Sam har sin bror Jason som sin stora förebild. Jason är otroligt populär, duktig på fotboll (bäst) och har alltid en massa tjejer omkring sig. Han klär sig ofta i förgglada kläder och låter håret växa ut. Han är läcker helt enkelt. Tycker alla och särskilt Sam.
En kväll, när hela familjen faktiskt var hemma och samlade för en gång skull, kom Jason in i vardagsrummet och sa att han vill berätta något. Det var något med rösten som gjorde att alla stannade upp. Han sa att han hade vetat om något väldigt länge, något med honom själv som varit svårt att acceptera: han sa att han alltid hade känt det, ända sedan han var liten och han hade intalat sig att han bara skulle få leva med det, för alla skulle hata honom om de fick veta sanningen.
- Nu ska du väl säga att du är gay? sa mamma. Eller sjuk? utbrast Sam.
Nej Jason .... är inte sjuk, inte gay och hans flickvän Penny är inte gravid.
Han berättade till slut att han faktiskt inte är sina föräldrars son eller Sams bror. Jag är egentligen er dotter och Sams syster!
Den informationen väcker problem och stor förundran i familjen. Mamma som är minister och har en stor dröm om att bli premiärminister, blir förkrossad. Jason är ju en pojke och vad är detta för griller. Jason blir tystare och tystare, stänger in sig på rummet och resten av familjen försöker tysta ner hela saken. Till slut bokar de en tid hos en psykolog, I all hemlighet.
Men hela saken går bara inte att tysta ner eller prata igenom. Sam som är huvudperson i boken blir väldigt störd och orolig. Hans älskade bror är plötsligt någon annan. Rykten på skolan florerar. Det blir närmast outhärdligt.
När julen närmar sig och det blir jullov sticker Jason hemifrån och flyttar hem till sin moster.
John Boyne har skrivit en väldigt bra och inkännande bok om en transperson och familjen runt omkring. Att sticka ut från mängden är skrämmande. Särskilt i tonåren och om detta har Boyne själv egen erfarenhet. När han var ung tonåring började han förstå att han var gay men förnekade det i många år.
Jag slukade den här boken! Så himla bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar