tisdag 10 maj 2016
Zombiefeber
Herbert bor med sin farfar. Han hjälper honom att handla, gå på apoteket, betala räkningarna och sköta det dagliga. Lite för mycket av det tycker KOMMUNEN. Efter att farfar fick den där blödningen har det blivit svårare men Herbert vill absolut bo med sin älskade farfar. De har ett litet pensionat i en ombyggd lada som de hyr ut. Mestadels är det åt fågelskådare som kommer men sent en kväll kommer en man, med två tunga resväskor. Han vill stanna över fastän rummet inte är direkt iordningsställt. Två tunga väskor har han och det är kvar något rött på trätrappan där väskorna stått. Är det blod?
Det är varmaste sommaren ever. Fullt med getingar och det känns lite läskigt. Många av barnen som gått på simskolan i Edsalas badhus har slutat. De är sjuka. Feber och ögoninfektion. Kan det vara något fel på vattnet i bassängen?
Herbert råkar se en av de sjuka pojkarna från simskolan på natten. Han går utanför på vägen, i bar överkropp och bär på något lurvigt. Herbert vill ropa på honom men har glömt hans namn. När pojken vänder sig om ser han att ryggen är nerkletad med smuts och blod.
Grannflickan Sally och Herbert har ett hemligt rum i väderkvarnen. Där kan de gömma sig. Där har de saft och kex och färdigpackade tyggsäckar om de ska tvingas rymma. Det är deras andningshål och gömställe. För både getingar, kommunens socialkontrollanter och för .... zombierna.
Kristina Ohlsson har seglat upp på barnbokshimlen som en lysande författare i genren magisk realism. En genre som lockar många och som gör det spännande att läsa om både zombier och släkthistorier med gåtor.
Ett smart sätt att skriva både rysligt spännande och berörande känsligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar