tisdag 18 juni 2019

Spökjägare av Martin Jern


Holly och Elvir är på tåg på väg till faster Ingrid i Vilaholm. Det är kaos med pappa igen och ingen barnvakt finns men väl faster Ingrid som de inte träffat tidigare. På stationen i Vilaholm är det såklart ingen som möter och regnet öser ner. Typiskt. Två killar sitter och glor på bänken mitt emot och så finns där en lapp på anslagstavlan med ett foto på en flicka med kort hår och gröna ögon. FÖRSVUNNEN stod det under fotot. Flora Lindell 8 år. Har någon sett henne? 
Pojkarna på bänken berättar att det är spöken som tagit henne. Weirdos alltså, en av killarna räcker fram ett visitkort "Spökklubben" stod det och ett telefonnummer. Vad är detta för mystiskt plats på jorden de hamnat på. 
Faster Ingrid kommer till slut och berättar att hon inte vill ha något spring eller skrik. Hon bor i farmor och farfars gamla hus som luktar "gammal röv" enligt Elvir. Syskonen får dela rum fastän pappans gamla pojkrum står helt oanvänt men med en låst dörr. 
Ingen wifi och att gå och lägga sig två klockan sju. Det här kommer att bli den tråkigaste och segaste sommaren. Ever. 
Elvir är rädd för spöken, kollar under sängen innan han somnar och så,  men ändå helt fast i läskiga spökböcker. Holly är ganska less på hans spökhistorier. 

Nästa dag cyklar de, alla tre, till ett café. Elvir går in på toa och det är då det hemska börjar. Elvir får ett utbrott och skriker om att någon finns i spegeln. Han skulle bara testa... leka ... Alva på caféet berättar om sin syster Flora som är bortrövad. Hon pratar också om Mannen i kåpan. "Det är något som är fel i Vilaholm". 
Sedan fortsätter läskigheterna hemma. Faster Ingrid vill inte prata om sin bror, barnens pappa. Han var konstig redan då säger hon. Han var som i en egen värld. 
Grannbarnen uppför sig lite trist och Elvir rusar hem och Holly efter. Hon letar efter honom. Ropar. Men han finns bara inte. Dörren till badrummet är låst och Holly kämpar för att få upp det. 
Ingen Elvir. Någonstans. Hon ropar och ropar och till slut svarar han. Inifrån spegeln. Elvir är fast inne i spegeln av självaste Svarta Madam. 

Martin Jern har skrivit en riktig bladvändare till spökberättelse. En spännande, ruskig, fartfylld rysare med alla ingredienser som behövs. Läskiga hus, kyrkogårdar, förbannelser, försvunna barn. 

Det är tur att det finns spökjägare. 

måndag 17 juni 2019

Vittran av Annalena Hedman


Sommarlovet har precis börjat och ändå så är det redan den värsta sommaren ever. Sverige förlorade mot Tyskland i VM-finalen i fotboll med ett självmål!!! Herman Manieri, skyttkung och superstjärna måste ha fått en black-out när han skjuter självmål i  krysset! Alltså så himla hemskt. Ingen kan fatta hur han kunde. Manieri blir såklart tvungen att gå under jorden. Var och hur är den såklart ingen som vet. 

De fotbollstokiga syskonen Hannes och Emil deppar ihop. Men en sommardag några veckor efter skandalmatchen vill bröderna undersöka dubbla regnbågar och vad som händer där två vatten möts. De beger sig till storskogen, olovandes. Där möts de av en överraskning då de träffar på en man som har byggt en massa små hus och kojor. Han verkar vara en överlevnadsexpert. Så får de se något som gör att de nästan inte kan tro att det är sant.  Mannen har tatueringar på händerna som bara en person i världen har. Fotbollstatueringar - exakt som Herman Manieris. 
Mannen har dessvärre gjort illa sig ordentligt med en yxa och nu  gäller det att hjälpa till. Snabbt och i största hemlighet. Snart blir hela byn engagerad i Hermans hemlighet.


Annalena Hedman har skrivit en bok som man läser med glatt sinne. Det är humor, natur, allvar, Norrlandsfeeling, spänning, sommarlov och en massa fotboll.  En perfekt sommarläsning. Att läsa tillsammans högt eller själv som en riktig bladvändare. Boken är också nominerad till Barnradions bokpris 2019.  Så roligt det ska bli att höra barnen diskutera boken i radiosändning.

söndag 2 juni 2019

Jordgubbsbarnen av Sara Olausson


Maria och Gabriel är nästantvillingar. Gabriel är född i januari och Maria i december. Samma år. De bor i en vanlig by, genom den går en vanlig gata och på gatan springer helt vanliga hundar. 

Det är bara tre dagar till sommarlovet. En enormt tjock hund följer efter dem till skolan. Hon lägger sig i en grop i skuggan utanför skolan och väntar. Hunden ser mycket trött ut. 
Några killar är elaka mot den. Maria blir rasande och skriker att det är hennes hund. Betty kallar hon den och hunden följer med hem, som om hon visste att hon just har fått en flickmatte. Hemma har de en häst också. En Bobbi som deras pappa älskar mer än allt. Åtminstone tror deras mamma det och skrattar och kallar pappan sin lilla hästkyckling. 

Marias och Gabriels föräldrar är bra på väldigt mycket. Förut när de hade arbete så hjälpte de till på bondgårdar, plockade frukt, skottade snö, lagade mat och städade. Nuförtiden finns det inga jobb. Mamma och pappa pratar bara om mat och räkningar och om ett land som heter Sverige dit man kan åka och få arbete. Men ännu är det ett tag dit.

Först händer det att Betty får valpar, att deras kompis Iulia lovar lära dem att simma om hon får något värdefullt (en valp), att hela familjen samlar skrot och säljer i stan, att Gabriel ramlar ner från taket , att farmor kommer och att pappa säljer hästen (snyft). För pengarna han får för hästen köper föräldrarna biljetter för att åka till Sverige och plocka jordgubbar, stora som äpplen. Maria och Gabriel blir förtvivlade. Nu har de också blivit jordgubbsbarn precis som många andra.
Men farmor tröstar och sjunger, lagar mat och kokar sylt och tillsammans ser de på Tom & Jerry för att glömma sorgen. 
Hos snälla tant Aurelia som har en affär i byn får Maria och Gabriel hjälpa till lite, städa och bära varor. Som tack får de två fina hönskycklingar. Båda får heta Bobbi och flytta in i Bobbihästens gamla spilta. De är hästkycklingar nu. Och om allt går bra så kan de få ägg i vinter. De kommer att bli en underbar överraskning till mamma och pappa!

Jordgubbsbarnen av Sara Olausson är just en sån fin bok som man både skrattar, gråter och får klumpar i halsen av att läsa. På ett lätt och luftigt språk berättas om en familjs vedermödor och kamp för ett värdigt liv. Allt i barnens ögonhöjd. 
Jag blev helt förälskad i boken och hoppas, hoppas att den får all den uppmärksamhet den förtjänar och Augustpriset och allt. 
Sara Olausson har tidigare givit ut flera serieromaner bli annat  Det kunde varit jag som skildrar hur Sara möter Felicia, en kvinna som tigger i Stockholm och en serieversion av Barbro Lindgrens, Loranga, Masarin och Dartanjang och den fina småbarnsboken Djuren. Hon är både en fantastisk konstnär och en lysande författare! Missa inte!  



onsdag 29 maj 2019

Mitt hjärta borde slå av Mia Öström


Att se högt flygande svalor under takbjälkarna när man vaknar är ett dåligt tecken. Det är sen gammalt. Typ - bondepraktikan. För det betyder att man inte ligger i sin säng. 
Kort därefter upptäcker Madeleine att Rune ligger bredvid och då är det riktigt illa. Hon ligger på en höskulle tillsammans med skolans töntigaste kille och det är första morgonen på sommarlovet. Vad har hänt? Dessutom har hon hösnuva. Snabbt därifrån alltså. 
Madeleine bor på en gård i en norrländsk by. Hon är enda barnet till sin föräldrar som hon nu har börjar tvivla på att de verkligen är. Hennes föräldrar alltså. Hon måste ha blivit bortbytt på BB. Det har hon läst att man kan bli. Det har hänt förr. Och bara det där att hon har hösnuva. Och att hennes föräldrar är bönder. Det är skumt. 
Madeleine lever helt enkelt fel liv och nu är det på väg att blir ännu värre. Vad har hänt under natten. Är hon gravid? 
Tillsammans med sin bästa vän åker hon till stan för att köpa akut p-piller. På apoteket träffar Madeleine oväntat sin faster som hon inte sett sedan hon var, typ fyra år.  En faster som inte alls liknar hennes pappa och som har en lägenhet i stan. Nu öppnar sig lite nya möjligheter. Hennes faster kan hjälpa henne kolla vilka andra som föddes samma dag som henne, på samma BB. 
Ett oväntat svårt och galet uppdrag som sätter en vänskap på prov. 

Mia Öström har skrivit en rolig, skruvad och härlig bok om att hitta sig själv i den svåra ungdomstiden då man redan  "borde" veta vad man vill bli och vem man vill vara. Knivskarp språkbehandling och filmiskt berättat.Mitt hjärta borde slå någon annanstans är  en av årets bästa! 

måndag 20 maj 2019

Det andra inte ser: en spökrysare av Christoffer Holst


En mamma, en mormor och två tonårsdöttrar befinner sig i en bil på väg från Stockholm till Rättvik. Två katastrofer har drabbat dem. Flickornas pappa har nyligen dött och mormor har blivit svårt skadad i en husbrand. 
Nu ska det bli nystart, tror mamma Marie som flyttar tillbaka till hemorten. Döttrarna Tove och Vivi är väl inte så peppade, precis. Mormor Tekla är tyst, kan knappt prata och är som i en annan värld. 

Tove är inte som andra. Hon kan se de döda. Något hon inte skräms av själv men som kommer att få en avgörande betydelse i boken. 
Huset som familjen flyttar in i är stort, slitet nästan förfallet. Eller, okej,  ett ruckel. Tove och Vivi får i alla fall var sitt rum och mormor får bo i ett litet rum intill köket. Uppe finns också ett badkar som lever ett eget liv.
En granne till dem kommer över och berättar att det är något läskigt som hänt i huset för trettio år sedan. Ett ungt par bodde där och kvinnan var gravid och lite av en ensamvarg. Plötsligt försvinner hon, kort därefter också mannen. Allt verkar mycket skumt. 

En annan granne är Chang som jobbar på Coop och som Tove blir lite förälskad i. På en fest vid halloween blir det mer än en flirt. De lämnar festen och går ner mot  sjön. Där får Tove se något som skrämmer slag på både henne och Chang. 

Det andra inte ser av Christoffer Holst är en riktig bladvändare. Trovärdig dialog och känsla i språket.  Jag läser den med andan i halsen. Men... blir aningen besviken  i slutet. Trådarna knyts inte ihop riktigt. Jag hade hoppats på mer.




De vita björnarn av Åsa Nelvin

Kerstin ligger i sin säng i den lilla lägenheten i ett hyreshus. Hon kan inte sova. 
Familjen har ännu inte flyttat in till det nya huset... Och det är just det, som denna boken handlar om... för nya och halvfärdiga hus får ofta nattliga besök. Ibland kan det vara hemlighetsfulla varelser. Och om de hittar ett hus som de tycker om, så kan det hända att de bygger en port mellan sin och vår värld. Och det var det som var så egendomligt med det gula tegelhuset dit Kerstin och hennes familj snart skulle flytta in. Porten till De Vita Björnarnas Land. Det underbara landet med alla sina sällsamma invånare. 
Kerstin kan inte somna. Då hör hon röster. Först avlägset men sedan närmare. Hundratals stämmor klingade omkring henne med höga och klara änglaröster. Kerstin! Kerstin! ropade de och innan hon hinner blir rädd så upptäckte Kerstin att hon plötsligt befann sig  svävande i nattluften i sitt blommiga nattlinne utanför det gula tegelhuset. Och på trappan, satt den underligaste varelse. En mus lika stor som henne. 
Musen lyfte artigt på mössan och sa "Välkommen människobarn"
Det var musen, björnarna, dockfolket, de snälla trollen och alla djuren som ropat på Kerstin. Musen öppnade en lönndörr i väggen och kröp in och Kerstin efter. "Detta är den urgamla ingången till De Vita Björnarnas Land, porten mellan din värld och min." 
Så börjar äventyret för Kerstin. Av Limosa får hon fyra gåvor; En rösta av kristall, osynliga vingar, skönhet och styrka. Och ett uppdrag. Hon ska hämta ringen som heter Makt och som Björndrottningen Turkosilis blivit av med. Människobarnet ska färdas över stora vatten, genom eviga skogar och svarta klippor, genom stora faror till Underjorden, till Korsilias Rikr för att finna ringen och ge den åter till drottningen Turkosilis. 
Och ... hon måste göra det ensam! I gryningen ska Kerstin lämna landet...

Åsa Nelvins De vita björnarna är en svensk barnbokspärla som nu blir tillgänglig igen för första gången på 50 år. Oförglömliga illustrationer av Hans Arnold och ett nyskrivet förord av docent Marie Öhman. Bästa högläsningen! 



onsdag 8 maj 2019

Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo


Liv är 17 år och har precis flyttat till "the middle of nowhere" från Stockholm. Från hyreslägenhet till stort charmigt hus med potential (läs ruckel) som ligger i en by, utanför en by, utanför en by.  Ett av pappas drömhus sedan han själv bodde i byn. Att han vägrar bil försvårar visserligen flytten men allt för hans livs stora dröm. Hela han lyser som hjärtögonemoji när han pratar om huset. 

Han försöker pappapeppa Liv med uttryck som att "Tänk att du är Beyoncé" när hon nu ska börja ny skola. Liv har aldrig förr i mänsklighetens historia varit längre från att vara någon slags queen. Liv är den vanliga, sorgliga sorten, inte det minsta drottninglik, just nu bara kall och kräkfärdig i väntan på bussen till skolan.

Liv överlever bussresan... just precis. Skolan går inte så vidare alls med krav på att vara social och pratig. Hmm toaletterna på rasterna är räddningen.

Dock är det en av tjejerna på bussen som drar Liv ur sitt stelfrusna tillstånd och tinar upp henne lite, lite. Alia ger sig inte utan knackar på och hjälper till. Liv leder henne vidare i Candycrush till Alias stora lycka. 
Så småningom kommer Livs eldprov Ett grupparbete på franskan ska redovisas. Gunnar som läser Dostojevskij (på bussen) är i hennes grupp och hon får hjärtklappning av både honom och av tanken på redovisning. Dagen D närmar sig och Liv sover inte på hela natten. Katastrofen rusar allt närmare. 


Lisa Bjärbo har skrivit en hjärtskärande bok om att vara blyg och introvert så till den milda grad att panikångesten når i kapp. Livs mammalösa bakgrund ligger som ett raster genom hela boken fast man inte vet hur och varför förrän på slutet. 
Jag älskar den! Fint språk, härliga, läskiga episoder. En riktig bladvändare i inre kaos.