Två ungdomar, två böcker, en kärlekshistoria med poesi och stort diss.

"Vad mina vänner inte vet" och "Vad min flickvän inte vet" av Sonya Sones är två långa berättande dikter. Det är härligt poetiskt språkflyt, man sugs in i böckerna, in i berättelserna och det är bra, charmigt och lättläst. Efter några sidor är man fast. Man blir engagerad och kärlekshistorien är verkligen inte av den enklaste slaget. Man måste bara få veta hur det slutar.
De båda böckerna är var sina berättelser om Sophies och Robins kärlek som både är den pinsammaste men också den underbara härliga.
Den är PINSAM för att Robin Murphy är skolans stora tönt som till och med fått sitt efternamn att betyda klantarsel. "Var inte en sådan Murphy!" betyder just det. "Var inte ett sånt klantarsel, tönt, miffo" (Det skär i hjärtat när man läser)

Under ett osedvanligt tråkigt sportlov då ALLA är bortresta träffar Sophie alltså tönten Robin när båda besöker konstmuseet i stan. Robin Murphy visar sig, till hennes motvilliga förvåning, vara både rolig, snäll och smart. Han är proffs på ordvitsar, på att rita, på musik. Han kan och vet mycket mer än någon annan hon tidigare har träffat. De har samma humor, samma intressen. Allt stämmer. Och Sophie gillar Robin. Mer och mer.
Men? Kan man bli kär i skolans största diss?? Den som är längst ner på rangskalan. Vad ska kompisarna och ALLA säga om det blir känt att Sophie Stein och Robin Murphy är ett par?
En osannlik historia blir sannolik och det känns både äkta och spännande tack vare berättargreppet. Var sin bok, var sin berättelse. Och dessutom både lättläst och vackert språk. Det är POESI för hungrande själar. Och lättläst. Jättebra böcker att sätta i händerna på lässvaga, läsovilliga högstadiedissiga men kärlekstörstande. En dörröppnare på många sätt.
"There are things known and there are things unknown, and in between are the doors"