måndag 15 april 2019



Karla längtar till värmen och ljuset och att leva någon annanstans än i Norrbotten där det är så jävla kallt. Alltså - 38 grader. Hur hemskt kan det vara. 
Karla är djupt stressad och orolig över sin älskade hund Hemingway som är sjuk. Mamma och pappa har bokat tid hos veterninären men Karla och kompisen Kaja har en plan. Tillsammans med Karlas nästanpojkvän Aziz rymmer de bort från familj, skola och kyla. Hemingway är med och ska räddas från avlivning. 

En roadtrip söderut genom Norrland via tjuvåkning, liftande, snattandet och festande. Det blir nätter i tält och en kapad buss. Allrabästavännen, Kaja, bangar inte för någonting och är väldigt förslagen. 

Den lite gåtfulla Kaja har en stor och sorglig hemlighet i sitt liv. Karla har sin älskade hund som hon klamrar sig vid. Aziz har erfarenheter med flykt som gör att han inte riktigt drivs av samma längtan bort. 

Lova Lakso debuterar med en bok i norrländsk miljö som är lite Bonnie & Clyde + Thelma & Louise.  Galen och härlig. En bok att läsa i rasande tempo. 

onsdag 27 mars 2019

Detta är mitt liv av Rose Lagercrantz och Anneli Furmark


Det är den sommaren Sophia alltid har håret utslaget. Sommaren när hennes pappa och syster reser till Grekland, men Sophia bara vill åka till Kollo. Det har hon längtat hela året efter att få göra. 
Väskan är packad och där ligger nya kläder, ny baddräkt, nya shorts. 
Men när bussen med alla kolloungarna ska åka iväg så finns inte Sophia med. Det blev lite tokigt på morgonen. Mamma ringer och berättar och att de kommer på söndagen istället. Med egen bil. Söndagen råkar också vara Sophias födelsedag. Mamma stannar vid kondis för att köpa tårtor till alla på kollot. Det är vanligt att man bjuder på tårta när man fyller år säger mamma. Sophia säger att då ska hon hålla ett tal. Mamma får hjärtat i halsgropen. Att hålla tal är det senaste. 

Sophia har bestämt sig för att den här sommaren ska bli bättre och annorlunda. Hon ska börja talet med det viktigaste. Det har hennes morbror lärt henne. Han är bäst på att hålla tal. 
Hon ska börja med att säga "Detta är mitt liv" sen ska hon berätta som det är. 
Men det blir inte så hon börjar sitt tal. 
Hon är inte som andra skulle hon säga. Alla har något som är annorlunda. Något som de tänker på ganska mycket. Jag är annorlunda för att jag är autistisk skulle hon ju berätta. Men det glömde hon...
Det gör inget. Det blev så himla bra ändå. 

Detta är mitt liv är en alldeles underbar bok, en grafisk bok med bilder och serierutor på varje sida. 
Inkännande och stark text av Rose Lagercrantz och bilder av fenomenela Anneli Furmark. Man läser med tårarna längst ut. Man förstår så innerligt väl mammans våndor och Sophias tankar. 
Bilderna i en färgskala som beskriver känslan förstärker och stöder en text som är tankar och känslor och tillbakablickar.  Tillsammans blir det helt  kongenialt. Älskar den!  

måndag 18 mars 2019

En häxa sitter barnvakt av Suzanne Mortensen

Dannes mamma och pappa ska iväg på fest. En fest med övernattning och Danne ska stanna hemma. Men.. det verkar ha hänt något, för barnvakten dyker inte upp i överenskommen tid. Nåja, Danne är åtta år och visst kan han gå in till grannen en stund innan barnvakten kommer. Inte vill han följa med på femtioårsfesten heller.
När mamma och pappa skyndat iväg sätter sig Danne i soffan och deppar. Tröstar sig med läsk och godis som föräldrarna laddat upp med när det knackar på fönstret. Det hade aldrig hänt förut, lägenheten ligger sju trappor upp. Det är inte inbillning. Danne får syn på en svartklädd figur på en kvast som svishar förbi och vinkar.
Ett par minuter senare ringer det på dörren. En främmande tant med stor haka, läskiga vårtor på kinderna, långt svart hår, spetsig hatt och slängkappa står utanför. Den vanliga barnvakten hade blivit krasslig så arbetsförmedlingen har skickat Maja Stormhatt. Hon inte bara ser ut som en häxa utan är det på riktigt. Hon bor med tre svarta katter och en korp i Röda Stugan på Slingriga vägen i Mörka skogen.
Maja Stormhatt berättar att det finns två olika slags häxor. Nästan alla är kloka, snälla och vackra (som Maja) men det finns också de som är stygga och korkade och stinker uggelmuggel.
Dessa trollkärringar är inte roliga att möta. Danne blir lite orolig men ingen fara när Maja Stormhatt är med. Nu ska det trollas och sedan vid midnatt blir det en tur på kvasten. Först trollar Maja fram en förlorad hundralapp och sedan så bär det av mot farfars stuga för att hälsa på den älskade hunden som Danne har där. Men... där möter de på ett gäng av Maja Stormhatts fiender. Det blir både äventyrligt och lite läskigt men mest roligt ändå. 
En härligt galen bok om en ovanlig barnvakt och en vanlig pojke. 
Text av Suzanne Mortensen och illustrationer av Bettina Johansson

måndag 11 mars 2019

Viggo och rädslolistan av Lisa Bjärbo





Viggo är sju år och två månader och bor med lillebror Nils och pappa i ett hus. Mamma bor i Danmark och jobbar på ett ställe där man ska ha klapperskor och fin skjorta. Det jobbet ligger i Köpenhamn, där finns det tivoli och röda korvar. Varannan helg är det mamma-helg. Då kommer mamma till Viggo och Nils, då sover de ibland i samma säng. Det är mysigt. Men... just nu är det länge till en mamma-helg.

Viggo är en fena på matte. Han kan räkna hur bra som helst. Säkert bäst i klassen. Värre är det med läsningen. Det går inte alls lika bra. Inte heller att skriva. Så Viggo ritar istället. Ritar alla grejer som han är rädd för på sin Rädslo-lista. Det är Mörker, Mördare, Spöken, Monster (utan huvuden), Monster (med huvuden), Att nån ska komma in i huset och ta pappa och NiIs när Viggo sover Att dörren inte är låst, Att tåget ska krascha, Att mamma ska skada sig när tåget kraschar. 
 Listan ligger under huvudkudden. Det är många saker som är svåra att rita så därför är listan bara halvfärdig. 
Det är svårt att hålla reda på allt han är rädd för hela tiden. Det känns som att det svider och kliar och kryper. Och det är svårt att prata om saker som svider. 
När Malte i klassen vill att de ska gå bus eller godis på halloween blir Viggo alldeles kall inuti. Han vågar ju inte vara ute när det är mörkt. Men hur ska han våga berätta det? 

Viggo och rädslolistan är en på-kornet-högläsningsbok för alla känsliga människor. Det där svidet i magen känner många igen. Tänk så bra det blir om man kan berätta om det! 
Lisa Bjärbo har skrivit berättelsen och Johanna Magoria har illustrerat hela boken på ett suveränt sätt. Tillsamman blir det en pricksäker bok att läsa högt. Flera gånger.
Det finns också en lärarhandledning till boken! 

måndag 25 februari 2019

Katitzi & Katitizi och Swing av Katarina Taikon



Katitzi bor på barnhem men nu är hon borta. Fröken Larsson skriker så det dånar, KATIIITZIII!!! Hon vill få barnen i säng snabbt för att kunna gå på tältmöte nere i byn med den stilige predikanten Pettersson. Men om nu inte bara Katitzi vore spårlöst försvunnen... men vad ..där kommer hon med en lång stilig man vid sin sida. Minsann är det inte predikant Pettersson och fröken Larsson som nu annars är så sträng och ordentlig ramlar pladask när en kudde kommer farande och träffar henne i nacken. Ååå så förargligt. 

Så här dråpligt börjar boken om Katitzi, en vanligt flicka som växte upp i Sverige för inte så länge sedan. Hon kommer så småningom att få bo med sin älskade pappa och sina högt älskade syskon, Rosa och Paul, men med en styvmamma som inte alls är snäll. Men det värsta är ändå att trots att Katitzi är precis som vilken annan unge som helst, som bråkar med sina syskon och leker med sin hund och är snäll ibland och dum ibland. Trots att hon är som vems om helst annan så fick hon inte gå i skolan, inte bo i hus eller ens stanna särskilt länge på samma plats utan att bli bortkörd - bara för att hon är rom. 
Böckerna om Katitzi är en berättelse om hur det var i Sverige för inte så länge sedan, en humoristisk, spännande och ibland ganska grym bok. 

En bok om att vara lika värd som alla andra i detta landet. Läs högt och njut av den nya upplagan, vars språk är varsamt bearbetat och som är kongenialt illustrerade av Joanna Hellgren. Alla 13 böcker finns i läcker nyupplaga! 

måndag 18 februari 2019

Glasblåsarns barn av Maria Gripe

Glasblåsaren Albert gör de vackraste glasen i Småland men dessvärre är det ingen som köper. Hans hustru Sofia går hemma med barnen och är orolig och ledsen. Hur ska de klara sig. Med barnen och allt. Men vid nästa marknad följer hon och barnen, Klas och Klara med. Undret sker. En ståtlig man kommer och köper allt glas på bordet och tittar granskande på barnen. 

Nu är de plötsligt rika och kan köpa presenter både till barnen och Sofia får en vacker ring. Hon vill låta spå sig på marknaden men se det blir det inget av. Spåkvinnan vägrar... men får se ringen och säger att den ringen ska hon vara försiktig med. Om det händer något ska hon sända ringen till henne. Spåkvinnan är Flaxa Mildväder och hon har en korp vid namn Kloke som tappat ett öga. 

Några år går. Barnen blir större och marknaderna fler. Glasblåsarens tur håller inte i sig, tvärtom han har mer otur än vanligt och allt glas går till spillo. Men vid nästa vårmarknad i Blekeryd följer barnen och hustrun med igen. Nu sker det ofattbara och hemska. Barnen försvinner i marknadsvimlet och ingen vet vad som hänt. 

Del två i berättelsen utspelar sig huset i Önskestad på en holme i Glömminneån. Där bor Härskaren och Härskarinnan och dit förs de bägge barnen. Härskarinnan har nämligen önskat sig två små barn och Härskaren gör allt för att uppfylla hennes önskningar. Det är ett stelt och strängt hus som är fullt med speglar. Klas och Klara är rika och förnäma barn nu och minns faktiskt ingenting av sin forna tillvaro. De kommer inte íhåg Albert och Sofia, känner ingen sorg eller saknad. Men så händer detta med glasen. Som går sönder hela tiden. 
Så anställs en barnjungfru, Nana i huset. Hon är ofantlig, rent av gigantisk och äter varannan timme. Däremellan är det barnUPPFOSTRAN och vila. När Nana sover så snarkar hon så hela huset skakar och Härskarinnan får ont i huvudet. 
Maria Gripes barnklassiker kom 1964 och är en civilisationskritisk, sällsam och filosofisk högläsningsbok om längtan, saknad och medmänsklighet på gott och ont. Harald Gripe har illustrerat förtrollande vackert. 

måndag 28 januari 2019

Tulpanpojken av Christina Wahldén


Torsdagen den 18 oktober 1945 sitter en holländsk pojke på Nyköpings station och väntar på att få komma till en svensk familj under ett år. Pojken heter Wim och är 11 år. Han kan ingen svenska, han känner ingen i Sverige. Tillsammans med femhundra andra barn fick Wim resa med Rädda Barnen från Holland till Sverige. En väska med kläder fick de ha med sig. Ingenting annat. Han holländska familj har hjälpt honom iväg 

Wim hade tur och kom till en snäll familj på landet utanför Nyköping. Fem barn och en hund finns i familjen. De äldsta barnen går i skolan men Wim är hemma med hunden och de två minsta barnen. 
I boken får vi följa Wims berättelse vartannat kapitel och Britta, 13 år, vartannat kapitel. 

Det enkla men Bullerby-trevliga vardagslivet i Sverige kontra krigsåren och hungersvintern  i Holland blir drabbande. Man kommer under huden på den unga pojken, hans svåra minnen, hans längtan  och svårigheter att lära sig språket, familjen, vanorna och traditionerna i Sverige.  

Boken bygger på en sann historia där berättelsens Britta är författarens mamma. 
Jag hoppas och tror att boken kan läsas som högläsning för mellanstadiet. Ett utmärkt sätt att lära sig om andra världskriget och Sveriges roll och som också kan kopplas till dagens ensamkommande barn till vårt land.