fredag 19 september 2014

Vero hit & dit

Vero. Kan man heta så? Just hon kan! Markus tycker att hela Vero är hur cool och fin som helst. Han ropar efter henne. Tänk att han vågade!
Vero är ny i klassen. Hon har flyttat till Björngatan. Markus gillar men mamma tveksam. Björngatan säger hon med den där konstiga rösten som avslöjar att hon inte gillar. Hon ser ut som hon precis har smakat något surt.
Men Markus skulle gärna vilja bo där. Där finns stora gårdar att vara på och många barn att leka med..
Vero finns där och det är förstås det viktigaste.
Vero vet så mycket. Hur mycket mjölken kostar och hur det är att flytta. Många gånger. För många gånger.
De bestämmer att ses hemma hos Markus nästa dag. Hur ska det gå? Markus brukar inte ha kompisar hemma hos sig. Tänk om mamma sover eller ännu värre  om hon vaknar. Mamma gillar inte så mycket liv och kiv. Men det ska nog ordna sig. Ordning och reda - lördag på fredag.. som Markus pappa brukar säga.

Flyttfirman Hit och Dit kommer till huset. En ny tant ska flytta in i lägenheten ovanför. Med ett åbäke. Som visar sig vara ett piano som hon, tanten, dvs. Anja,  kan spela på så bra att det låter som en hel konsert när Vero och Markus stämmer i. Att det kan vara så kul att sjunga och spela tillsammans! Det tycker Markus och Vero... ända till Markus mamma kommer och ringer på dörren.  Hon gillar INTE!
Markus lojalitet våndas  mellan familj och vänskap och även över att vara coola killen och vara med Abbe eller vara med  fina påhittiga Vero. Abbe är också påhittig men på fel saker. Han hittar på att bli instängd i skyddsrummet och sån´t.
En dag kommer Vero inte till skolan. På flera dagar. Markus längtar efter henne. Är hon sjuk?
Vad har hänt. Att hon ska flytta igen tänker han inte ens. Men det är just vad hon ska... för femtioelfte gången. Kan någon stoppa flytten? Kan någon lyssna? 

Katarina Kieri har skrivit en fin högläsningsbok om att vara udda,  om att bli sedd och att få blomma. Men det är också en berättelse om klasskillnader och våndan över föräldragrejer och känslan att känna sig maktlös. Barn i Veros och Markus ålder (ca 11 skulle jag tro) skulle kunna klara sig bra i livet men dom har ingen röst. Föräldrarna bestämmer det mesta. Vare sig man vill eller inte. Kan man bli tagen på allvar. Tack! 
De ljuvliga illustrationerna av Helena Lunding Hultqvist är lockar mig att genast öppna boken och läsa. En tänkvärd och humoristisk högläsningsbok med klassperspektiv. Vi har precis lärt känna Markus, Vero och Abbe. Jag hoppas på en uppföljare. Pronto! 



tisdag 2 september 2014

Drömbärarna


Malva har flyttat till ett nytt hus med mamma och pappa och snart ett nytt syskon. Hon blir genast bekant med granntanten Veronica. Hon ser ut att stå och prata med sitt äppelträd. Lite knäppt verkar det allt. Malva hälsar på och får ett äpple, från äppelträdet fast det är mitt i sommaren och som inte alls borde vara moget redan. Hon drömmer konstiga drömmar som kan ha ett samband med det där äpplet.
Områdets alla barn verkar vara på semester och mamma och pappa har fullt upp med renovering av tak och annat. Fast mamma borde verkligen inte gå upp på taket med den magen. Pappa har svindel och står på backen och ringer samtal. Malva cyklar och undersöker samhället. Upptäcker en gammal nedlagd tvål-fabrik. Inte särskilt spännande alls. 
Men Veronica, granntanten berättar lite motvilligt om sin lillebror som försvann, bara så där. Malva spanar på en låda, hon vill se vad den innehåller. Hon vill läsa hela berättelsen. 
Så är det dax. Mamma och pappa åker till BB och efter en rätt lång väntan  kommer så ett SMS. Du har blivit storasyster. Kommer och hämtar dig : ) /Pappa
Lillebror är underbart söt och mjuk och den allra finaste i världen! Men säg den lycka som varar. En dag kör en vit skåpbil upp på gården, två blåklädda män stiger ut.... 
Hur kan plötsligt ens mamma och pappa få glaskuleögon och tappa minnet? 
Det är nu som äventyret börjar. Ett äventyr värre än man överhuvutaget kan förstå. En nedlagd tvålfabrik, en ö bakom dimridån,  blindväktaren och fastspända drömbärare. 

Kerstin Lundberg Hahn har skrivit ett tio-tal barnböcker, både deckare och vardagshistorier och nu tre i genren "Magisk realism". De är riktigt, riktigt bra.  En bok i samma genre som Gripe och Angerborn. Det mystiska finns här och nu. Att stanna tiden får svåra konsekvenser kan jag säga.

måndag 1 september 2014

Flora & Ulysses

Mrs Tickham får en dammsugare i födelsedagspresent. Men ingen vanlig dammsugare utan en supersugande, mutliterränggående Ulysses 2000X. En dammsugarnas kronjuvel!! Tycker hennes man. Hmm kanske blir inte mrs Tuckham  lika imponerad av denna dammsugarjuvel men så börjar faktiskt denna lite knäppa historia. Eftersom dammsugaren fullständigt håller på att suga upp allt inomhus och den ju är  multiterränggående så provas den även utomhus och Flora, som är historiens huvudperson,  blir vittne till hur en ekorre blir uppsugen. Poff. Frump. Jösses amalia! 
Här ska räddas ekorre tänker Flora och rusar ut, öppnar juvelen, sliter ut ekorren och ger hjärta- lungräddning. (till ekorren) 
Detta hade hon lärt sig från ett seriemagasin "Den fantastiske Incandestos illuminerade äventyr" från bonusserien HEMSKA SAKER KAN HÄNDA DIG! 
Ja, ni hör ju. Det låter knäppt och värre blir det. Det visar sig inte bara att ekorren överlever, den blir en superhjälte. Den kan förstå människospråk, skriva maskin, äta ostbågar. 
Men Flora tar ekorren till sitt hjärta och kallar honom för Ulysses. Hon är så glad att få någon att pyssla om och prata med och hon njuter av ekorrens sällskap. Om ändå hennes far varit hos henne så  skulle han ha förstått att en ekorre kan vara lika trevlig som deras gemensamma favoritserieperson, Alfred T Slipper o dennes talande papegoja Dolores. 

Floras föräldrar är skilda och Flora bor med mamma i det stora huset. Mamman skriver romaner och har DEAD LINE. Floras pappa brukade aldrig säga särskilt mycket. Han var tidigare en tystlåten man som blivit ännu mer sorgsen och tystlåten efter skilsmässan. Själv kallas Flora "en cyniker" av sin mor. Gott så. Cyniker tycker inte om en massa snatter. 

Men nu... har hon en superhjälteekorre! Som hon lyckats smuggla in i huset förbi mammans smattrande skrivmaskin och förbi den gräsliga lampan Mary Ann som mamman älskar över allt annat...

Det blir skruvat, roligt, galet och favoritseriefigurens devis "Desperata tillfällen kräver desperata åtgärder" kommer till använding allt som oftast. Normaltillståndet är en illusion. Det finns ingenting normalt !
Flora & Ulysses är en berättelse om vänskap, hopp, kärlek och sälspäck. 
Den här boken kommer att få dig att skratta. Högt! 

Boken om Flora &  Ulysses är rikligt illustrerad av konstnären K.G. Campbell. 
Kate Di Camillo säger själv om boken:  "Jag bestämde mig för att berätta historien om en dammsugare och en ekorre. Det blev en bok om superhjältar, cyniker, poesi, kärlek, jättemunkar, små herdinnelampor och hur vill alla försöker hitta hem".  

Kate DiCamillo föddes i Philadelphia, växte upp i Florida och bor nu i Minnesota. Hon skriver såväl för barn som för vuxna och ser sig själv som en berättare. Hon slog igenom med den alldeles underbara sagan om porslinskaninen Edvard Tulane. Sedan hon skrivit om musen Desperaux (som också blivit film) och bökcer  om förtrollade elefanter och gömda tigrar. Alla böcker har undertext om familj och om att höra till.  Kate Di Camillo har vunnit ett flertal priser för sina barnböcker.  Vill du läsa mer så se henne hemsida http://www.katedicamillo.com