Som trolleri

Bergtagen är ett vackert ord. Men finns det någon som blir det idag?
Mona är 12 år och med pappa på landet i ensliga sommarstugan.
Hon träffar Mikael, en tystlåten, snygg kille med gnistrande gröna ögon och en härlig doft av skog. Mona vill inget annat än att vara med honom. Hon blir pirrig och darrig när hon är i hans närhet, nästan som besatt.
Mikael är lite konstig ibland, lite annorlunda, liksom underlig. Han verkar märkligt rädd för vatten och har noll koll om mobiler, datorer, vanliga vardagliga saker.
Men han är trygg, härlig, magiskt snygg och alldeles underbar. Mona kan inte sluta tänka på honom. Det är något alldeles speciellt.
När bästa kompisen Nathaly kommer på besök ska tjejerna bada, Mikael vägrar vara i vattnet men blir sånär nerdragen av Nathaly. Det är då det händer det som inte får ske. Det som ingen får se.

Som trolleri är en mycket stark kärleksroman. En roman om att följa sitt hjärta även om det leder till att man tvingas bryta både med familj och vänner.
Berättelsen om Mona och Mikael är som en modern saga. En skogens Romeo och Julia, en Bonnie och Clyde för vår tid, kanske till och med en Bella och Edwardromans. Kan man bli kär i vampyrer så kan man bli kär i troll också.
Det är jag helt övertygad om efter att ha läst Mårten Melins bok.

Jag hörde häromdagen att en lärare läst boken högt i en årskurs sex. Ungarna hade fullkomligt älskat boken. Jag förstår det!