en bra stund innan hon liksom bara säger rakt ut, Extra. Jag heter Extra.
Konstigt namn, tycker Pim-Pim, hittar hon på? Vem är hon, denna mystiska flicka. Liksom ett väsen. Som luktar äpple.

Extra börjar i Pim-Pims klass och sakta, sakta påverkas hela klassen. Extra pratar med alla, från de minsta ettorna till de största niorna. Hon tar fram det bästa, får alla att liksom lysa, får förtroenden. Men...hon undviker Pim-Pim. Just honom av alla. Varför? Han förstår ingenting. Han var ju ändå den förste av alla som pratade med henne, bjöd hem henne.

Pim-Pims pappa berättar om en cirkusföreställning och om trollkarlen Malaki, som senare dyker upp lite oväntat i en skåpbil. Pim-Pim och pappa bestämmer sig för att följa efter bilen för att se var trollkarlen bor. Och Pim-Pim har en stark känsla av att Extra hör ihop med trollkarlen. Han vet inte varför. Bara en känsla. Han återvänder till Malakis hus. Ensam.

Så är det en mystisk katt, några spelkort och magiska försvinnanden. Och slutligen en bäbis som är svårt sjuk ...och "De mörka molnen hopar sig".

Jag får en stark "Mästaren och Margarita"-känsla. Och en omisskännlig Per Nilssonsk ton. Det är stillsamt magiskt, härligt berörande. Och till hösten kommer en fortsättning. Underbart!

Berättelsen om Matt Surrington

2011-03-06T04:20:00.000-08:00

En helt galet rolig bok om en helt vanlig 10-årig pojke som tror att han kan förvandla sig till fluga.

Matt Surrington bor med sin lillasyster och sina föräldrar i en lagom liten och trevlig stad. En dag kommer mamma och pappa in till barnen och berättar en "jättetrevlig nyhet". De ska flytta in till storstan, pappa har fått ett nytt jobb, han kommer att tjäna mycket pengar.

Inte alls kul tycker Matt och försöker förvandla sig till fluga. Det går nu inte så bra och vare sig han vill eller inte så flyttar familjen. In till storstan.

Matt börjar en ny skola och blir genast mobboffer då han råkar säga att han kan förvandla sig till fluga. "Surr, surr, Surrington, han tror han kan flyga", skriker Ananas Johnson och försöker istället fövandla Matts liv till en mardröm.

Matt, lillasyster Amanda och mobbaren Ananas blir inlåsta i skolan och hamnar rakt i famnen på två inbrottstjuvar. Nu måste Matt få sin superkrafter att fungera annars är de illa ute.

Andy Stanton skriver roligt, fnissig och fullständigt galet. Lite i Roald Dahls anda. Många nybörjarläsare kommer att gapskratta. Boken passar även lite äldre barn som inte kommit igång så bra med läsningen. Stor stil, spaciösa sidor och flera illustrationer gör läsningen mer lättillgänglig.

Boken är illustrerad av Ross Collins. Stanton har även skrivit böckerna om herr Grums.

Odd och frostjättarna

2011-03-06T00:21:00.000-08:00

Den nordiska mytologin i en vintersaga med den lille pojken mot den store jätten.
Allt är både fasansfullt och väldigt vackert som det bara kan bli i sagans värld.
Odd den faderslösa vikingapojken är halt till följd av en olycka, ensam och delvis utstött. Han rymmer till skogs från sin elake styvfar Eldred den fete, för att söka skydd i sin döde fars gamla timmerkoja.
Här i skogen möter han på tre djur, en enögd örn, en smidig räv och en fastklämd björn som snart avslöjar sig som Oden, Loke och Tor i förtrollade djurskepnader.
Tors hammare är stulen, asarna smågrälar och deppar, Asgårds förintelse väntar och evig vinter hotar.
Den unge pojken som trots sitt handikapp inte ger upp utan tvärtom tänder hopp, manar på dem alla att ta upp kampen med Frostjättarna.
Ingredienserna från folksagan blandas med gudamytens och vi får en vidunderligt vacker utvecklingsberättelse och vintersaga berättad av en av de största i fantasyvärlden, Neil Gaiman. En liten läcker högläsningsbok, en saga att läsa fler gånger.

De stulna barnen

2011-03-05T07:28:00.000-08:00

Jo Salmson har gjort succé med två lättlästa fantasyserier, Drakriddarna och Almandrarnas återkomst. Nu kommer en ny välskriven och lättläst serie, Häxfolket.

Sol är en ljushårig, glad flicka som gör skäl för sitt namn. Hon liknar inte någon annan på gården och det händer att folk ute på fältet till och med gör tecknet mot ondska när hon går förbi. Varför vet hon inte men kokerskan, Misana har många, många gånger berättat om när hon kom till gården. Hon var liten som en räka, blek och insvept i en blå sjal. Ett hittebarn? Mer får Sol inte veta och hon nöjer sig med den förklaringen.

Det finns ytterligare två barn på gården, Arel, som tränas till krigare och vill hämnas sin äldre brors död och Eno som är son till en handelsman. De tre har lekt tillsammans nästan varje dag sedan de var små. I hemlighet.
En dag upptäcker Sol ett hemligt rum vid sidan av den stora eldstaden i salen. Underbart, tänker hon, nu kan vännerna träffas utan att de vuxna upptäcker dem.
Det är också här, i det hemliga rummet, hon får veta den hemska sanningen av sina vänner. Hon är en slav. Hon kommer aldrig att kunna lämna gården. Om hon rymmer kommer hon att straffas. Förtvivlad och arg kräver hon av kokerskan, att få veta mer om sitt ursprung, men hon vägrar berätta.
Sanningen är dock mycket värre och mycket farligare än både hon och pojkarna kunnat ana.

Första delen i "Häxfolket" är spännande. Boken slutar i en kliffhanger och del två kommer att bli efterfrågad i samma stund som den första är utläst.
Natalia Batista har gjort de mangaliknande illustrationerna. Jo Salmson har hittat rätt. Igen. Boken får flera extrapoäng med en stark tjej i huvudrollen. Slukarläsning för nybörjarläsarna!

Synvilla

2011-03-05T05:29:00.000-08:00

En klassresa till Gotland. Sista resan med klassen. Sista grejen de ska göra ihop i nian. Sista grejen innan de skingras för sommarlovet eller för evigt.
Alla är förväntansfulla, glada, pirriga. Det här är resan som de ska göra allt som deras föräldrar är så jävla oroliga för att de ska göra.

För Samuel är det allvar. Han har bestämt sig. Bestämt sig för att detta verkligen ska bli sista resan. Någonsin.
I ryggsäcken har han ett ombyte. I fickan en kniv. I öronen hårdrock. Han har bestämt sig för att göra ett bestående intryck. Bli den som alla talar om. Att finnas kvar som en legend.

Emelie är den coola, söta, fina. Lukas den nya, roliga, läckra. Tillsammans är de framgångsrika, lyckliga. Värsta sorten. Sådana som Samuel skulle vilja hata om det inte var så att han blivit helt galetförälskad i den ena av dem. Att vara sexton kan vara ett helvete!

Ika, Emelies mamma, är med på resan, för att hjälpa till att hålla lite ordning. Men också för att kanske, kanske komma dottern lite närmare. Hoppas hon.
Ika lägger snabbt märke till Samuel och hans svartklädda svårmod. Hon iakttar och blir attraherad och irriterad av ungdomarnas lättsinne.
Tre nätter tillsammans i en stugby på Gotland. Katastrofen smyger sig på. Stämningen vrids upp. Sista natten med gänget närmar sig.
Karina Berg Johansson har skrivit en suggestiv bladvändare, en psykolgisk sträckläsningsthriller där man anar att slutet inte blir lyckligt.

Ryska kyssen och den fasansfulla brännaren

2011-02-23T02:06:00.001-08:00

Två misslyckade figurer får magiska krafter, en blir en hämnare en blir en räddare. Den ene får överjordiska krafter som brännare och blir pyroman, den andra som är en misslyckade bagare förses med croissantvingar. Låter den knasigt? Det är det, men ändå gripande och trovärdigt, helt i stil med Frida Nilssons tidigare bok "Jag, Dante och miljonerna".

Harriet är ägaren till konditori "Skitiga Bullen" och hon är faktiskt riktigt urusel på att baka. Ibland köper hon kakor på snabbköpet för att hålla skenet uppe, för hennes hallongrottor ser ut som aphjärnor och kanelbullarna som kräkor.
Kondiset har, trots detta, några stammisar. Det är poliskomissarien Lampa, den snåle grisen Storm och den ljuvlige hunden Sven. Sven tänder hemliga tomtebloss i Harriets tillvaro och gör att hennes lilla hjärta gör jämfotahopp. Men trots detta så känner sig Harriet riktigt usel. Hon är en fruktansvärd och förfärlig bagerska. Tänk om hon ändå kunde baka något läckert.

Harriet utmanar sig själv och tar itu med det absolut svåraste bakverk man kan tänka sig, croissanter. Såklart läser hon fel i receptet, lägger i på tok för mycket jäst, hamnar själv i degen och på så sätt får hon "croissantvingar". Som gör att hon kan flyga! Hon blir en räddare! Hon blir Brobergs hjälte och idol. "Ryska kyssen". (men det är inte helt okomplicerat kan jag säga)

Den andre misslyckade figuren i boken som snart ska bli Brännaren har lyckats med endast en endaste bedrift och det är att bli uppsagd arton gånger från arton olika jobb. Han kan ingenting, känner sig helt och hållet värdelös och bestämmer sig för att sluta sitt liv genom att sluka den mexikanska kaktussaften som han tror är dödligt giftig. Men icke! Visserligen är drycken brännstark som "en tungkyss av djävulen", men inte dödlig. Nu väljer den misslyckade figuren att hämnas med den nya förmåga han erhåller tack vare saften. Han blir Brännaren!
När Broberg skakar av rädsla inför Brännarens pyromanframfart så tar Harriet tag i saker. Hon räddar, avslöjar och ställer till rätta. Hon är Brobergs hjälte. Men saker blir komplicerade när förälskelse uppstår!
Läs den skruvade och galna boken högt! Jag är säker på att du kommer att gilla!
Frida Nilsson har en helt egen ton i sitt berättande och vågar skruva till saker så att man baxnar. Men det funkar och Peter Bergtings illustrationer gör pricken.

Nattspaning - en deckarserie för nybörjarläsarna

2011-02-20T00:12:00.000-08:00

Helena Bross skriver utmärkta nybörjarläsningsböcker. Nattspaning är första delen deckarserien, MINImysterierna.

Kevin och Dina är kompisar, de bor i husen bredvid varandra och de leker varje dag. Gärna detektivlekar där de kan spana och kolla på olika mystiska och skurkaktiga personer.
De ligger tätt tillsammans i tältet med kikaren och spanar och ser flera skummisar. Tex kommer en man som sätter sig på en parkbänk och gömmer sig bakom en tidning. När en dam kommer och sätter sig bredvid honom så tror Kevin och Dina att de är spioner som ska lämna hemliga meddelanden till varandra. De smyger närmare för att höra vad de säger. Men de pratar bara om en inbrottstjuv som härjar i området. Äsch, då kan de inte vara några spioner precis!
Tillbaka till baslägret och kikaren. Då kommer en skum man med verktygslåda och vattenpass. Honom vill de smyga efter.

Men... just då kommer mammorna med matgrillen och barnen blir avbrutna från sitt hemliga uppdrag.
Nu trivs barnen så bra i sin spanarroll och i sitt tält att de tjatar om att få sova över. I tältet. Över natten.
Okej! Mammorna ger med sig. Men... det skulle dom aldrig ha gjort. Det blir sjukt läskigt när Kevin upptäcker att en inbrottstjuv är på väg in i ett hus via balkongdörren. Han tar fram kikaren och spanar!

"Nattspaning" är en perfekt bok för nybörjarläsaren. Lagom text, lagom läskigt och fint illustrerat av Mattias Olsson. Serien MINImysterierna kommer att bli sjukt populär. Misstänker jag.

Sluta retas!

2011-02-14T00:41:00.000-08:00

Kusin Momo är större, äldre och betydligt retigare än Mimi. Han är en riktig, riktig retsticka! Av rang.

Att bli lurad, skrämd, kallad härmapa, Pruttfia, Fis-Mimi, räddhare, och lipsill får Mimi stå ut med. Men varför? Hon vet ju att hon inte är det. Egentligen!

Momo skrämmer och luras med Stora Skogsmonstret. Och Mimi rusar hem genom skogen, hon springer, snubblar och BUMP... rakt in i farmor som inte alls är något skogsmonster såklart utan bara är ute i skogen för att samla ved. Farmor berättar att det inte alls finns några monster att alltsammans bara är lurendrejeri och tillsammans planerar dom en riktig HÄRLIG HÄMND!

Den prisbelönta barnbokskonstären Emma Chichester Clark har skrivit och illustrerat en bok som väldigt många barn kommer att känna igen sig i och få chans att kanske berätta om retsamma "storkusiner".

Texten är kort och koncis, bilderna förstärker fint och stilen är väldigt typiskt "Chichester Clark ".

Jag längtar att få läsa den med mina barnbarn!

Snurran på dagis

2011-02-11T10:23:00.000-08:00

Jippi! En ny Snurranbok! Snurran är en väldigt kaxig kattjej som vet vad hon vill. Och genomför det! Hon är egentligen riktigt odräglig. Hon tar kommandot, hotar, surar, trotsar. Utan hänsyn.
Men just det faktum att hon är en tjej gör ju allt helt PK. Jag älskar henne!
(men tre personer har bara denna vecka sagt HAN om Snurran, när jag presenterat böcker om henne, tre av tre... !!?)
Snurran på dagis handlar om en kompiskonflikt mellan Snurran och bästakompisen Saltis som just nu INTE tål varandra. Dom surar, retas och slåss. Så att katthåren ryker! Fröken Majsan försöker medla. Det går väl sådär...
Sussi, Pussi och Tussi gråter och vill sluta på dagis. Dom tycker inte att det är roligt längre. Fröken Majsan är helt förtvivlad.

Men en pinne att leka med blir den förlösande grejen och till slut är allt frid och fröjd. "För det är roligt att leka. Särskilt med sin bästa kompis. Kom ihåg det."

Heja Snurran! Heja Eva Bergström och Annika Samuelsson som berättat och ritat. Snurran behövs! Kom ihåg det!

Den skräckslagne stekelsamlaren

2011-02-07T12:21:00.001-08:00

Abbe har insektsfobi. Hon är döskraj för alla småkryp. Av alla de slag. Hon verkligen hatar.
Då är det inte lätt att komma till mormor och morfar i Istermyrträsk på sommarlovet. För där formligen kryllar det av småkryp. Överallt. Tycker Abbe i alla fall.
Mormor tycker det är trams och vill att hon ska träna bort rädslan. Sven som jobbar på biblioteket är insektsexpert och storsamlare. Hemma har han ett helt rum fullt med insekter. Abbe får rysningar men lovar ändå mormor att försöka ta hjälp. Av Sven. "Rädslan är vår värsta fiende" säger Sven. "Rädslan får människor att säga ont, göra ont och ha ont".
Abbe ger sig tusan på att bekämpa sin fobi och hon ska försöka få tag på den tvekäftade sågstekeln åt Sven. Det vore väl världens finaste 50-årspresent till en insektssamlare av rang. Hon behöver ju inte fånga den själv...
Abbe kommer också på att det faktiskt finns saker som den kaxige Sven är lite skraj för. Damer! Kanske ska hon bota hans damskräck?

Annalena Hedman debuterade 2010 med "Min första världssensation" som är den första boken om Abbe och hennes eskapader i Istermyrträsk. Jag tyckte om den boken jättemycket, den är rolig och härlig på ett stillsamt norrländskt sätt. "Den skräckslagne stekelsamlaren" fortsätter i samma stil. Man läser med ett leende. Och vi får lära känna många härliga karaktärer, morfar med sin breda västerbottensbonnska, mammas lesbiska tysk/finska vänner, Roger, mammas nygamla kille som älskar topplockspackningar och dans. Och Abbes kompisar Antón och Nadja.
Men Abbe, hon är coolast av alla!

Tyra och Storgrubblaren

2011-02-06T04:43:00.000-08:00

Tyra är ett alldeles vanligt människobarn som står vid fönstret och funderar på att rymma istället för att öva sig i räkning. Den första snön faller, "lagom lös för att göra snölyktor av och lagom kall att fånga på tungspetsen". Hur kan pappa då tvinga henne vara inne och räkna matte? Tyra vill inget annat än vara ifred från sin retsticka till storebrorsa och sin tjatpappa. Hon blir plötsligt så urförbaskad att hon river sönder matteboken och springer in på sitt rum och slår igen dörren.
Så småningom somnar hon och vaknar mitt i natten av att någon knackar. På fönstret. När hon tittar upp ser hon en liten gubbe, inte större än ett päron, stå på fönsterbrädet. Han trycker näsan mot fönstret och viftar på armarna. Han vill in! Till henne.
Tyra öppnar tveksamt och in studsar gubben, frusen men jätteglad. Gubben heter Minus Tolv och kommer från planeten Klotus. Han har kommit ner till Jorden för att hämta ett barn som behöver en mammis och en pappis och som gillar att studsa och leka. På Klotis är det alltid roligt och i lag förbjudet att ha tråkigt. Det har Storgrubblaren bestämt.
Tyra blir strax övetygad om det förträffliga med planeten där man får piller för att bli bra i räkning och där man kan köpa allt man behöver och snabbt tar gubben fram en sprayflaska med krymp-och-glömspray som han sprayar över hela Tyra så att hon glömmer skolan, kompisarna, mamma, pappa och storebror Mårten, glömmer somrarna och morfar och hela barndomen. Allt försvinner i glömska och bara orden blir kvar som "torrra skal".

Med en liten rymdfarkost far de iväg till Klotus och till Tolvans fru, Åttan som längtat sig nästan olycklig efter ett barn.
Nu blir Tyra matad med allt det godaste som finns på planeten, så att hon ska bli fetare och finare och studsigare. Sen bär det iväg till Varudiset - alla varors paradis, för att köpa nya kläder och allt roligt man överhuvudtaget kan tänka sig.

Tyra börjar i skolan hos fröken Bråk och där träffar hon Prim som hon blir vän med och som berättar för henne om Storgrubblaren men också om de HEMSKA monstrutserna. Tyra lär Prim hur man visslar och hur man kan kasta smörgås med stenar. Tack och lov för Prim, han är det bästa på planeten Klotus!
En dag hittar Tyra sina gamla kläder. Från glömtiden. I fickan hittar hon också ett äpplen, en tändsticksask och en cykelnyckel. Sakta, sakta börjar det gå upp för Tyra att hon har haft ett annat liv. En glömtid. Som hon vill tillbaka till! Men hur det ska gå till har hon inte en blekaste aning om?

Ett skrämmande scenario målas upp på planeten Klotus där ingen har tråkigt, ingen är hungrig och där man direkt köper allt man behöver. Ingen plats finns för filosoferande eller tråkigheter. Bara roligheter, ytligheter, fniss och skratt.
Men det finns ett stort, gigantiskt hot. Storgrubblaren eller rättare sagt, tankarna hos Storgrubblaren, självaste upphovet till allt på planeten Klotus. Och så ...Monstrutsarna som dyker upp så fort Storgrubblaren somnar och som hotar folket i staden.

Ulf Stark har skrivit en humoristisk och spännande högläsningsbok. Civilisationskritik för filosofiska barn och deras föräldrar. Både intressant, roligt och spännande. Olof Landström har illusterat.

Himlen börjar här

2011-01-31T08:46:00.000-08:00

Jandy Nelsons debutbok "Himlen börjar här" är en romantisk, sorglig, passionerad, lite pinsam och alldeles underbar bok. En egen ton i språket, små handskrivna dikter och anteckningar "i marginalen" gör också att den sticker ut i mängden av bra ungdomsböcker.

Lennie är sjutton år när hon helt oväntat förlorar sin storasyster Bailey som dör i en hjärtattack.

Systrarna har i alla år delat både rum och kläder, tankar och olyckor med varandra. Nu är Lennie plötsligt halv och ensam kvar med mormor och morbror Big som systrarna bott hos sedan deras mamma helt plötsligt stuckit, vem vet vart.
- Hon hade den rastlösa genen, säger mormor, som vet att flera kvinnor i släkten "drabbats" av samma rastlöshet.

Lennie känner nu skuld för att hon ensam lever kvar och hon skriver dikter om sorgen, hon drar sig undan, hon läser. Sorg och förtvivlan finns i varje steg, i varje tanke och hon delar också denna oerhörda saknad med Toby, Baileys pojkvän också på ett lite oväntat sätt.

Men så kommer "unfreakingbelievable" Joey instormande och "Lennies liv som pryd blåser rakt ut genom fönstret". Men allt blir bara ännu mer komplicerat när Toby vill bli tröstad och när Lennie upptäcker att Bailey har sökt efter deras försvunna mamma i flera månader utan att berätta något. Hon förstår också varför.
Det nystartade lilla, Gilla förlag, har givit ut denna förtjusande bok. Genialt namn på ett förlag som även givit ut årets Augustprisvinnande ungdomsbok " Här ligger jag och blöder". Väldigt snygg layout också! Och i Dansk bindning, mjuka pärmar med invikta flikar. Jag gillar!

Spindelbarnen - Sam Frasers äventyr

2011-01-17T09:33:00.000-08:00

Det osar skräck, fasa och gotik när jag läser om föräldralösa Samanthas ankomst till Syster Elsibes barnhus för hittebarn och vanföra. Det är ösregn och mörkt, mitt i natten, och kusken nästan kastar av det ensamma barnet från caleshen.
Två damer klädda i mörka dräkter med svarta spetshättor, den ena storväxt och bred, den andra lång och smal, men båda lika skrämmande, möter Samantha med de värmande orden "Jaså det är klumpfoten som anländer".

De båda kvinnorna, fru Klopke och fröken Imperton är systrar och förestår barnhuset. Huset luktar vidbränd blodpudding, det är fuktigt och kallt och i taket dinglar sjok av spindelväv.

Såklart blir det inte någon mystillvaro för Samantha och de andra barnen på barnhuset. De två systrarna är riktigt elaka, värre än värst. De serverar minimalt med mat och förgiftade pajer. Barnen svälter, fryser, blir slagna och brända och hårt drivna att arbeta... annars väntar källarhålorna och där är det, om möjligt, ännu läskigare.
Det är många mystiska saker som händer i boken. Det känns som ögon som följer Samanthas varje steg, en stor räv smyger omkring utanför huset, i dammen ligger en knytnävsstor spindel och i källaren verkar det finnas hemligheter. Kanske är källaren ändå en utväg?

Spindelbarnen - Sam Frasers äventyr, är på samma gång en historisk skräckroman som en fantasybok. Inte alldeles lättläst men layout och lockande illustrationer underlättar läsningen. En riktig bokslukarbok!

Gudrun Wessnert har skrivit många historiska böcker och Kim W Andersson står för illustrationerna, hon arbetar också som serietecknare.
Kolla in författarens hemsida http://www.g-wessnert.com/ och illustratörens hemsida http://www.kimwandersson.com/klar-med-spindelbarnen/

Badhuskrisen

2011-01-14T13:19:00.001-08:00

Juni är en alldeles vanlig tjej i en alldeles vanlig familj med en mammis och en pappis och en alldeles vanlig lillasyster.
Hon går i tvåan och oroar sig för tre saker; badhuset, utvecklingssamtalet och marsvinsgrejen. Juni har en kaktus i magen. En oros-kaktus som växer och sticks när hon tänker på simskolan. Som börjar snart.
Jonah är en retsticka värre än alla andra. Juni kan nästan höra hur hans skratt kommer att eka mellan väggarna i badhuset när alla upptäcker att Juni inte kan simma.

Om hon bara hade varit som hemma-Juni på skolan så hade nog allt gått bra men Skol-Juni är inte alls lite duktig, rolig och smart utan stel och nervös och allt blir bara fel, fel, fel.

Dagen D närmar sig. Juni oroar sig. Allt kommer att avslöjas.

Om att vara livrädd ena dagen och supermodig nästa handlar den här mysiga, lättlästa och inkännande boken om en alldeles vanlig åtta-åring med ett rätt så ovanligt namn. Toppenbra läsa-själv-bok för alla åttaåringar! Det är Ann Caroline Håkans debutbok. Tvärflöjtskrisen finns i samma serie. Mia Nilsson har illustrerat.

Den dansande djävulen

2011-01-10T07:29:00.001-08:00

Tyko Blom är en föräldralös 13-åring som tillsammans med många andra unga pojkar nästan sliter ihjäl sig i gruvan för att få fram silver till Hertig Mazoo och dennes extravaganta fester. Mazoo kallas allmänt "Den dansande djävulen" och styr gruvsamhället med järnhand.

Så länge Tyko kan minnas har han bott och arbetat i gruvan, först som kolpojke, nu som "grävling", den som kryper in i de trängsta passagerna för att ta prover från berget. Proverna ska sedan avgöra var gångarna i berget ska sprängas.

Sex dagar i veckan vistas pojkarna under jord och endast på söndagarna får de komma upp i solljuset, visserligen fastkedjade i varandra, men ändå... till friska luften. Det är just en sådan solig söndag som Tyko får möta en skata, halvt som i en dröm, som uttalar orden som kommer att förändra Tykos liv. "Förbannelsen ska brytas på de Två Brödernas torg. Och detta ska lösa din moders sorg:..."

När förmannen upptäcker Tyko djupt sovande så straffas han senare genom att skickas till den gruvgång som är smalast, mest otillänglig, längst upp, Westins schakt. Tyko försöker protestera, men förgäves.

Senare samma kväll får han ett tecken av Waldemar, den blinde äldre man som bor med pojkarna. Tyko hittar ett meddelande vid fotändan av sin säng. Ett skrivet meddelande som med mycken list tar honom upp till geograferna sal där han får sin livs första present. På sin fjortonde födelsedag. Men...det är bara början.

Martin Widmark är barnböckernas superkändisförfattare med ett tjugotal böcker om Lasse-Majas detektivbyrå, med serien Monsterakademin och med de underfundiga och filosofiska deckarböckerna om David och Larissa. Den här serien, Tyko Flores äventyr, är mer avancerad. Det är naturkunskap, historia och lättläst fantasy förenat med oerhörd spänning. Hur lyckas karl´n? Illustratören Henrik Tamm bor i Los Angeles och arbetar till vardags som conceptuel designer inom film.

Det luktar succé!

Djävulsdåd och änglavrål

2011-01-03T10:14:00.000-08:00

Åke bor med sin mamma i en lägenhet med loftgång. En dag när

Åke är ensam hemma upptäcker han att något rör sig inunder trasmattan som täcker hans snowracer. En liten smal hand sticker fram och snart uppenbarar sig en livs levande ängelflicka.

Åke kallar henne Mimmi, han bjuder in henne till sig och tillsammans fikar de varm O´boy och bullar. I massor. Mimmi förstår allt men kan inte prata, bara mimla
Hon kan laga trasiga saker och rita underbara teckningar och hon sprider lugn och trygghet så att Åke blir alldeles varm inombords.

Men strax blir Åke varse att det finns fiender. Starka krafter som är ute efter Mimmi och ute efter ont. Utanför dörren osar det bränt och en liten rödfnasig djävulsflicka hotar att tränga sig in. Mimmi ligger och sover och Åke får själv mota djävulsflickan med en fjäder som lossnat från Mimmis dräkt.

Nu startar snart en kamp mellan det goda och det onda och Åke befinner sig mitt i stormens öga. Men han ser också möjligheter. Hans problem i skolan kanske kan bli avhjälpta.

Djävulsflickan tycker att Åkes värsta antagonist Martin, skolans elakaste kille, äntligen ska få smaka sin egen mobbarmedicin. Och varför inte, nog borde Martin äntligen få igen kan man tycka.

Åke dras in i något som blir betydligt värre än han tänkt sig.

Helena von Zweigbergk har skrivit sin första barnbok, Djävulsdåd och änglavrål. Det är ett intressant grepp och helt rätt i tiden, med änglar och djävlar. Jag tror att många kommer att gilla boken. Den är en utmärkt högläsningsbok som kan starta samtal om mobbning och vikten av att kunna säga ifrån när det kommer till oförrätter.

För då hjälper inte vare sig änglar eller djävlar utan man måste själv våga stå upp, och höja rösten. Högt!

Mitt liv som detektiv

2011-01-02T02:26:00.001-08:00

Hallå! Supernanny stomar in i det stora huset nerför en lång trappa, men finner inget barn att vakta utan bara ett bord med ett gåtfullt brev. Ledtråden är snor och snörvel.
Barnvakten blir förvirrad och letar och letar och hittar tillslut ett barn eller en "dädä" i sängen. En dädä som är tyst, tyst och inte en doft av ett ord kommer ut fastän den automatiska barnvakten mutar och skojar, hotar och ignorerar. Hon når inte alls fram till barnet. Inte alls.
Barnet gömmer sig och barnvakten får ta förstoringsglaset och detektiva runt i huset med smygande, farliga kliv, på jakt efter gåtans lösning. Vilken gåta förresten?
Skojig, hotfull, surrealistisk som Alice i Underlandet och Sherlock Holmes i salig blandning. Dädä är både fnissig, retsam, rädd och ledsen och gråter så att det blir stora pölar av tårar.
Till slut, äntligen förenas barnvakten och dädä i ett samförstånd i dada, kackakoo och googleoogelooo-språket.
Men gåtan? Hur gick det med den?
Mitt liv som detektiv är en bilderbok som är ett konstverk som är en gåta och en spännande, melankolisk och sorglig historia. Inte alldeles enkel utan boken vill nog ha flera genomläsningar, flera läsardetektiver
Textförfattaren Malin Axelsson är dramatiker och texten är ursprungligen skriven för en barnscen. Magdalena Cavallin är konstnären som leder oss vidare in i berättelsen, för den lätt surrealistiska texten förstärks och lyfts av de vackra dadistiska/popkonstbilderna.
"För visst är det väl så att de gåtor håller mycket längre som inte går att lista ut?"

Bullerskaft och andra sagor

2010-12-29T12:38:00.001-08:00

Bullerskaft och andra sagor är en helläcker sagobok i stort format med tjockt härligt papper, återberättade och illustrerade av den egensinnige och humoristiska bilderbokskonstnären och författaren Tony Ross, välkänd för många, med sina i, svenska mått mätt, smått drastiska bilderböcker.

När han nu tar sig an sju sagor från den engelska, tyska och franska sagoskatten så blir det roligt och galet och helt utan pekpinnar.
Perfekt, för bra sagor behövs men inte den moral som känns både förlegad och fördummande. Bilderna förstärker den humoristiska tonen och gör prinsar och prinsessor lite galnare, lite mer mänskliga och odjuren tokigare och spralligare. Coolt!

De sagor som är med är; Lurifaxen, Stadsmusikanterna från Bremen, Sötgröten, Bullerskaft, Prins Hyacint, Feernas gåva och Skönheten och Odjuret.

Tony Ross + sagor = SANT!

Här ligger jag och blöder

2010-12-28T12:06:00.000-08:00

Augustprisvinnaren har låtit vänta på sig. "Här ligger jag och blöder" har varit slut på förlaget och beställningen dröjer.
Till slut dyker den då upp på bibblan och jag kastar mig över. Slukar ..och visdomsorden "den som väntar på något gott... " stämmer!

En dramatisk början med avsågad tumme, mycket blod, mycket smärta, avsvimmade klasskamrater, plain vidrigt... sjukhus, bedövning, stygn, bandage, värktabeletter, en pappa som reagerar helknäppt, tror att Maja gjort det med flit. MED FLIT! Tror att hon inte kan verbalisera sin ångest! Vad har han gått för kurs, vilka jävla böcker har han läst??

Maja tror inte sina öron när pappa häver ur sig om hon sågat av sig tummen med flit. Men nu är det snart mamma-helg i Norrköping. Dock finns det en hake.
Mamma har inte hört av sig. Hon svarar inte på mobilen, inte på mailen. Hon väntar inte på stationen när Maja kommer. En malande oro blir värre och värre.

Maja möts av en tom lägenhet. Inga spår, inga meddelanden och mobilen ligger tyst i sovrummet. Mobilen som mamma alltid hade med sig. Ligger tyst hemma.
Maja väljer att vänta, att inte berätta, inte för pappa, inte för kompisen Enzo. Hamnar istället på fet fest hos mammas granne, gör succé som DJ och träffar tjugoårige supercoole bilfixaren Justin med rosarutiga byxor och samma frisyr som Maja. Tillsammans med Justin glömmer hon mamma och avsågade kroppsdelar. Ett tag.

Boken är underbar. Rolig. Helknäpp. Språkekvilibristisk. Spännande som en deckare, romantisk och sorglig på samma gång.
Hur sjutton fick hon till det, Jenny Jägerfeld? Men genialt är det! Augustpriset som en schmäck! Ett slags nu jävlar!

Den tredje grottans hemlighet

2010-12-22T07:03:00.001-08:00

P-O Enquist har skrivit en härlig äventyrsberättelse , en fortsättning på sin första barnbok, De tre grottornas berg (2003) om morfar PO och barnbarnen Marcus, Mina och Gabriel.

Morfar PO, Gunilla och hunden Pelle har alla barnbarnen under sin "ledning och omsorg" i sommarhuset under de tre grottornas berg i västra Värmland.

Vid en fisketur i sjön Vällen får morfar och barnen syn på ett, till synes, övergivet tält. De går i land och undersöker. Om de vetat konsekvenserna av vad de skulle finna, skulle de kanske inte gått in i tältet. Men nu gör dom det och morfar hittar ett vitt pulver och en bok som får honom att svära (fast han vet hur syndigt det är och hans stränga mamma förbjöd honom att svära när han var liten) Alltså är det mycket allvarligt! Förstår barnbarnen Gabriel, Marcus och Mina. Deras lilla fiskebåt blir sånär rammade av en motorbåt och Gabriel får napp som tillfälligtvis räddar dem ur den svåra situationen.

Väl hemma får de ett hotfullt telefonsamtal mitt i natten och Marcus funderar på om hans tre särskilda färdigheter kan var till någon hjälp; Enhandsapplåd, Stå skyltdocka och Snyfta i mörket, men tvivlar starkt.

Morfar har tidigare i sommar avgett ett heligt löfte att återigen göra en expedition (den första utmynnade i benbrott och diverse äventyrligheter som finns beskrivet i första boken) till De tre grottornas berg. Men det var långt innan detta med tältet, boken och svordomen. Ett löfte är ett löfte och vargens ylande kallar på dem och de ger sig av med sovsäckar och mat för tre dagar.

Det blir ganska snart skarpt läge och då tar Mina kommandot och får god hjälp av starka naturkrafter i form av björn, varg och orm. Mormor Gunilla inser det farliga när hon försöker att nå äventyrarna med mobiltelefon och blir avbruten på ryska. Knarksmugglare är inte att leka med!

Som högläsningsbok kommer man att ha rejält roligt, det är många blinkningar till POs vuxenböcker, det är humor och äventyr i en salig blandning. PO Enquist särskilda omtagningar och lite gammaldags språk är omisskännligt. Man hör hans röst när man läser. Katarina Strömgård står för de fina illustrationerna. Morfar är bildlik. Eller hur?

Vitas hemlighet

2010-12-15T01:22:00.000-08:00

Vita går i första klass och bor med sin mamma i samma hus med en pizzeria. Pizzeria Amore. Doften av pizza gör att hon längtar. Längtar till Italien, till sin pappa och till hans nya familj.

Doften sätter sig också i hennes ytterkläder. Otto i skolan gillar både Capriccosadoften och Vita.
Men Vita vet att pizzorna i Italien smakar mycket bättre.

Nu har börja hända mystiska saker i Vitas hus. Det ser ut som det står någon bakom persiennerna i kontoret i pizzerian och spionerar på Vita när hon är ute och leker. Ett spöke? Mamma tror inte det.
Men när Vita vaknar mitt i natten och det hörs ett ylande från nedervåningen blir hon riktigt rädd. Vrålet hörs upp genom golvet. Ett jämrande gnäll. Det hörs som en varg eller något ännu värre. En varulv? Mamma hör inget och Vita vågar inte gå upp och in till mamma.

Kerstin Lundberg Hahn har tidigare skrivit fina och populära barndeckare. Det här en bok för något yngre barn, en mycket fin högläsningsbok om livets väsentligheter. De härliga illustrationerna har Maria Nilsson Thore gjort.

Vinterns härligaste högläsningsbok

2010-12-13T02:48:00.000-08:00

Tonje är enda barnet i Glimmerdalen. Hon bor med sin pappa som är bonde och med mamma som oftast är på jobbresa, just nu som havsforskare på Grönland.

Tonjes bästa kompis är Gubben Gunnvald och han är den bästa vän man kan ha. Han spelar fiol, kokar världens godaste saft och har alltid stora härliga projekt på gång i sin snickarverkstad.

Nu har han kommit på att bygga den perfekta rattkälken som ska vara "lika stabil som en bilfärja lika snabb som en motorcykel och lika vacker som Gunnvalds döda farmor". Det är Tonje som är testförare och det går hon in för med full fart och stort självförtroende. Det går som ett huj genom hela byn och ända fram till campingen. Men där finns en person som inte gillar barn överhuvudtaget och särskilt inte Tonje. Han heter Klaus Haugen och är den argsinte ägaren till hela campingen.

Gunnvald råkar olyckligtvis bryta benet och hamnar på sjukhus. Han tror att han är riktigt illa ute och skriver ett brev som får betydande konsekvenser för hela byn. Gunnvald har nämligen en vuxen dotter som en dag dyker upp. Och hon planerar att sälja hela Gunnvalds vackra gård. Till Klaus Haugen.

Maria Parr är en prisbelönt norsk författare som gjort dundersuccé med Våffelhjärtat (2007) och nu med Tonje och det hemliga brevet (2010). Tonje jämförs med Pippi och med Anne på Grönkulla. Ett rödhårigt yrväder, starkt självförtroende och stark vilja. En riktigt härlig högläsningsbok med hög spännings- och mysfaktor. Vinterns bästa!

Den stora hamstermassakern

2010-12-10T04:07:00.001-08:00

En förfärlig titel på en bok med precis det förfärlig innehållet som titeln anger.

Men tro det eller ej, det här en galet rolig bok om Anna och Tom som tjatat och tjatat och tjatat på sin mamma om att få köpa hamstrar som husdjur. Mamma verkar obeveklig och mormor berättar delvis anledningen till detta motstånd men till slut ger mamma ändå med sig och barnen får köpa två dvärghamstrar.
Två honor. Garanterat! Honor.
Trots denna garanti så blir den ena hamstern tjockare och tjockare och vips en dag så finns där tio små, pyttesmå ungar. Kan det månne vara obefläckad avelse?! Det verkar expediten i djuraffären i alla fall tro.
Men glädjen förbyts i sorg och förtvivlan då alla ungarna inklusive den ena hamsterföräldern hittas döda. Vem kan ha utfört denna ASgrymma handling. Anna och Tom undersöker. En lista med misstänkta sätts upp. Mysteriet kräver sin lösning.

Den stora hamstermassakern är en melankolisk-humoristisk bok men många illustrationer och spaciös layout. Kul idé och roligt skriven.
Boken är prisbelönt i England och författaren Katie Davis och illustratören Hannah Shaw har mött stor uppskattning för boken som kommer att följas upp av Den stora kaninräddningen. Många kommer att längta.

Mitt lyckliga liv

2010-12-07T22:52:00.000-08:00

En härlig och alldeles underbar läsalättbok om Dunne som inte kan sova och istället för att räkna får, räknar alla gånger när hon varit lycklig.
Vilket bra uppslag för en bok .. jag blir också lycklig av att läsa om de fina stunderna.
Stunderna med kusin Svante, med pappa i badet, i nya klassen och med nynya bästakompisen Ella Frida.
Dunne och Ella Frida gungar, målar, byter bokmärken, leker med marsvinet "Partyboy", startar Nattklubben och sover över. De är kompisar i vått och torrt, i sol och regn, i eld och vatten.
Men säj den lycka som varar för evigt. Ella Frida ska flytta, sluta i klassen och flytta långt bort. Till Norrköping.
Dunne vill också flytta. Men hon måste bo kvar, på Humlevägen, där hon bott i alla sina dar med pappa och Katten. Alltsedan mamma gick bort för flera år sedan. Gick bort förresten, låter konstigt, hon dog så var det och nu är också Ella Frida borta flera tusen skogar och åkrar och sjöar bort.

Mitt lyckliga liv är en bok att läsa själv eller tillsammans om vardagsdramatiken om lycka och sorg. Den har tjugo korta kapitel med finfina, uttrycksfulla illustrationer av mästarinnan Eva Eriksson på nästan varje sida.
Dunne finns med som en bifigur i de härliga böckerna om Metteborg. Nu får Dunne en alldeles egen bok. Och vilken bok sen!

Nu eller kanske mu - en kärlekshistoria

2010-12-04T11:19:00.000-08:00

Boken börjar med Werner Aspenströms dikt "Du och jag och världen" ur diktsamlingen "Trappan" och vi kommer direkt in i stämningen ...
Här går vi nu.
Den som har de vita gummistövlarna är du.
Den som har de svarta gummistövlarna är jag.
Och regnet som faller över oss båda är regnet.

Mu och Nu bor i en ödekyrka. De tycker om varandra men har blandat ihop sig och måste undersöka vem som är vem. Iväg till doktorn bär det. Men cykelnycklarna passar inte och inte cyklarna heller så de får promenera istället.
Doktorn bläddrar i en tjock bok och finner att det måste vara vinculum som de drabbats av. Ingen medicin behövs tackålov så de fortsätter sin vandring och sina funderingar.
Mu och Nu bygger en tidsmaskin och sticker iväg med den men blir ännu mer snurriga och vimmelkantiga och vet inte längre vem som är vem och inte heller när som är när.
Det blir varmt i tidsmaskinen och de går iväg för att bada och plaska och för att titta på sina spegelbilder och... bestämmer tillslut vem som är vem.
På sista sidan går de ut ur boken och försvinner sakta bort, men "om man blundar och lägger örat mot boken kan man höra hur de pussas."

Johan Gardfors står för texten och Clara Dackenberg för bilderna i denna vackra, filosofiska och existensiella bilderbok om kärlekens väsen. Bilderna i akvarell och collageteknik är pastelliga och vidunderligt vackra. Texten följer väl bilderna men blir ibland lite svårläst och kanske inte riktigt håller för omochomgenomläsning som man vill att en bilderbok ska göra. Men boken är ändå ett mycket spännande projekt, en queerbok i lätt absurdistisk anda som kommer att uppskattas. Inte av alla men av några finurliga små och stora människor med mycket humor. Utgiven av förlaget Bladstaden (Bladslottet).

Sven sticker av Emma Adbåge

2010-11-24T23:03:00.001-08:00

Sven sitter i sin trädgård, omgiven av tusen och en prylar och har inget att göra.

Hela dagen är kvar och Sven har redan hunnit med allt, lekt alla lekar minst fem gånger.

Han sticker till mormor, hon har också tusen saker...som man inte får röra. Och plockepinn är tråkigt. Tycker Sven.

I lekparken är allt gammalt och vanligt. Sven har gungat på alla gungorna och grävt TUSEN tunnlar. Han är så trött på alla tunnlar att kan kan dö!

Så...Han tar tåget någonstans. Det gröna är ett bra tåg, ropar en tant.

Och nu börjar Svens äventyr...med tåg, sen buss, besök på en camping och en strand, en båttur till en skog, en lådbilstur och tillbaka igen på gården där lådbilen precis får plats bakom garaget.

Och...där kommer Sini...Äntligen, äntligen någon att leka med!

Mot lekparken för att gräva tunnlar!

Emma Adbåge har en alldeles egen stil, en femtiotals- retrostil med rutor och mönster i glada fäger. Och katter. På varje sida finns katter och hundar i olika former och positioner. Som en egen liten sidoberättelse.

Men Sven är viktigast förstås. Och Sini. Fast man har tusen grejer så är kompisen ändå det bästa! Sven sticker är en spännande bok med dramatik, fantasi och tillbaka igen.

Kom in om du vågar

2010-11-23T07:10:00.000-08:00

Vem är det som bor i huset? Gå in om du vågar! Hälsa på fladdermusen, klappa spindeln, klia vovven, mata fåglarna, pussa grodan... men skräm inte vännerna.
Smaka soppan, låt råttan diska, vila en stund, ta sedan kvasten!
Någon väntar på dig!

Minimal text. Härliga, färgrika, kontrastfyllda bilder där stämningen och händelserna visar betydlig mer och kanske lite rysligare saker än vad som sägs i texten. Boken funkar för både små, små och större barn. Jag ska testa den nästa gång jag har "babybokprat" för de yngsta. Färgerna kommer att tilltala bäbisarna och innehållet och spänningen föräldrarna. Vad mer kan man begära?

Helena Davidsson Neppelberg är illustratör och har gjort många böcker, både helt på egen hand och tillsammans med sin syster Cecilia Davidsson.

Jag gillar henne lite hårda, kalla, kontrastrika stil. Den har ett eget tilltal, den känns både väldigt modern och kul. Läs och rys!

Inte alldeles ensam

2010-11-20T11:13:00.000-08:00

Inte alldeles ensam är en Rödluvan-skräckis med skolpojken Lars i huvudrollen som för första gången ska gå alldeles ensam till skolan. Genom läskiga skogen och utan mamma.
Han går baklänges och vinkar så att han kan se mamma hela tiden.

Men så stänger hon fönstret och han är ensam. I stora mörka skogen där det lär finnas en stor, svart hund.
Nu kommer något. Lars blundar och när han tittar upp igen står där en Skruvla. En vacker trollsländeliknande figur som räddar honom från farliga hundar för att sedan strax försvinna
Bilarna är också farliga och Lars oroar sig. Men så kommer en Virvel som hjälper och sedan en Ramle och en Trigger.

Och sen... bakom ett träd står så Mamma och följer den sista biten... eller bara till stora trädet.
Det är inte farligt att misslyckas. I morgon är en annan dag.

Den är som en modern saga, magisk, skrämmande, suggestiv och alldeles underbar. Illustrationerna är makalösa vackra och skapar ett suggestivt sagoskimmer med sin gröna lite suddiga skogsbilder där träden tycks leva och där übermoderna fantasivarelser dyker upp som magiska inslag och starka kontraster.
Contace Örback-Nilssen heter författaren och Akin Duzakin är en turisk-norsk illustatör, flerfaldigt prisbelönt.
Inte alldeles ensam är ett bilderbokskonstverk som verkligen är värd all uppmärksamhet. Läs den högt! Men inte för de allra yngsta.

Räven och Musen letar ny lya

2010-11-19T13:18:00.000-08:00

Det vimlar inte precis av ungerska bilderböcker men här är en riktig goding.

Räven och musen letar ny lya av Boglárka Paulovkin i översättning och textbearbetning av Eva Larsson och Maud Mangold.

Den starka och modiga räven och den nyfikna och glada musen bor under den största eken i skogen. En dag börjar det knaka och braka alldeles förskräckligt och de blir rysligt rädda.

När allt blir tyst igen så upptäcker musen och räven att alla vackra träden är borta, försvunna. Det finns bara stubbar kvar. Vad gör de nu?

Tack vara en gammal karta så förstår de att det finns något utanför skogen. Tåg, städer, kanske nya lyor. En värld att upptäcka.

Men det är inte lätt för två skogsdjur att komma till staden. Allting är så stort, så stort, husen är vackra men var finns maten?

Pojken Andris bjuder på pizza och hittar ett nytt hem till de båda vännerna.

Det jag tycker är bäst om i denna bok är bilderna i brun-röd-grön, jordig färgskala i tempera, akrylfärg och kol. Boken är i litet behändigt format, bilderna får mestadels bre ut sig på hela uppslag och pappret är tjockt och härligt bläddervänligt.

Paulovkin har en alldeles egen stil. Hon står för både text och bild i den här lilla läckerbiten och verkar ha hämtat inspiration från de gamla stadsdelarna i Budapest.

Lisa väntar på bussen

2010-11-15T10:25:00.000-08:00

Lisa och mamma ska åka in till stan för att gå på dockteater. De ska åka buss och på busshållplatsen utspelar sig så mycket intressant att det knappast gör något att bussen faktiskt är en halvtimme för sen.
Fånga dagen är budskapet i detta bilderboksdrama.

Söderkvist, stor som ett hus, med en väska full med smörgås och läsk, svettas i värmen. Agda har med sin cittra i en vackert målad låda, där målningarna liksom flyger fram och ur locket. Hon förgyller stunden med att spela och sjunga om en pärleport. Lisa är inte imponerad och Söderkvist vill höra Jejlhaos Rock istället.

När Jenny och Hanna kommer med en papegoja i bur blir Lisa lite upplivad men får passa fingrarna. Papegojan kan bitas.

Bussen kommer fortfarande inte. Och tur är väl det, för nu kommer Johan springande med en väska som han verkar mycket rädd om. När Lisa frågar, visar han hela innehållet; en massa små monstersoldater och tärningar. Och så ett måttband. Som man kan mäta med, skorna, näsan, Agdas låda och så Söderkvist mage men se då räcker inte måttbandet till...

Söderkvist skrattar, papegojan pratar på och bussen dröjer. Men det finns fortfarande mycket roligt att göra vid en busshållplats. Söderkvist visar hur man kan vissla i grässtrån. Skalbaggar är spännande och att hoppa och toka sig är roligt och helt galet. Alla skrattar.

Och så kommer bussen till slut. Mamma och Lisa sätter sig längst fram i bussen, Johan längst bak men Söderkvist står ensam kvar på hållplatsen och vinkar.

- Nu har nog docktetern redan börjat tror mamma. Det var väl synd när det nu för en gångs skull händer något. - Det gör inget, säger Lisa.

Sven Nordvist blinkar till både barn och vuxen. Tiden är dyrbar men väntan kan vara kul. Här kan vi se de typiska Sven Nordqvistska bilderna men utan alla småfigurer som han gjort sig känd för, det är endast målningarna på cittralådan som ger sig iväg på egna upptåg, upp och ut från locket men de blir stannande i luften som om konstnären vill leka, barn lite.

Stilen är naivistisk, det är ljusa fäger och detaljrikt men Lisa väntar på bussen är mer lik Agaton Öhman och Minusböckerna än Pettsonstilen. Den är ljusare och enklare.

Vid ett tillfälle lyfter bilden och vi får se scenen i fågelperspektiv. Hela landskapet omkring busshållplatsen, där hela berättelsen utspelar sig. Hela händelsförloppet tar en halvtimme.
Det hinner hända mycket på den halvtimmen.

Boken kommer att hålla för många genomläsningar, det är sommar och sol och påhittiga barn. Även om handlingen är långsam och lite väl gammeldags så kommer många att gilla. En bok till långsamhetens lov!

Frost

2010-11-07T23:32:00.000-08:00

Det blir kallare, varulvarna i människoskepnad kryper ihop, pälsen växer ut och skogen kallar. Men just nu är det farligare än någonsin att vara varg.

I Mercy Falls har en yngling nyligen blivit dödad av vargar. Hetsen och jakten startar men Grace gör allt för att hindra jägarna, för hon har sett "sin" varg och hon vill rädda honom.
Grace blev riven av en varg men räddad av en annan när hon var liten. Hon kan aldrig glömma den vargens ögon, det är hennes varg, det vet hon.

En kväll dyker en ung man med just dessa vargögon upp utanför Grace´s hus, han är skadad. Det är Sam Roth.
Sam som är människa när våren och värmen kommer. Som jobbat i en bokhandel, som älskar poesi, som är romantisk men bär på svåra barndomsupplevelser. Sam som blir varg inte vid fullmåne, utan vid kyla. När hösten och vintern kommer.

De båda dras till varandra; kanske är det deras dofter, kanske är det förutbestämt.

Sam slits mellan kärleken och tillvaron som varg. Kylan kryper närmare och han får stålsätta sig för att inte dras in i vargskepnaden.
Grace är mer levande, lyckligare och räddare än någonsin förr.

Frost är en roman om den omöjliga kärleken i samma anda som Twilight. Det är första delen i en triologi "The wolfes of the Mercy Falls" och författaren är Maggie Stiefvater. Den är spännande, romantisk, omöjlig och osannolik. Beroendeframkallande läsning om man söker Bella & Edward-look-a-like men mer sammansatt; djupare personskildringar, mer kött, mer lust, mer smuts. Böckerna kommer troligen att bli film i alla fall är rilmrättigheter sålda.
Jag önskar alla romantiker, god läsning!
Kolla in författarens läckra hemsida http://www.maggiestiefvater.com/

En Hemlig Vän

2010-11-01T13:25:00.000-07:00

Katarina Genar är debutant och har skrivit en lågmäld, lite sorgsen och gåtfull berättelse som smyger sig in under hjärtat. Och stannar kvar. Länge.

Henrietta och mamma har flyttat från landet in till stan. Nu bor de i ett hyreshus med många lägenheter, hiss och med en port som alltid är låst. Och en gård med en gigantisk ek och gungor som man inte får gunga i. Det är vaktmästaren som varnat. "De där gungorna är farliga. Farliga! Glöm aldrig det! " Varför de är farliga får Henrietta inte veta. Hon har aldrig vågat prova. Henrietta tycker att det nya livet är trist. Urtrist!

Henrietta har inga vänner och nästan ingen familj; pappa har stuckit och bor med en annan nu och mamma jobbar alldeles för mycket. Henrietta har ingen mobiltelefon (fast hon vill, vill) och just nu ingen nyckel heller. Den är borta. Ska hon sitta utanför och frysa ihjäl?

Men så kommer Wallgren, den äldre herren i våningen ovanför och hon får tack och lov komma in i värmen, låna telefon och ringa till mamma. Wallgren står och tittar på stjärnorna, djupt försjunken. "När saknade blir för stor, skänker stjärnorna tröst" säger han. Henrietta undrar vad han saknar men vågar inte fråga.

Gungorna står bara där till ingen nytta. Vad ska man med gungor till om man inte ens får gunga på dem? undrar Henrietta. Senare på kvällen när det snöat och allt är vitt och vackert står Henrietta vid fönstret och tittar ut. Hon får plötsligt syn på en liten flicka med tunna flätor och röd toppluva. Det är första gången Henrietta ser ett barn på gården, hon undrar vem det kan vara och hur det kommer det sig att hon är ute så här sent. Och det ser ut som om hon tänker gunga! Hjälp! Och hon gör det högre och högre och högre... så plötsligt hoppar hon av mitt i farten och är bara borta.

Nyckeln som också bara är spårlöst borta. Märkligt! I skolan får hon en lapp med ett mystiskt meddelande om nyckeln, underskrivet av "En hemlig vän". Hon undrar men vet inte, det är så mycket konstigt som händer nu sen hon och mamma flyttat till stan.
Eftermiddagarna ska hon istället tillbringa med läxläsning hos tant Ellen i våningen inunder. Tills nyckeln kommer fram. Tant Ellen sitter med papiljotter och bjuder på brända syltkakor. Henrietta ljuger för Ellen att hon hittat nyckeln för att slippa vara där. Hon slinker in till Herr Wallgren istället. Han är snäll men lite mystisk. Vem är han egentligen? Han går bara ut när det är skymning.

Det är en gammal och mycket sorglig händelse som ligger som dold kuliss i denna bok. En kuliss som blir alltmer tydlig ju längre i boken man läser. En mystisk känsla finns där hela tiden. En mystisk och mysig. Man blir först sorgsen sedan varm i hjärtat. Boken är lite som en "Igelkottens elegans" för unga.
Katarina Genar är debutant med riktigt fin Maria Gripekänsla. Jag ser verkligen fram emot att få läsa fler böcker av henne. Det fina omslaget och vinjetterna i boken är illustrerat av Kristina Digman.

En som du inte känner

2010-10-27T22:31:00.000-07:00

Två barn träffas. De känner inte varandra men vill.
De springer in i skogen, bort från skymningen och in i ett annat land. Ett ljusare och liksom rödare land "som det kan vara bakom ögonen ibland när man blundar". Flickan leder, den farligt-härliga leken. De hoppar ner i vattnet, kläderna blir blöta såklart men de simmar, simmar, fort, fort så inte det farliga ska komma. De kommer till stranden, solen torkar kläderna och barnen börjar prata lite.
Kanske är de kusiner, för det känns som de träffats förut, men det tror inte flickan. Hon vill inte berätta sitt namn och säger att hon heter "En som du inte känner". Pojken replikerar, vill inte heller tala om sitt namn " Äsch Ingenting" heter han. Barnen fortsätter att springa. Fötterna är som studsbollar och springet är så härligt. Så börjar det regna, det blir mörkare och ett hus tornar upp sig, grått, stort, lite dystert.

Flickan försvinner in i huset och pojken blir sittande utanför att vänta och vänta. En hund kommer och pojken berättar för hunden att "En Som Jag Inte Känner är borta. Vilken kort tid jag inte fick känna henne!"
Men så tar han mod till sig och går in i huset. För att leta.
Han kommer till en dörr som står öppen och därinne sitter hon i ett kök på en stol tillsammans med två STORA människor och en liten lillebror under bordet. Lite läskigt är det, de stora, som förmodligen är mamman och pappan sitter och äter pizza och ser inte direkt välkomnande ut. Inte alls. Han frågar om flickan får komma ut och leka. Det får hon inte. Säger mamman.
Så pojken går ut igen. Ensam. Långsamt.
Men... så kommer flickan springande med en liten bit pizza i näven. Och "lära-känna-varandra-leken" fortsätter. De pratar lite och skrattar lite och det är lite farligt men så härligt och de springer och springer och springer och "En Som Du Känner" får till och med ett namn. Till slut.

Thomas Tidholm har skrivit texten och Anna-Clara Tidholm har illustrerat. Texten är härligt mystisk, poetisk, rytmisk och nästan som en sång. Vi får lära känna två udda barn, en pojke från ingenstans och en flicka, ensam, lite vild, kanske nyinflyttad. Kanske har bägge dysfunktionella familjer. Man kan ana det. Men det är leken och springet som är det viktigaste. Och vänskapen.
Anna-Clara Tidholms bilder i akvarell är suggestiva, spännande i färg och perspektiv och alldeles underbara. Barnens hållning och uttryck förmedlas på pricken och jag älskar dem bägge. Jag får en melodislinga i huvudet "Vid en väg på en sten satt en liten flicka, bara fötter, bara ben, mager som en sticka".
Jag längtar, längtar att få läsa boken för något barn! Många gånger.

Jag finns

2010-10-23T08:16:00.001-07:00

Jag finns är en realityrysare om livet när det är som jävligast.
Johanna blir misshandlad i skolan av två killar, Vedin och Martin. Som om inte det vore nog så blir hon också misshandlad hemma, av sin mamma. Både fysiskt och psykiskt.

Johanna äcklas av att vara Johanna och har ingen att ty sig till. Jo, hon har skrivboken och när hon är som räddast för livet och för döden går hon till trädet. Längtansträdet. Trädet som ger tröst. När det gör för ont och tankarna inte går att kontrollera så släpper hon allt och blir ett med platsen. Ett med nu.

Lillebror Linus är också en tröst. Han tycker att Johanna är fin fast hon klippt av håret för att inte likna mamma, inte alls likna, spolar ner håret. I toaletten. Linus tycker att hon är fin. Hon ser så Johanna ut.
Mamma vill att hennes lilla flicka ska ha på sig just sådana kläder som mamma bestämt, att mammas lilla flicka ska vara glad och duktig, passa Linus och inte vara så vansinnigt KLANTIG, något måste ha gått rejält snett när Johanna föddes. En förlossningsskada. Tror mamma. Aldrig kan hon lita på henne! Mamma tvingar upp hennes käkar och mal ner peppar, pepprar hennes mun. Drar ned byxorna, lägger henne över knät, det bränner när mamma slår. Hårt.

Vedin och Martin bränner henne med cigaretter, släpar ut henne i duschen, gömmer hennes kläder, skriker om mens och äckliga saker som Johanna inte ens vill tänka på.
Det bränner inne i Johannakroppen, skammen bränner. För det måste vara hennes fel. Att hon är så äcklig. Att ingen kan tycka om henne. Att hon finns.
Men... Tills slut får hon nog. Hon vet att det bara är hon som kan göra något åt Johanna. Ingen annan kommer att göra åt åt henne. Hon skriker, skriker, skriker, hulkar, vaggar, gråter. Skriker tills hon blir hes och mamma galen. Hon slänger henne i bilen och åker till akuten. Mitt i natten.
Hon får hjälp.

Jag finns är en nästa outhärdlig berättelse om Johanna, skriven av debutanten Maja-Maria Henriksson. Ännu starkare blir det när man läser att historien bygger på författarens egen uppväxt. Men det är ingen vanlig eländesskildring. Språket är lysande. Personbeskrivningen likaså. Och berättelsen visar på ett stort mod, en överlevandskraft som öppnar utvägar.
Det är förjävligt men det finns hjälp. Det finns hopp! Boken är Augustprisnominerad i barn-och ungdomsboksklassen. Den borde ha en alldeles egen klass. En ögonöppnarklass!

Syltmackor & oturslivet

2010-10-20T00:04:00.000-07:00

Nisse Berg har en egen liten drake. En liten Harry som älskar syltmackor och broccoli. Det är Harry som hjälper Nisse när kraften sinar och minnena värker i "hjärta och knä". Minnena efter mamma som är jättedöd och som aldrig kommer tillbaka och om det jäkla oturslivet som blivit Nisses liv tillsammans med lillebror Nodi och pappa.

Ödlan Harry fick Nisse av mamma strax innan han fick veta att hon blivit sjuk. Han blev inte särskilt glad, han vill ju ha en hund. Men nu är det som det är och ödlan finns därhemma och går omkring och ser ut som en liten arg gubbe. Det är därför han fick namnet Harry. Men allt detta var innan Nisse fick veta att Harry egentligen var en drake, en drake med STORT drakhjärta.

Pappa är arbetslös och fattig, lillebror Nodi är glad och gullig , mamma är död och borta och Nisse är lite slarvig men har en väldigt känslig hjärna.
Sedan mamma dog har pappa blivit som galen i pålägg. När han kommer hem från affären fyller han kylskåpet med leverpastejer, ostar, korv, skinka, marmelader och kapris. Ibland har han köpt så mycket att det inte ryms i kassarna utan måste stoppa fickorna fulla också.

När livets jävlighet känns extra jobbigt och Nisse sitter och deppar för att just han har så mycket otur och att han inte har någon dator och allt är skit så känner han att det luktar rök och han hör en liten röst nerifrån golvet. Han tror inte sina ögon eller öron när han ser Harry sitta och röka, tugga i sig en cigarett och hosta. "Hallojs, chilla, host, host, lugna bananer, coola ner" det är bara gamle Harry som pratar.
Från och med nu kommer ödlan-draken Harry till undsättning när han mest behövs. Han är lite småelak men har ändå bästa lev-livet-råden. Exempelvis hans drakhjärteråd:
Ett: En drake sviker aldrig sig själv
Två: En drakes mod är att alltid vara rädd om sig själv och se till att man äter, skiter och sover ordentligt
Tre: Var snäll mot andra men ät inte deras skit

De här samtalen med draken och hans kloka och ibland lite drastiska råd behöver Nisse verkligen. För Skit-Julen närmar sig (utan mamma), det finns ingen snö att åka snowboard på, pappa brakar ihop och hamnar inför rätten, farmor blir både förbannad och glad.

Det är svårt att sammanfatta den här boken för den innehåller verkligen allt från sorg, glädje, skam, lycka och en stor släng av fantasi. Att Anna Ehring lyckats få in så mycket i en och samma bok utan schabloner och med en alldeles egen stil är verkligen ett konststycke. Litet format, luftig layout och lite vardagsnonsensfoton insprängda här och där gör boken både lättillgänglig och lockande. En av årets aboluta höjdarböcker för mellanåldern! Augustprisnomineringen är helt rätt! Det vore kul om en mellanåldersbok vann. För en gång skull.

Jag tycker inte om vatten

2010-10-18T12:18:00.000-07:00

Bilderbokskonst är vad det är. Eva Lindström har skrivit om Alf, en vanlig kille som vågar vara tvärtemot, som erkänner att han inte gillar vad alla andra tycks gilla. Vatten!
Olyckligtvis tappar Alf balansen när de andra badar och plaskar runt i plaskdammen. Ena foten, ena stöveln, hela byxbenet blir blött. Alf hatar vatten!
Lika dåligt går det när alla ska ut och paddla kanot. Alf och kompisen Igor välter med kanoten. På en gång. Allt blir genomsurt. Smörgåsarna är förstörda, helt tjocka av allt vatten.
Och så är det detta med grodyngel som alla är så betagna i. Äckligt!
Nej. Vatten går bara an när det är stelnat och fruset. Då kan man i alla fall åka och åka och åka. Pulka. Det funkar. Möjligen.

Tur att man inte är groda tycker Alf nöjt, och vickar med de strumpbeklädda tårna, på madrassen, stadigt förtöjd i strandkanten. Man måste faktiskt inte bada!

Jag tycker inte om vatten av Eva Lindström är en stillsam, humoristisk bilderbok om att våga vara annorlunda. Om att vara emot. Och att gilla det.

Med heltäckta akvarelluppslag i milda färger där stämning, fart och lek förmedlas på ett för bilderboken lite annorlunda sätt. Inget smicker, ingen dekoration. Eva Lindström har sin alldeles egna stil där perspektiven och färgerna tycks viktigast. Och att våga vara lite egen! Ett augustpris i år skulle sitta som en schmäck. Sjunde gången gillt!

Hos doktorn - en grymt bra bok

2010-10-16T09:38:00.000-07:00

Vi har läst den gång på gång. Mina snart treåriga barnbarn och jag. Vi har läst "Hos doktorn" av Michaël Escoffier och Matthieu Maudet. Om och om igen.

I doktorns väntrum är det fullt. Krokodilen får hjälp med sin tandvärk, elefanten har ont i näsan och blåser ut världens största bubbelgum och nästa patient, vargen har ont i magen. Och undra på det för i väntrummet har några patienter försvunnit och vi anar anledningen till vargens magont. Men...det gör inte doktorn och oj oj vad är det som händer därnere? Nämen... Hallå...
Doktorn byts ut och nu finns endast en liten stackare kvar i väntrummet. Lammet!

Den här lilla franska bilderbokspärlan har något som gör att man vill läsa flera gånger. Den har ett mellanrum som inte skrivs ut. Ett drama i bilden som sker utanför texten. En spännande historia, en berättelse som man kan tro kanske saknar några sidor ( i varje fall Julian för han bläddrar och bläddrar och bläddrar och läser "Nästa" för sig själv i soffan.)
En härligt tragikomisk historia som blinkar åt flera andra bilderboksvänner, Doktor Dentista av William Steig och Min tur av Ernst Jandl.
En humoristisk väntrumsrysare. Grymt bra!

Maja söker Noa

2010-10-15T03:29:00.000-07:00

Eva Salqvist har skrivit en lättläst bok om Maja eller Bajamaja som hon kallas och som upptäcker det mystiska med den nya killen som ska börja i klassen efter jullovet.
Flera i klassen har fått kontakt och chattar med Noa från Umeå som snart ska komma. Killarna, särskilt Simon, tycker att han är cool och tjejerna blir kära i honom.
Maja söker också kontakt med Noa och ger, efter lite tvekan, sitt mobilnummer till honom. Nästa dag i skolan får hon ett sms där Noa kommenterar hur hon ser ut, vilka kläder hon har på sig och avslutar med puss och kram.

Läskigt! Hur kan Noa veta vilka kläder hon har på sig när han bor i Umeå? Det är något som inte stämmer. Maja kollar upp saken och misstankarna bekräftas. Att den som utger sig för att vara Noa inte kan vara det. Utan någon på mycket närmare håll. Någon med läskiga avsikter.

Boken är både mycket snabbläst och mycket spännande.

Vitello äger

2010-10-12T11:34:00.001-07:00

Pojken som lyssnar till namnet Vitello är en underbar bekantskap i nybörjarläsargenren.

Vitello bor med Mamsen i ett radhus, de äter ofta spagetti med smör och riven ost till kvällsmat eftersom det är billigt och för att Mamsen bott två långa månader i Italien. Innan Vitello var född förstås men det var ju också så han fått sitt italienskklingande namn. Anar man. Men någon pappa syns inte till, även om Vitello gör allt för att skaffa en. Alla andra har ju pappor. Vitello vill visa upp en pappa för sina kompisar och går ut för att skaffa en.

I nästa bok "Vitello får en vän" ger han sig den på att få en egen vän. Han funderar på att skaffa jättemycket godis och bjuda på och på det viset få en kompis men han har dessvärre inga pengar. Att köpa godis för. Istället kommer där en snorunge som vill hjälpa Vitello och som har ett förslag om att fånga kompisar i en grop.
Efter lite funderingar så börjar de gräva en grop tillsammans, mitt på stigen, nära centrum. En perfekt grop att fånga kompisar i. Vilken bra idé tycker dom. Eller?

I tredje boken "Vitello vill ha en hund" försöker han övertala Mamsen att skaffa en hund. Glöm det! säger hon. Då Vitello fortsätter att tjata tar Mamsen hårt tag om hans haka och stirrar honom stint i ögonen. "Du får inte svära, sa hon strängt. Du får inte repa bilen. Du får ingen hund. Punkt slut."

Det var ord och inga visor! Men Vitello ger sig inte. Får han ingen hund så får han själv VARA hund. Vitello börjar sitt nya hundliv men att skrämma några coola tjejer, bita en brevbärare i benet, gräva ned mammas locktång (istället för ett ben) och skälla ut en katt. Det sista skulle han inte ha gjort.

Författaren Kim Fupz Aakeson är en av Danmarks mest kända barnboksförfattare. Han är en mästare på att blanda humor med stort allvar i sina berättelser. I dessa tre böcker blir allt helgjutet och berättelserna presenteras på färgade uppslag och med härliga illustrationer av Niels Bo Bojesen. Man blir kär! I Vitello, i Mamsen och hela alltet.

Mysteriet - Döden

2010-10-08T05:15:00.000-07:00

En bok som inte handlar så mycket om om sorgen efter, utan just OM döden. Osentimentalt och tillomochmed roligt om vad som händer efter döden. Eller om vad man tror händer.

Sedan stenåldern har så där 50 miljarder människor levt och dött. Ändå vet ingen levande människa vad som händer när man dör. Men många tror att de vet.

I boken Mysteriet- Döden, finns uppslag; om att finnas, om vad döden är rent fysiskt, om ett liv efter döden, om själen.
Förr trodde många att man hade minst ett par själar, kroppsjälen som försvann när man dog och frisjälen och drömsjälen som kunde lämna kroppen redan när man levde.
För över hundra år sedan var det en doktor som mätte vikten på människor på ett ålderdomshem före och efter de dog. När de dött vägde kroppen 21 gram mindre än när de levde. Han trodde att själen hade vikt och for iväg. Men numera tror man att han mätte fel. Om själen finns är det nog viktlös, skriver Lindström.

Och var hamnar själen? I det hemska helvetet, i ett vanligt och småtrist dödsrike eller i det mysiga paradiset?
Många människor tror inte på själen utan istället att vi föds igen. Återföds i en ny kropp. En del människor påstår ju att de minns lite grann från sitt tidigare liv...
Tänk om vi fick evigt liv. Några har låtit frysa ned sig själva i nära 200 minusgrader och hoppas att de ska kunna få nytt liv om någon gång i framtiden när man löst frågan om evigt liv.

Självtror jag inte alls på ett liv efter döden utan jag tror att när det man dör så är man död och det är svart. Man finns inte längre. Precis som innan man föddes...
Man får passa på att leva medan man lever!

Jonathan Lindström har skrivit om människans utveckling, om månen, om medeltiden, om universum. Stora och svåra ämnen som han lyckas gör både mycket intressanta och lättförståeliga. Det är inte för inte som ha blivit utsedd till "Årets Folkbildare" av Föreningen Vetenskap och Folkbildning. Jonathan Lindström har både illusterat och skrivit boken och han har tillägnat boken sina favoritdöingar, långt ut i universum. Puss, puss!
"Mysteriet döden" är både intressant, spännande och kanske lite skrämmande läsning.