I en musfamilj vaknar man tidigt och pussar varandra god morgon, men det är alltid någon som vaknar lite senare eller lite tidigare. I en musfamilj får var och en tvätta sig, klä på sig och knyta skorna själv, Man säger hej då till varandra och även om det ibland vore skönare att stanna hemma går man ändå den nya dagen till mötes. Någon går till skolan, någon går till jobbet, någon tar hand om musbebisarna, när det har fötts sådana.
Mössen i en musfamilj är för det mesta tillsammans med andra möss, andra familjer, olika möss som man inte kan vara utan. Annars skulle man alltid bara vara med möss från sin egen familj och efter ett tag skulle man inte ha något mer att prata om.
I en musfamilj är det jättetrevligt att ses igen på kvällen, trots att man tänkt på morgonen: "Vad roligt det är fast jag inte är med musfamiljen" Och man är glad för att man känner den där speciella lukten som bara finns i ens egen musfamilj.
I en musfamilj läser man alltid en saga innan man somnar så att tankarna får löpa fritt. Det är det bästa sättet att somna på.
I en musfamilj glömmer man aldrig någonsin att ge varandra en godnattpuss.
Denna italienska bilderbok av Giovanna Zoboli och Simona Mulazzani (översättning av Olov Hyllienmark) är en ljuvlig berättelse om att höra till och vara fri. Att finnas därhemma i tryggheten och ha kul därute. Att acceptera varandra fast vi är olika. Att uppskatta varandra. Att se att alla behövs. En romantisk idyll kanske men grälen finns också med.
Stora uppslag med mycket färg, roliga perspektiv och många detaljer. Jag blev förälskad (trots att jag har musfobi).
En saga alla dagar är en fantasifull bok där alla i familjen hittar på sagor. Det är mormor och farfar, mamma och pappa, Josefin och Jack (och en liten mus).
Måndagssagan handlar om den gamla cirkushunden Kenny Boy som rymmer iväg från cirkusen ut på landsvägen och flickan Josefin som drömmer om en egen hund, en egen hund. Om en mamma och en pappa som inte har råd och om de tuffa killarna som blir galet förvånade när den "fisiga" hunden börjar göra konster.
Tisdagssagan är om tre glada motorcyklar som åker ut i världen och till och med åker och badar. Det är pappa Harley Davidson, Mamma Yamaha och lilla lilla Suzuki. Driiin-driiin, driiin.
Och så den fina mormorssagan om de två små jättegulligaste kattungarna Snuffi och Fluffi som bara måste bråka med kattgubben Ruggiga Fräs och med den jättestora vakthunden Ragge och stenen Grå Troll.
En saga alla dagar fortsätter hela veckan och längre än så skulle jag tro för när man läser den här boken blir man inspirerad att berätta egna tokroliga sagor, egna minnen och drömmar och kanske också helt vanliga saker som händer runtomkring. Vad gör egentligen Tivolit på vintern och hur kan man skrämma bort alla spöken och monster?
Ulf Nilsson har skrivit ned alla sagorna med utgångspunkt från vardagshändelser och det har blivit en härligt mysig högläsningsbok för de minsta.
Stina Wirséns illustrationer är ljuvliga, särskilt de alldeles underbart söta kattungarna men också de glada motorcyklarna eller den tuffsiga cirkushunden.
En saga alla dagar är en hyllning till fantasin och det egna berättandet.
Erik, kompisen Alva och hunden Lufsen får följa med mamma när hon ska fotografera ett mystiskt gammalt stenslott en bit utanför staden. Ägaren, greve Silvervinge, har dött och testamenterat slottet till länsmuseet och nu ska det skrivas ett reportage.
Väl framme vid slotten så får de en visning av museiindendenten Hjalmar Lundblad. Han är inte särskkilt förtjust i att berätta och bli mer eller mindre arg när Lufsen börjar skälla utanför ett av rummens stängda dörr.
Dörren får absolut inte öppnas! skriker Hjalmar. Erik suckar och går ut med Lufsen i trädgården.
Erik och hunden tar en promenad men den otäcka känslan går inte bort. Ett litet lusthus i trädgården verkar liksom spela av sig själv. Det klingar så vackert. Men läskigt.
Erik tar fram mobilen om något skulle hända. Något rör sig och blänker.. Lufsen drar i kopplet.
Så ropar mamma och förtrollningen bryts. Nu ska de åka hem.
Du verkar så blek säger Alva och Erik berättar om det klingande lusthuset. Det där rummet med den stängda dörren är nog ett spööökrum säger Alva. Därinne spökar familjen Silvervinge!
Det glittrar i Alvas ögon när hon säger det. Vi åker ut dit igen, säger Alva. Imorgon! Det går en buss om dagen ditut. Så det borde funka. Ingen behöver få veta.
Vill man ha både en lättläst, spännande och romantisk bok så innehåller Silvervinges hemlighet alla tre önskningarna i ett. Katarina Genar är en riktigt riktigt bra spänningsförfattare. Magiska realism är en genre som lockar många. Inköp av gruppuppsättning anbefalles!
Mitt bland stjärnor är en bok om livets storhet och universums oändlighet.
Den börjar i mörka rymden vid alltings början...
Rymden rymmer allt i världen.
Mycket mörk och väldig är den.
Natten råder överallt.
Allt är stort och tyst och kallt.
Big Bang som en Explosion och ett under. Oceanens strömmar, någons drömmar.
Några vill upp på land, stort och smått föds och dör. Fullt med fåglar, elefanter, syrsor, björn och örn och val och mygg, ruggig varg med raggig rygg.
Inte ett rim sitter fel. Mitt bland stjärnorna är som en vacker vaggvisa att läsa och få hela universums tillblivelse i en lång och underbar ramsa.
Här är havet. Här är vinden.
Här är mjuka mammakinden.
Här är fågelpappans mask.
Här är sol och snö och slask,
Här är allt för första gången:
skrattet, gråten, fågelsången.
Här är dagen som ska gry.
Allas värld är alltid ny.
Lotta Olsson står för den poetiska texten. Olof Landströms illustrationer gör bilderboken till en fullträff. Mitt bland stjärnor är en allåldersbilderbok att läsa högt och njuta av.
