måndag 8 februari 2016

Dödens bröder av Åsa Lind


Det är nåt mystiskt på skolan. Det stinker,  men Vaktis är borta. På vaktisdörren står det bara att han är frånvarande och ett telefonnummer...  Är han sjuk eller har han åkt på semester? Hmmm Opus tror att han kidnappad. 

Opus bästa kompis Mosse säger att Opus är galen om han på allvar tror att Vaktis är kidnappad. Men snart börjar även Mosse misstänka att det är något i görningen. Varför står Vaktis bil annars helt övergiven vid skolan? Hur kommer det sig att ingen kan få tag i honom? 
 Och när Opus hör några tatuerade typer i kön till mataffären  prata om Vaktis d.v.s Jeppson och att de borde spöa upp honom, eller strypa honom - med taggtråd, då blir det läskigt, för typerna ser verkligen  livsfarliga ut och nu blir också Mosse intresserad av fallet. 

Tillsammans med Elena i klassen bestämmer Opus och Mosse sig för att fixa det här. De vet bara inte hur. För några större detektiver är de inte. Men de är envisa och vill veta sanningen. De skriver ned allt de vet. 

1. Vaktis är inte på jobbet
2. Rektorn säger att är "omöjlig att få tag på". 
3. Hans bil står kvar på parkeringen vid skolan. 
4. två personer säger att dom vill döda Jeppson. 
5. Vaktis heter Jeppson i efternamn. 

De behöver mer fakta. Fler ledtrådar 

Åsa Lind, är mest känd för den fenomenala serien om Sandvargen men jag gillar också hennes "Slumpens bok" som är en filosofisk fantasy i stil med Mästaren och Margerita. Dödens bröder är en rolig deckarhistoria som är lätt att komma in i och  personerna blir verkligen kött och blod. Jag gillar verkligen Opus och hans kumpaner. Boken är rikligt illustrerad med Johan Unenges humoristiska bilder.

söndag 7 februari 2016

Jan Svensson av Johanna Lindbäck

Jan Svensson och hans storasyster Klara tvingas flytta hundra mil norrut till Luleå (på prov men ändå) från Stockholm med pappa och sambo Niklas. 

Ny lägenhet, ny skola, ny stad, nya grannar och klasskamrater, nytt fotbollslag. 
Jan tycker att det är ganska bra men Klara bara "vet du var det är som" "Som starten på en skitdeppig ungdomsbok. Någons föräldrar har skilt sig och så flyttar dom till ett nytt ställe och där är allt skittråkigt och sen börjar skolan och då blir den personen mobbad". 
Jan ska börja femman och Klara ska börja sjuan. "Jamen, tänk om det blir som en sån där mysteriebok istället? försöker Jan. "En person flyttar till ett nytt ställe och där finns det ett skumt, gammalt hus eller en skum person och så händer något märkligt. Kanske lite spök. Och då måste personen som har flyttat ta reda på hur det har gått till". 

Ja lite åt båda hållen blir det. Johanna Lindbäck har flyt i skrivet. Det är kul och intressant att läsa och det känns på riktigt. Som att krypa in i elvaåringen Jan Svenssons hjärna. Livet går inte på räls, nya kontakter ska knytas och att ha två pappor därhemma gör inte saken lättare, eller? 

Nicki i samma klass och samma hus har också nyss flyttat, från London till Luleå. Men det är något skumt, hon vill inte prata om sitt tidigare liv. Allt verkar lite hemligt. Kort sagt. 

Jan Svensson är en härlig bok att glida igenom. Kanske lite  mycket pk men why not? 

lördag 6 februari 2016

Bänkad av Annica Wennström

Sebastian Mähler spelar fotboll i laget med skärgårdsstil á la Karsten. Alla som tränar får spela, vägra nivåindelning och elitsatsning. Vi är ett lag. Helt enkelt. 
Sebastian är en oerhört talangfull fotbollsspelare och han älskar laget, spelet, känslan, lagkompisarna, särskilt Leonard och tränaren Karsten. Karsten med lugna sävliga rösten som moltiger på matcherna  och stället letar efter mönster som pekar på detaljer som gör skillnad som rättar till alla. Får alla att bli bättre.
Men nu har han gjort ett misstag. Han har välkomnat inte bara Ethan till laget utan också hans pappa. Från och med nu ska det vara Karsten och Janne tillsammans som ska ansvara för laget. Janne ska hjälpa till…men det vet man ju hur det blir när vuxna ska "hjälpa till".
Sebastian känner dåliga vibbar. Han anar anti-skärgårdsfilosofi.

Det blir inte bättre av att Sebastians farsa pressar på, lyckas dränera Sebastian på kärleken till fotbollen och att kompisen Leonard funderar på att gå till det rivaliserande laget Näset, själva nidbilden av fotboll. 
Sebastian deppar och höjer garden mot omgivningen. Ingen kommer honom nära. Ända tills Niki, granntjejen med stearinljus, böckerna och skivorna lär honom sänka den och som ger honom färg och något att tro på.
Så är det Liten som heter Anna som har en för stor kavaj och tokyvigt hår och som får Sebastians hjärta att klappa fort och så är det Linn som är en kompis som kanske vill vara lite mer än så men framförallt är det Niki som lär honom bli en annan och våga vägra fotbollsfascisten. 

Man ska inte låta andra förstöra ens drömmar, det går att hitta nya vägar. Lita aldrig på någon som säger att du inte duger. 

Bänkad av Annica Wennström är en jättefin bok och utvecklingsroman om identitet och mod om kärlek och vänskap om gemenskap och fotboll.