söndag 30 december 2018

Monstret i natten av Mats Strandberg och Sofia Falkenhem

Frank Steen blev monster på sin nionde födelsedag. Men...det visst han inte just då. Det var i trädgården det hände när Frank hade födelsedagskalas för familjen och granntanten Alice och hennes hund Uffe. 
 Frank vill bjuda hunden Uffe på tårta och Uffe blir så uppspelt att han råkar bita Frank i fingret. Ett pyttelitet sår, en enda liten droppe blod. Ingen fara alls tycker Frank, men Alice blir mycket orolig.Och...hon har all anledning till oro.

Natten därpå drömmer Frank en konstig dröm om ugglor och om skogen och om han var ute och sprang,  snabbare än nånsin. Med lurvig päls och på fyra ben sprang han efter något han inte visste vad.
På morgonen visar det sig att det inte alls var någon dröm. Franks fötter är smutsiga och leriga och på fönsterbrädan sitter en uggla. 

Monstret i natten av Mats Strandberg är första delen i en serie.
Spännande, roligt och lagom läskigt, med cliffhangers som gör att man bara måste läsa vidare. En berättelse om monster och människor, om att inte passa in, och om att hitta sin egen flock.
En spännande och lagom läskig högläsningsbok. 
Här finner du en Gratis lärarhandledning

fredag 28 december 2018

Nina & Jim: hemlisar och kompisar av Emi Guner och Loka Kanarp

Det är första dagen på vårterminen. Nina tar med sin nya rävryggsäck till skolan. Den som hon fick i julklapp. När hon kommer till skolan är det roligt att träffa alla och allra roligast är att det börjat en ny kille i hennes klass. Jim, som har en precis likadan rävrygga som Nina. Tänk vad olika man kan känna för olika personer. När Nina ser på Jim känns det som första slicken på en mjukglass. Men när hon ser på Märta, då känns det som sandpapper mot tänderna. 
Snart fyller Nina år. 7 år. Snart fyller Märta också år. Och kalas ska det bli. Nu föreslår mammorna att de ska ha ett kalas tillsammans. För alla i klassen. Nina blir tokig och jätte-jättearg. Hon vill INTE ha något kalas tillsammans med Märta. Aldrig i livet. 
Men ibland är det bra att bli övertalad. Det blir som mammorna har bestämt. Ett kalas med pizzapicknick, ansiktsmålning, trollkarl, tårta och fiskdamm. Allt som Nina önskat sig. Superroligt och bra på alla sätt. 
Fladdermusnatt, påskkärringpromenad och vårpicknick med hattävling finns med i den här fina och vardagsenkla högläsningsbok. En förskoleklasstermin i Ninas liv. Perfekt för högläsning! 

Emi Gunér är copywriter, översättare, skribent och barnboksförfattare. Hon har skrivit flera böcker om Nina - en karaktär som blivit lite av en favorit hos de yngre läsarna. "Åren mellan fem och åtta är otroligt spännande" säger Emi. 
Loka Kanarp har illustrerat: se här en film om hur hon ritar Nina Loka Kanarp visar hur hon ritar 




fredag 21 december 2018

Mira#vänner#kär#ettårimittliv av Lemire och Bregnhøi



Mira sitter på nyårsnatten och skriver ner sina önskningar. Det är omöjligt att sova när mammas nyårsfest går bananas och mamma dansar som om hon vore värsta skönhetsdrottningen, men med läppstift på tänderna. Vuxna är VERKLIGEN pinsamma. Mammas nuvarande kille heter Klas och är polis och är rätt så bra. Bättre än den förra i varje fall, Mikael, som hade ett ekologiskt jordburk och de fick äta rotfrukter varje dag hela oktober. Med Klas saknas det aldrig lördagsgodis. 

Önskning nr 1 är att få ett coolare och inte så barnsligt rum. Nalle och mylittlepony-befriat.
Önskning nr 2: Att övertala mamma att få ha ett eget insta-konto. Det perfekta sättet att få ett nytt blogg-liv.
Önskning nr 3: Det vore najs att blir kär som de andra som blir kära hela tiden. Hur svårt kan det vara?
När skolan börjar igen efter jullovet har det börjat en ny cool tjej, Beata,som Miras kompis Naja genast lägger beslag på så att hon ska kunna få träffa Beatas kusin Benjamin som hon är kär i. Mira hänger med men ändrar sig snabbt.  För Mira går det bara inte att bli kär, hon är bara så himla barnslig och bygger borgar och robot med Lovis.

Så blir det Miras födelsedag och hon får en KAMERA. Så nu börjar Insta-livet! och så såklart ett härligt födelsedagskalas.  UTAN killar blir det  värsta kalaset ever tycker  Beata och Naja som lämnar festen i protest. För Mira blir livet  110% värre än helvetet särskilt när de också startar en kärleksklubb Men för att vara medlem där så måsta man ha varit kär och det har aldrig Mira varigt, trots att hon verkligen har försökt.
 Hur kan ens bästavän svika så och hur kan mamma inte förstå hur hemskt livet är när ens kompis sviker. Hon bara jobbar och jobbar och dejtar nya killar.
Tur att mormor finns och kan lyssna.


Serieromanen Mira av Rasmus Bregnhøj & Sabine Leminre är en härlig och igenkännande berättelse om ett år i Miras liv. Just det där året då kompisarna plötsligt får helt andra intressen och man utvecklas så olika. 
Boken fick Pingpriset i Danmark  "Bästa tecknade barn- och ungdomsserie i Danmark 2018!"Juryns motivering:
”Mira skildrar på ett väldigt fint sätt det svåra i att nästan vara tonåring.” 
Jag gillar! gillar!  










onsdag 19 december 2018

Väck läshungern - en föräldraguide av Ann-Marie Körling



En alldeles underbar bok för alla som har barn i sin närhet och vill väcka deras läshunger. Att läsa och lyssna till berättelser får oss att tänka, känna och förstå oss själva och andra bättre. 
Ann-Marie Körling berättar personligt och utan pekpinnar om att sänka trösklarna till litteraturen och väcka läslusten hos barn. 
Börja läs redan för din bebis i magen! "Din röst. din närvaro. Dina rörelser. Barnet läser dig. Du läser barnet. Gör det ihop. Öppna en bok. Det börjar där" 
Det är viktigt att läsa så att det syns. Att synliggöra att vi själva läser för att det är roligt, och att vi genom vår egen vardagsläsning visar att texterna är både utmanande och underhållande och att de sätter fart på vår fantasi och kreativitet. Så börjar Ann-Marie Körlings bok Väck läshungern! 
Vi får massor av anekdoter, tips och råd och man vibrerar till slut av lust att hugga närmaste barn att få  LÄSA för . 

Läs tillsammans! Läs så att det hörs! Läs så att det syns! Öppna läsandets och böckernas värld! 
Både för att det är viktigt och bra för hela livet men också för att det är så himla ROLIGT och gemensamhetsskapande. Och Livgivande! Tänk så många bokvänner vi får tillsammans. Så många nya tankar och infallsvinklar! Underbart! 
Tre om dagen är ett bra motto. En klassiker, en ny och en som barnet får välja själv. Det blir tusen på ett år! och snart är det ett nytt år ... 

måndag 10 december 2018

Min hemliga tvilling av Kerstin Lundberg Hahn


Leias föräldrar är robotnördar. De jobbar bägge två på Institutet för artificiell intelligens där de utvecklar smarta robotar. Ibland jobbar de hemifrån och en gång, det var ju inte meningen att Leia skulle se, så smög hon sig efter mamma ner i källaren och får se något som hon inte trodde vara möjligt. På det gamla pingisbordet låg någon som faktiskt såg ut exakt som Leia. En kopia av henne i naturlig storlek som såg helt levande ut. 
Leia smyger därifrån och mamma märker aldrig att hon gjort den makabra upptäckten. Mamma låtsas bara ha varit i källaren för att ordna med tvätten. 

Till saken hör också att Leia en gång hade en tvilling. En liten syster som dog vid förlossningen. Leia har alltid undrat hur det skulle vara om hon fått leva. Om de två skulle ha fått växa upp tillsammans. 

Vanligtvis pratade mamma och pappa om sin älskade forskning, om robotar som skulle testas på ett äldreboende eller olika företag som ville samarbeta. Det var neuroteknk hit och algoritmer hit. Men roboten i källaren var uppenbarligen hemlig. Varför? Och varför hade de gjort den till en kopia av Leia? 
Samma vecka åker mamma och pappa iväg på en konferens till Delhi. Farfar kommer för att bo hos Leia.  Föräldrarnas jobbresor och konferenser är stående inslag i vardagen så Leia är van. Innan de åker så får Leia, också detta av den slump, se när mamma gömmer källarnyckeln i pappas vinterkeps. Hmm... upplägget som en Hitchock-film. Nu vet vi att detta kommer att hända läskigheter. Mamma och pappa är borta, en nyckel finns och en nästan helt färdig robottjej, som ingen vet något om. 

Film á la Alfred skulle det kunna bli. Men det här är en bok och man läser den med en härlig rysningskänsla. Något kommer att hända. Var så säker. 
Två hundra år efter Frankenstein. Vilken passande pendang. 
Kerstin Lundberg Hahn har skrivit en mängd barn och-ungdomsböcker, många med rysliga och mystiska händelser. Min hemliga tvilling är en SF- roman med både mystiska och trovärdiga inslag. Rysligt och spännande. Riktigt, riktigt bra! 
Illustrationerna på omslag och tapet är tecknade av Elisabeth Widmark som tidigare också illustrerade "Pojken från längesen" .  


måndag 3 december 2018

Tomtespelet - en julsaga i 24 kapitel av Arne Norlin


Michael ser en mystisk tomte på en julmarknad. Tomten säljer inget men erbjuder Michael att vara med i ett spel. Det är bara roliga och spännande saker i spelet och varje dag kommer han att få en uppmaning att utföra något. Uppmaningar via SMS från tomten. Det låter ju kul. Självklart kan man vinna ett fint pris. Tävlingen börjar den 1 december och fortsätter ändra fram till julafton. 
Michael blir taggad och lite nervös över uppdraget som ingen annan verkar veta något om. Han berättar inte ens för bästa kompisen Arvid. 
Första dagen är uppmaningen "Baka pepparkakor" och vips ringer det på dörren och på handtaget hänger en påse med pepparkaksdeg. Någon person syns inte till. Mystiskt! Inte har han bakat någon gång tidigare heller. Googla "baka pepparkakor" funkar! 
Varje dag kommer ett SMS och så får han respons på kvällen över dagens övning och hur han framskrider i tävlingen. Det är riktigt spännande att läsa vilka uppmaningar som kommer. En del är riktigt kluriga och knepiga. Michael måste också  räkna ut hur tomten skulle vilja att han gjorde och att vara extrasnäll och påhittig för att avancera snabbt i tävlingen. Det blir en utmaning och rolig pepp för elvaåriga Michael, ibland hjälper lillasyrran Stella till, utan att hon anar något om spelet naturligtvis. 

Det här är en rolig och modern julsaga som man läser med både spänning och skratt. 
Arne Norlin skriver flytande lätt och ledigt. Högläsning för mellanstadiet blir bra. 

Min vän Charlotte av E B White


"Vart ska pappa gå med yxan?". Så dramatiskt börjar den här boken när Fern frågar sin mamma vid frukostbordet. "Till grisstian" svarar mamma och berättar att det föddes några grisar i natt. Men Fern förstår inte vad pappa ska med yxan till och när hon förstår att det är för att en av griskultingarna föddes alldeles för liten och ynklig och att yxan ska användas för dennes räkning blir hon alldeles förtvivlad. 
"Menar du att han tänker döda den? Bara för att den är mindra än de andra? 
Det är på så vis som grisen Wilbur kommer under Ferns beskydd och blir matad och älskad och klappad mer än allt annat. Wilbur växer och blir en ovanligt fin vårgris. En så fin gris att den är mogen att säljas vid 5 veckors ålder. Fern blir naturligtvis helt förkrossad och vädjar till sin pappas hjärta. Utan resultat. Dock kommer Ferns mamma på den lysande idén att låta Wilbur säljas till morbror Homer som ibland brukar föda upp grisar. På så sätt kan Fern gå och hälsa på honom så ofta hon vill. Saken är snart ordnad. 
Morbroders lagård är stor och mycket gammal. Där finns kor och hästar och får och en grisstia till Wilbur. Det är en sån lagård där svalorna tyckte om att bygga bo och där barn tyckte om att leka. 

Fern kom nästan varje dag och hälsade på sitt skötebarn. Därinne i lagården kunde hon sitta och lyssna och titta på Wilbur. Fåren och gässen lärde känna henne. Inga djur var rädda för henne, hon var så lugn och vänlig. 
En dag när Wilbur var nästan två månader gick han ut på sin lilla gård utanför lagården. Han hade tråkigt. "Jag är inte två månader än och jag är trött på livet" sa han. Gåsen uppmanar honom att rymma och berättar att en spjäla i var lös. Inga problem. Wilbur lyckas böka sig ut och gör ett lyckoskutt i luften. 
Nå, så enkelt är det nu inte att rymma från en lagård, bara så där. Äventyret fortsätter en stund men när Wilbur blir tillräckligt hungrig så får bonden honom in i stian igen. Men Wilbur vill inte bara ha mat , han vill ha kärlek och vänskap. Råttan Templeton, gåsen och lammet dissar honom. Han betyder mindre än ingenting. För dem. Depp, depp. 
Men så får han höra en liten röst "Jag vill bli din vän. Gå och lägg dig. Du kommer att träffa mig i morgon". 
Rösten kommer från taket i stian och det är Charlotte som sitter uppe i dörröppningen och vinkar till Wilbur. Charlotte är en stor grå spindel och inte vilken spindel som helst. Utan en ovanligt klok och snäll och mycket påhittig spindel-bästa-vän. 
Hon är Wilburs lycka! 

Min vän Charlotte av den amerikanske författaren E B White kom ut första gången 1952. Den klassiska svenska översättningen av Britt G Hallqvist är här varsamt reviderad av Kerstin Backman och utgiven på Atrium förlag med nya,  ljuvliga bilder av Jenny Berggren. 

Jag är typ kär i Wilbur och impad av Charlotte. Underbart språk som gör den till finaste högläsningsboken. En riktig klassikergodbit!



måndag 19 november 2018

En klurig jul - julsaga i 24 kapitel av Ingelin Angerborn och Per Gustavsson


På Rutans önskelista står det 1. En kompis, 2. En riktig hund, 3. Hunden i järnaffärens fönster. 
Hon vet egentligen att det inte kan bli någon riktig hund i huset för Rutans pappa är allergisk. Och någon kompis är svårt att få. Särskilt sedan Elsa i lägenheten mittemot flyttat. Rutan är oftast ensam nuförtiden. I skolan är det bara Jamal som är snäll.  
Det är snart första advent och familjen pyntar fönstren med stjärnor och ljusstakar men så är hammaren borta, helt försvunnen och pappa får slå i spiken till julstjärnan med sin träsko. Saxen är också borta liksom nästa morgon då osthyveln är helt försvunnen  och på ett gammalt hänglås har någon tagit en tugga?!
Vad är det som händer? Rutan säger inget men nog är det något som är skumt. Och till middagen är vispen spårlöst försvunnen också.  Inga pannkakor den kvällen. 
Just innan Rutan ska somna så tycker hon sig höra någon som med svag och lite pipig röst säger gamla kalsonger. Kanske är det en dröm? 

Nästa dag efter skolan ser Rutan något blått i hörnet bredvid skrivbordet. Det försvinner inte utan blir tydligare och tydligare. En blå figur som tuggar på hennes munspel... 

Hur ska en utomjording komma hem. Till planeten Klurius, universums vackraste prick  och till de andra i gänget. 
Rutan och hennes äventyr med den blå utomjordingen blir en riktigt rolig och spännande julkalenderbok.  Det blir en utmaning att hålla sig till endast ett kapitel per kväll. 

De senaste åren har det kommit ut flera adventshögläsningsböcker. Bra idé! Bättre än både chokladkalendrar och små-paket-kalendrar. Tycker jag! 
Ingelin Angerborn skriver spännande och roligt med inslag av magisk realism. Formen har nog styrt berättelsen men det har hon klarat bra. Per Gustavssons röda och juliga illustrationer gör hela boken till ett underbart läsgodispaket.  

måndag 12 november 2018

Athena - Grattis världen! Jag är här nu! av Elin Ek


Athena har två bröder och ett till litet syskon på väg. Dock mår mamma inte så bra i graviditeten och ska läggas in på sjukhus ett tag. Hon måste ligga blickstilla i en sjukhussäng dygnet runt för att bebisen inte ska komma ut för tidigt. Pappas jobb på universitetet är superduperjätteviktigt så han måste vara där. Så. 
Alla tre barnen ska bo hos Biggan och Göran som i andra familjer skulle kallas för farmor och farfar... men icke i deras. Biggan och Göran vill inte ha några titlar, säger de. Ibland kan man höra att farmödrar kan säga att barnbarnen är "Livets efterrätt", men Biggan och Göran gillar inte sötsaker. 

Fastän både Rossi, 15 år och Athena 12 år försöker övertala pappa att de kan ta hand om sig själva och lillebror Gustav så hjälper inte det. Nu är det Biggan och Göran som gäller. Varje dag (puh) men självklart ställer syskonen motvillkor. Rossi vill ha en ny mobil när den nya modellen kommer ut till våren, Gustav vill ha fri skärmtid under tiden han bor hos Biggan och Göran och Athena hade sett en riktigt proffsig sockervaddsmaskin för halva priset.
Så det är lite annorlunda villkor för de tre syskonen. Andra regler gäller för dem nu och så är ju själva anledningen väldigt jobbig, att mamma är på sjukhus och att det kan vara livshotande för både henne och bebisen.

Så det blir ett liv med bara tre (!?)TV-kanaler och en (!?) toalett och så bor de nu på andra sidan stan så det där med kompisar och RJK-möten efter skolan blir mycket mera krångligt. RJK är Athenas stora fritidsintresse, eller livsintresse.  Det är Rädda-Jorden-Klubben som hon och några andra klasskompisar startade när de gick i femman och hade sett en hemsk film om polarisarna. Viktigaste mötesregeln är att de vid varje möte måste bjudas på kladdkaka.I klubben finns kompisarna Ronja, Love, Aicha och Yousef. Yousef är Athenas nästbästis efter Ronja. Han har brunt lockigt hår och gröna ögon och är världens snällaste människa och tycker att Athena är den roligaste person han någonsin har träffat.  
Athena, som ju är döpt efter den grekiska vishets. och krigsgudinnan, vilar inte på hanen. Hennes livsuppgift är att rädda mänskligheten! Hon tar ingen skit! Tillsammans med RJK går de till attack mot gubbar som tvättar bilar och farmödrar som inte sopsorterar och allehanda andra miljöbovar. 
Kärlek finns så klart också med liksom vänskap och vänskapsvåndor, utpressning och kommungubbar. Läs, lär  och aktivista! 

Det här är en riktigt, riktigt rolig och smart bok. Läs den gärna högt för det är många blinkningar till oss gamlingar. 
Elin Ek är mer känd som Grynet och det här är hennes första barnbok. Grattis oss som får läsa om Athena! 

söndag 21 oktober 2018

Skuggornas hus av Ingelin Agnerborn

Sakarias är grymt besviken på sin pappa. Han måste, måste jobba hela höstlovet och kan inte resa iväg med Sakarias. Inga kompisar hemma och absolut ingenting att göra. Nu drar Sakarias till farmor och farfar på höstlovet för hos mamma är det fullt med ungar och ingen ro direkt. 
När han kommer till farmor och farfars hus är det förstås ingen hemma. Det är mörkt och skumt i trapphuset, den trånga hissen gnisslar och verkar som en gammeldags fågelbur och är inget för Sakarias. Den känns som den skulle passa i en skräckfilm. Sakarias traskar uppför trapporna, sätter sig för att vänta på farmor och farfar och tar upp mobilen. Den är typ urladdad (fast han nyss laddat den) och han känner sig rätt deppad. Ingen resa med pappa, inga kompisar hemma, inget att göra och ingen mobil... 
Han stirrar ut i trapphuset på några tavlor som hänger på väggarna, plötsligt hör han ett klirrande ljud i trappan och där på väggen... stod det inte någon där...bland skuggorna från hissgallret? Skuggestalten försvinner, ljuset tänds och så kommer farmor och farfar. Med ens kändes allt så dumt.
Sakarias berättar om sin besvikelse och frågar om han får bo hos dem i veckan. Såklart! Kanske inte världens roligaste höstlovsvecka men ändå bra mycket bättre 
än att bo hos en stressad pappa eller hos en mamma med huset fullt av ungar. Just nu i alla fall. 
Farmor och farfar blir glada och dukar upp te och mackor, bäddar i pigkammaren och berättar om teatern de just sett. Farmor berättar också att de ska ha en teckningskurs i veckan på museet som hon jobbar på. "Lär dig teckna väsen", varje dag i veckan mellan 10 och 12. Sakarias tänker att det nog bara är tjejer med på kursen, men visst kan han vara med. Han har ju ändå inget roligare för sig. 

Och det är så det börjar på allvar. Med skuggorna, figurerna som dyker upp på pappret, hästarna, ljuden, kylan och så... vänskapen med Salma förstås! 
Det här blir en mer händelserik och läskig vecka än vad Sakarias någonsin kunnat drömma om. Övernaturligt spännande, romantisk och faktiskt nästan helt verklighetstroget. 
Mysrys när det är som bäst. 
En riktigt härlig höstlovsläsning! 

Ingelin Angerborn är just nu en av den  magiska realismens författarmästarinnor.  Läsgodis hela vägen. 


måndag 15 oktober 2018

Stuart little av E B White, illustrerad av Jenny Berggren



När mrs Littles andra son föddes märkte alla han inte var större än en mus. Faktum var att han såg väldigt mycket ut som en mus på alla sätt. Han var ungefär 5 cm lång och hade spetsig nos som en mus, en svans som en mus, morrhår som en mus och samma behagliga, blyga stil som en mus. Han fick namnet Stuart. Hans föräldrar älskade honom lika mycket som deras äldre son George. 
Han fick kläder i passande storlek och en liten säng av en cigarrlåda och fyra klädnypor. Fast han bara var en vecka gammal kunde han redan både gå och prata. Doktorn som kom för att undersöka och väga lille Stuart  blev mycket förtjust i honom och sa att det var mycket ovanligt för en amerikansk familj att ha en mus till son. 
- Ge honom bara ordentligt med mat! sa doktorn uppmuntrande. 
Familjen Little bodde i ett trevligt hus nära en park i centrala New York. Tack vare att Stuart var så liten kunde han göra saker som bara en mus kan göra, tex rädda tillbaka mammas guldring från avloppet och hämta fram pingisbollar från alla möjliga och omöjliga ställen under soffor och bord. 
Riktigt äventyrligt blir det dock när han är med om en kappsegling i dammen Central Park eller  när den lilla fågeln Margalo dyker upp i familjen liv och Stuart Little ska rädda henne från familjens blodtörstiga katt. 
Stuart Little drar snart iväg på ännu större äventyr i vida världen. På jakt efter fågeln Margalo. Att Stuart får möjlighet att köra bil och rycka in som lärarvikarie visar väl vilka talanger den musen har. 

Stuart Little av E B White är en riktig klassiker och fin högläsningsbok för hela familjen. Tidigare har boken funnits på svenska under namnet "Knatten" men har sedan länge varit omöjlig att få tag på. Nu finns den äntligen i  nyöversättning av Christo Burman.   Med de nya illustrationerna av Jenny Berggren görs boken mer tillgänglig och helt ljuvlig att läsa. Se en liten video med Stuart Little här: 

måndag 8 oktober 2018

Jag heter Beata av Katarina Kieri och Anna Sandler

Beata är åtta år och har en bror som är död, en kusin som hon är kär i och en mormor som hon inte kan prata med. Och lite annat också förstås. 
Det är nog ganska ovanligt att ha en bror som är död när man är åtta år. Inte för att Beata är ledsen för det direkt.  Hon har ju aldrig träffat sin döda bror. Han dog innan Beata föddes.  Men hon tänker ofta på honom och undrar en massa. Hemma pratar de inte alls om Sven, som den döda brodern hette. Beata skulle vilja veta mera om honom men det är svårt att fråga. Mamma och pappa blir väldigt ledsna när Sven kommer på tal. Beata har en annan bror . Som är levande. Han heter Malte och säger skit hela tiden och kallar Beata för Beata-ragata. 
Beata har också två kompisar som heter Lina och Saga och en kusin som börjar på A som Beata är kär i. Han bor i samma by som mormor, byn har ett lååångt namn, Kainulasvaara. Det är långt dit också. Tjugo mil. De åker inte dit så ofta men Beata längtar. Mest längtar hon efter att träffa kusinen. Han som börjar på A. 

Jag heter Beata av Katarina Kieri är en bok för alla åldrar. En fin högläsningsbok med ett språk som ligger helt rätt i högläsarmunnen och en berättelse som är stor och stark. Anna Sandler har illustrerat i en mjuk och varm färgpennestil som både förstärker och kompletterar texten. 
Jag kan inte annat än att varmt rekommendera! 

måndag 24 september 2018

Frallan räddar världen av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge


Frallans första sommarlov och nu gäller det att hitta på bra påhitt. Frallan vaknar upp hos mormor och känner sig så himla lycklig när hon kommer på att det är första dagen på första sommarlovet. Det är så mycket hon vill göra, cykla och bada, plocka snäckor och klättra i träd och pussla och pyssla och bygga lådbil och rädda världen. 
Hos mormor bor också mormors kille. (Fast Frallan och Frallans mamma tycker mer att han är en farbror) Han heter Klaus och bor egentligen i Tyskland när han inte hälsar på mormor. Han är superduktig på fåglar och så gillar han att sova i tält. I Tyskland kan han inte tälta för det finns inte så mycket natur. 
Klaus och Frallan sticker ut på en cykeltur för att spana på fåglar och prata om allvarliga saker, som döden och rymden och mörker. Och om fåglar och livet. 
Vid havet finns det ett fågeltorn som man kan klättra upp i och spana om man ser några ovanliga fåglar. I kikaren. Om man inte råkar vända på kikaren åt fel håll för då ser man allting pyttelitet och då blir det himla svårt. Efter ett tag ser Klaus en rödbena i alla fall men Frallan vill helst se en rubinnäktergal (för att den har så vackert namn) men så ser de också en massa skräp på stranden. Tänk att det finns så många som skräpar ner. Till och med slänger ut sopor rakt i havet. Frallan bestämmer sig för att få de vuxna att ta ansvar för allt det där. 
För det är ju inte bara barnen som ska städa upp. Det är ju faktiskt mest de vuxna som skräpar ner.


Frallan räddar världen är en alldeles underbar, rolig och ibland lite allvarlig högläsningsbok för barn i förskole-klass-åldern. Roliga, finurliga och kompletterande färgbilder av Lisen Adbåge gör hela läsningen till en fest.
Läs också Frallan är bäst.

måndag 17 september 2018

Rymlingarna av Ulf Stark

Farfar ligger på sjukhus. Han har har problem med sitt allt för stora och svaga hjärta och sitt ben som han brutit inte bara en gång utan två, helt nyligen. Farfar domderar och är ilsken, svär så det osar och känner sig instängd på sjukhuset. Maten smakar inte och han vill inte alls vara där. Han är ingen populär patient. 
Ulf eller Lill-Gottfrid, som farfar kallar sitt barnbarn, är däremot förtjust i farfar. Det är en ömsesidigt kärlek, något som Ulfs pappa tandläkaren inte kan förstå. Pappan drar sig för att åka och hälsa på farfar för att  troligen bara bli utskälld. Sonsonen åker själv dit med en pilsner och en sillsmörgås till farfar. "Det här var grejer, det" säger farfar. Han hatar sjukhusmaten som inte smakar något. 

Så kommer det sig att de planerar en rymning tillsammans. Nästa lördag ska det ske. Med taxi till båten och sen till landet i skärgården.  Dit är det lagom långt att rymma. "Men se för helsefyr till att pappa inte kommer med" säger farfar. Sen säger han ett ord till. "Lingonsylt". Helt obegripligt. 


Planen kräver rätt många lögner, köttbullar, pilsner och bagarhjälp av Adam-Ronny som även ska agera taxichaufför. Allt går enligt plan, farfar kommer med och Adam-Ronny lurar både farfar och sjukhuspersonalen. De får med sig  tabletter för hjärtat och för att farfar ska hålla sig lugn och inte svära så mycket. 

  Farfar njuter på båten och visst ser de farmor som står och vinkar på balkongen, fast hon varit död i något år nu. Farfar åker bakåt i tiden det syns på ansiktet. Huset ligger på en höjd, i folkmun kallad,  Klippiga bergen. Farfar ska ta sig upp, fast det är hur brant som helst. Två timmar tar det. "Det är dom satans byxornas fel", säger farfar. "Dom är för trånga." 

Att detta blir en magiskt om än lite strapatsrik helg är ju givet. Det kan man vara i trygg förvissning om när man läser något som Ulf Stark skrivit.
En underbar kärlek mellan farfar och sonson och en kärleksfull saknad som botas en aning av en burk kvarglömd lingonsylt. Ömsint, roande, sorgesamt och underbart. Genialt berättat helt enkelt. 
Att detta skulle bli Ulf Starks sista bok är också oerhört sorgesamt men också så himla fint. En mycket värdig och omfamnande slutbok.
Kitty Crowthers illustrationer i pastellkrita gör hela boken till en fantastisk helhet där ljus och mörker, ilska och glädje, dröm och verklighet bilder en perfekt fond till texten. 

En högläsningsbok för alla åldrar med en layout som lovar lika mycket i form som innehållet ger. I love it! 


onsdag 12 september 2018

Gruvan av Sara Lövestam


Utöskräcken är den vidrigaste varelse du kan tänka dig. Ellens storebror försöker skrämma vettet ur henne. 
- Han gick i land på Utö för flera hundr år sedan, han var enormt stor och kunde strypa ett barn med ena handen om han ville... Han hade stripigt hår och en ryckig, haltande gångstil, och man såg rent hat komma ur hans ögon. Ur ena mungipan rann det spott... och ibland blod. Och han kunde ta sig genom väggar. Det var på så sätt han kunde stjäla dispontens dyrbara guldklocka. 

Nu går han igen. Han spökar...  Han tar upp sin stora smutsiga hand med långa svarta naglar och så klöser han på väggen. ett skrap, två skrap, tre skarp så är han inne...

Ellen tycker att det är läskig... vill INTE visa. Hur ska hon kunna sova i skjulet om hon är rädd för sin egen bror. 
Ingen i familjen fattar varför Ellen envisas med att vilja sova i skjulet.(Utom Sofia, pappas nya tjej som tycker att det verkar mysigt) 
Men det var ju just det. För Ellen är skjulet som en del av naturen, ett pyttelitet hus, nästan som ett tält.
 - Du kommer aldrig att klara hela natten, säger storebror Adrian. - När Utöskräcken ska ta ett barn brukar han börja med att titta in genom fönstren. 

Nog är hon ett modigt barn, Ellen. Med en luftmadrass och en sovsäck drar hon iväg ut till skjulet. Hon tror inte på spökhistorier och hon ska klara av det. Men ...när hon hör tre skrap så känner hon sig ganska hjälplös, skrapningarna fortsätter hela natten men när inget händer så ...vid femtiden somnar hon. När pappa kommer och väcker henne har hon sovit i fyra timmar. 

Storebrorsan är nog lite imponerad och Sofia tycker att hon varit  jättemodig. Ellen fnyser och berättar inte hur rädd hon varit. 
Men... skjulet har blivit ett ställe dit hon kan dra sig undan då och då. 
Det är där och då hon hittar boken. Som finns instucken mellan några stockar i huset. Som i ett lönnfack ligger den. En bok utan titel och skriven för hand. Bokstäver i en skrivstil som är svårläst och med konstig stavning. Vem kan ha skrivit?
Till slut lyckas Ellen tyda några meningar. Det är Anton 12 år som skriver. En bok som han fått av magister Krona. Ellen blir fast i boken och läser om Anton som levde för 170 år sedan på Utö. Hon berättar inte för någon om boken och läsningen blir mer och mer spännande. Hon förstår inte allt men tillräckligt mycket för att verkligen vilja fortsätta läsa. Hon börjar fråga om konstiga ord, om händelser, om gruvan på Utö. 

I boken rullas en historia upp som handlar om klass, om drömmar och om att växa upp i en gruvarbetarfamilj. Om disponenten,  om läraren och om krossade möjligheter. En spännande och rörande historia som berättas på ett genialt sätt. 

Sara Lövestam har skrivit en riktig bladvändare som är både intressant, spännande och med stora känslor. 

onsdag 29 augusti 2018

Det fina med Kerstin av Helena Hedlund

Kerstin sitter i skolan och ska rita sitt självporträtt. Alla verkar rita sitt snabbaste och bästa men för Kerstin går det inte alls bra. Om hon varit osynlig skulle det varit ett fint porträtt men hon är ju inte det. Så. Hon ritar snabbt en ring, och två ögon och en mun. Röd och glad men stängd och så näsan. Fullt med fräknar. Men när hon ska rita håret tar det stopp. Det finns ju ingen guldpenna. Det funkar inte alls lika bra med rött eller orange som fröken föreslår. Äsch!

Kerstin bor på landet. Det är långt till kompisen Fatima men det gör inget för egentligen trivs Kerstin bra med sig själv och att vara ensam.  Hon samlar på guld och förutom att hon har ett hår som lyser som guld, som hennes pappa brukar säga, så har hon en hel liten guldsamling i en låda under sängen.
Där samlar hon fina guldiga saker som hon hittar. 

Nästa dag i skolan ska alla jobba med lera, det ska bli till utställningen med vernissage som föräldrarna ska bli inbjudna till. Fröken visar hur man kan göra en lergök och  barnen gör lite olika djur. Kerstin gör en bläckfisk, Fatima gör en monsterhäst.
På rasten gör Kerstin en underbar upptäckt. Hon hittar en ring i korridoren, en guldring. Perfekt till hennes guldsamling. Kerstin gömmer ringen i fickan. Det är ingen som vet om hennes hemliga samling. Hon visar den inte ens för Fatima.

Nästa morgon frågar fröken om någon sett en ring, hennes vigselring. Alla ropar Neeej! Även Kerstin. Kerstins hjärta bultar hårt, hårt. Men hon kniper igen munnen. Nu är det försent. Att säga något.

Nybygget är ett gammalt ödehus som står nära Kerstins hus. Där vill hon bo när hon blir stor men det säger hon inte till någon. Hon brukar vara där i smyg när hon vill vara ifred. Mamma önskar att det ska flytta in en barnfamilj där. Så att det ska bli lite liv i byn. Kerstin tycker att det räcker med liv som det är. 
Men en dag flyttar det faktiskt in en mamma och en pojke i "Nybygget".  Pojken heter Gunnar och han kan trolla. Dessutom har han samma guldglänsande hår som Kerstins.  Snart kommer de att bli kompisar men först är det vernissage med en katastrofhändelse och ett höstlov med lek.  Sen börjar Gunnar i samma klass som Kerstin. Äntligen! 

Det fina med Kerstin är en underbar  högläsningsbok med mycket samvetesoro, klumpar i magen och tårar i smyg. Starka känslor med kompisar och familj och hur allt blir mycket bättre bara man berättar om hur det är. 
Ett riktigt bra trolleri lyckas de också med. 

Det fina med Kerstin är Helena Hedlunds debutbok. Härligt bra! Illustrationer av fenomenala Katarina Strömgård. Läsning anbefalles! 




måndag 13 augusti 2018

Jojje 5 år av Ellen Karlsson


Jojje går på en förskola som heter Havet, på avdelningen Fiskmåsen. Vi får hänga med Jojje en hel vecka från söndag till söndag.
Klockan fem varje söndag äter Jojje och hans mamma och pappa middag ihop. Sen är det pappavecka eller mammavecka. Just denna vecka är det pappa som kommer på middag hemma hos mamma. Jojje håller på med en teckning om rymden som han tar med till pappa. Hela solsystemet ska med.
Snart är det kväll och läggdags.  Jojje ligger nära, nära, pappa för ibland kommer det en läskig kolsvart  känsla som att  han ska försvinna om inte pappa eller mamma ligger supernära. Känslan kommer mest på kvällarna men ibland kan det hända på dagen men det vill han inte alls prata om.

På måndag är det förskoledag. På Jojjes avdelning går han själv och Uma och tio barn till. Uma har Jojje känt hela livet. De föddes på samma dag och på samma sjukhus men då kände de inte varandra. Ännu. Men nu vill de alltid vara med varandra. Idag vill de pyssla med halsband. Av finaste glaspärlorna. Det blir så fint så att man kan tro att det är köpt i en affär. Men...när fröken Izla ska knyta halsbandet råkar hon tappa taget och det blir pärlor överallt. Katastrof. Jojje skriker och springer iväg. Dumma, dumma Izla. Men såklart ordnar allt upp sig och Uma ger sitt halsband till Jojje som ett kompishalsband. Sen hjälps de åt att sortera och trä upp pärlorna igen. Pappa ska hämta både Uma och Jojje idag. Solen skiner och pappa bjussar på glass. Vilken bra måndag det blev. 

Sen fortsätter veckan. På tisdag händer något hemskt, på onsdag också faktiskt, men inte för Jojje. På torsdag får Jojje hjälpa till i förskolans kök och gör den godaste tomatsoppan som finns. På fredag ska pappa hämta lite tidigare. Han brukar aldrig vara försenad och när han till slut kommer så blir Jojje jättearg. Han trodde ju faktiskt att pappa var död. Och så var det den där hemska svarta känslan som kom. På dagen! På kvällen är det fredagsmys med tacos och TV om rymden och svarta hål. 

Sen kommer lördag med godis och fotbad och så är det snart söndag igen. Jojjes vecka har varit både som vanligt och inte. 

Ellen Karlsson har skrivit om Jojje och hans familj, vänner och förskola på ett mycket inkännande och fint sätt. En-sitta-på-sängkanten-och-läsa-bok som sammanfattar en alldeles vanlig dag som ändå var lite ovanlig. En bok som öppnar upp till samtal och som är steget efter bilderbok. Illustrationerna i collageteknik av Monika Forsberg är uttrycksfulla och helt kongeniala. Text och bild samverkar fint och det är bilder på varje sida. Precis perfekt. Monika Forsberg är sedan många år bosatt i London där hon är verksam som illustratör åt bl.a. modehus och leksaksföretag.
Ellen Karlsson har tidigare skrivit den augustprisvinnande högläsningspärlan Snöret, fågeln och jag men illustrationer av Eva Lindström. 
se tidigare tips från bloggen:  Snöret fågeln och jag 

tisdag 31 juli 2018

De försvunna av Cecilia Lidbeck

I bussen sitter nio barn. De ska på läger, sä är de i alla fall tänkt... Ledaren står framme i förarhytten och pratar... Judit har för länge sen slutat lyssna på honom. Rösten är entonig och han pratat om regler, om vikten att hålla sig till lägerområdet och aldrig gå iväg utan sällskap. Men det blir bara till ett sövande surr som får henne att gäspa. 
Bussen kör på smala vägar ut i ingenting, längre och längre in i skogen. Plötsligt går det snabbare och snabbare, bussen vinglar fram medan grenar och kvistar sopar fönstren. Träden rusar emot dem, bussen kantrar vägrenen och med ena hjulparet uppe på vägen och med det andra i diket kör i en evighet innan den tar sig upp igen, stannar och blir lutande.  
Kaos! Judit ligger på golvet, Frej snyftar. Noomis fot ligger inklämd under ett säte. Chauffören vilande över ratten med armarna hängande mot golvet. Något känns fel. Mycket fel. Hon är död...
Ledaren hämtar en filt och lägger över chauffören. Kommenderar att barnen ska plocka ihop sakerna och gå ut. På en gång. 
Ingen av mobilerna fungerar. Ledaren ska hämta hjälp. Barnen måste stanna kvar. Absolut inte gå därifrån. Två av barnen vägrar, följer med ledaren. De andra stannar. Vincent, Frej, Sissela, Noomi, Judit, Kim och Abel. 
Hur ska de klara sig? Ensamma i skogen. Med en buss och en död busschaufför. En mardröm i vakenhet. Barnen ger sig så småningom i väg. Ändå. När ledaren inte dyker upp. Stadsbarn lost in the Forrest. Maten tar slut, vattnet tar slut... Noomi har besvärligt i sin fot. Nu gäller det at hålla ihop och hjälpas åt. Men ... det är inte så lätt. 

Cecilia Lidbeck har skrivit en realityrysare i skogsmiljö. Många stapatser blir det och ingen räddning i sikte. På många dagar (och nätter). 
En bok om livet vad man kan råka ut för. I nöden ställs vännerna på prov, hungern är en stor fiende och skogen är väldig och skrämmande. 
Läs också Cecilia Lidbecks thriller "Barnhemmet" https://barnochungdomsbok.blogspot.com/2013/10/barnhemmet-edvaed.html 




lördag 21 juli 2018

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld


Sasha har funny bones. Hon är rolig ända in i skelettet, liksom uppbyggd av rolighet. Men det vet hon inte ännu, det är bara något hon har hört hennes mamma säga att det finns. Sen finns det människor som kan lära sig att bli roliga, som samlar på roligheter och övar och övar och blir roliga på så sätt. Sen finns det en tredje sort som inte är roliga alls, hur mycket de än försöker. Som eventuellt hennes lärare Cecilia. 

Sasha har på sin lista med saker som hon ska göra, att hon ska bli rolig, en stå-upp-komiker, en Comedy Queen. På överlevnadslistan finns en massa andra saker också. Klippa av håret, inte försöka ta hand om något som lever, att inte läsa några böcker, att ha färgglada kläder, att inte tänka för mycket, att undvika promenader och skogen. En lista att överleva efter. 

Så börjar den här boken om Sasha, hennes bästis Märta, hennes pappa och farbror Ossi men kanske ändå mest om hennes mamma som inte finns med längre och som dog av depression. 
Sasha har sitt eget sätt att hantera den sorgen och det är inte alla som fattar men den där överlevnadslistan är viktig. Riktigt viktig!

För att bli en Comedy Queen så måste man träna. Sasha tränar på klassen i samband med en redovisning (fungerar sådär...) hon tränar också inför ett gäng kaniner (fungerar inte heller så bra och blir helt enkelt katastrof när två av henne klasskompisar råkar höra henne). Som tur är har Sasha farbror Ossi som är hennes största fan och påhittiga killen. Ossi känner några som har en stå-upp show-club. Tänk om det går att ordna att hon får ett gig. 

På BUP kan hon inte utöva sina funny bones. I alla fall inte vid första mötet. Pappa är helt förvirrad och fattar inte vad hon håller på med. Att inte läsa böcker. Varför? Att inte vilja ha en hund. Varför? 
Varför skulle Sashas mamma gå och dö. Varför? Kunde Sasha ha  förhindrat det? Det är vad hon tror i alla fall. 

Trots det allvarliga och sorgsorgliga ämnet så får Jenny Jägerfeld den här boken att lysa. Skratt och gråt samsas hela boken igenom. Genialiskt bra! 
Jag vill rekommendera den till alla 11+ människor i världen! 

torsdag 12 juli 2018

Våffelhjärtat och Min bästis målvakten av Maria Parr


I Våffelhjärtat får vi lära känna Trille och hans granne Lena Lid som är de allra bästa vänner. Lena är en så som alltid hittar på roliga och ibland ganska farliga saker. Som den där linbanan t ex som Lena kommit på att de ska spänna upp mellan deras hus. Det är högt och det håller på att gå åt pipsvängen om inte Trille räddat situationen med madrasser. "Din sölkorv" säger Lena och hoppar ner. Trille är glad att hon överlevde, som vanligt. 
Det är sommarlov och viken Dunk-Mathilde är deras kungarike. Snart är det midsommar och det ska firas som vanligt med stort midsommarbål och midsommarbrudpar. Men detta år vägrar Trille och Lena att klär ut sig till brudpar. "Trille och jag blir alldeles förgiftade. Vi vägrar!" säger Lena och så är det sagt. 
Älskade faster-farmor kommer på besök. Hon är Trilles farfars syster och gräddar de  allra bästa våfflorna som finns. Trilles farmor är död sedan länge så nog är det fantastiskt att ha en faster-farmor. En överraskning, en farlighet och en sällan skådad räddningsinsats av farfar avslutar denna midsommar. 
Sommaren fortsätter med en båttur med djur precis som på  Noaks ark och senare med sjörövarlek. Lena leker galjonsfigur och får hjärnskakning. Hon överlever denna gång också! 

När hösten kommer börjar de årskurs fyra. Lena är enda flickan i klassen men klår upp mobbaren Kai-Tommy  så att han flyger i en båge. Precis som på film. Lena är också målvakt i fotbollslaget. Hon är faktiskt bäst. Tycker i alla fall Trille och Lena. 

I den alldeles  nyutkomna boken Min bästis målvakten fortsätter kampen med Kai-Tommy i klassen och i fotbollslaget. Lena ger inte upp fotbollen fast de har fått en ny tränare som kör skithårt med dem alla. Trille inser att fotboll inte är något för honom och lägger istället ner allt mer energi på Birgitte, en ny flicka från Holland som flyttat  till Dunk-Mathilde. "Man behöver inte bli en idiot för att man är kär" säger Lena. 

Lena och Trille har byggt en flotte, en riktigt fin som ska sjösättas. Birgitte har målat seglet. Första flottfärden blir vådlig och alla tre hamnar i vattnet. Ryktet om flottkantringen sprider sig och Birgittes föräldrar blir lite skraja. Lite mer tid med farfar istället. För Trille och Lena. Men äventyren fortsätter och Lena bryter armen i linjaltricket och bägge håller på att gå åt i orkanstormen kring juletid då de ska gå julbock i gårdarna. Trille hänger med fast han vet att det är rysligt farligt. Han vill ju inte bli kallad mes. 

Maria Parr har bara skrivit tre böcker men är redan en barnboksförfattare i mästarklass. Hon är född 1981 och  kommer från Fiskå i Norge. Hon kallas Astrid Lindgren för vår tid och är översatt till flera språk. Kritikerhyllningarna och priserna har haglat över henne sedan debuten. 
Hennes böcker passar utmärkt att högläsa. Här finns allt som gör en bok bra; spänning, humor, glädje, sorg, vänskap, svartsjuka och äkta Lena Lid-ilska. Underbara böcker för hela familjen! 

Läs också Tonje och de hemliga brevet som jag skrivit om tidigare. https://barnochungdomsbok.blogspot.com/search?q=tonje+

onsdag 4 juli 2018

Hjördis hos farmor

Det är sommarlov och Hjördis och kusin Gunnel ska vara hos farmor några veckor. Som vanligt. Hjördis får åka tåg helt själv i år och sedan blir det taxi hem till farmor. Allt går bra och Hjördis går en runda i huset för att se att allt är som vanligt. Iväg till ladugården, till sjön och sen en titt i alla smålådorna med alla spännande grejer och så det mest spännande av allt. Glaskupan med en bild av en baby. Det är en bild på farmors lilla döda pojke. Så får farmor lov att berätta hela historien om babyn som blev sjuk och allt det sorgliga. Hua, ja så sorgligt. Men fick vi ju din pappa, säger farmor. Så  blir det kaffe och saft och bullar.

Snart kommer också kusin Gunnel, fast då är Hjördis farmor hennes mormor. Det känns lite konstigt.
Farmors hus hör till en bondgård och här finns massor med djur. Kor och kalvar, hästar och grisar, höns och lagårdskatter. Men det är inte farmors djur, hon hur bara sin lilla stuga. Det är en bonde och hans fru som äger gården. De har också en flicka som är lika gammal som Gunnel och Hjördis och de brukar busa och bada och leka tillsammans. Men ibland blir det bråk.

Men bad blir det, nästan hela dagarna, flickorna leker att de är sjöjungfrur, fast lite synd att de inte har långt hår, men i alla fall. Farmor följer aldrig med och badar fast de tjatar på henne. Gunnel vet varför, farmor har aldrig fått lära sig att simma. Hon har bara fått jobba och jobba och aldrig haft tid att lära sig. 
Så bygger de en koja och hittar på ett väldigt farligt bus.

När Isabella och hennes familj kommer blir det ännu mer fart och fläkt. Isabella har fått en egen kanot OCH en egen hund. Som heter Cappy. Kanoten döper hon till Izabella med z. Både Gunnel och Hjördis får prova att paddla men pinsamt värre blir det när Isabellas mamma kommer och vill paddla, utan bikiniöverdel.

Hela boken andas äventyr och lekfullhet. En underliggande lite katastrofkänsla finns där men det här är ju på riktigt och blir aldrig värre än att de värsta går att avstyra. Sommar, sol. lek och bad boken igenom. De vuxna finns på behörigt avstånd. Det är som att läsa Ulf Stark eller Barbro Lindgren. Underbart helt enkelt.
Jujja Wieslander heter inte helt överraskande egentligen Hjördis.
Hjördis hos farmor är helt fristående fortsättning på Hjördis. Läs bägge vettja! Klockren högläsning!

måndag 25 juni 2018

En duktig hund av Meg Rosoff


En dag meddelade mamma Peachey att hon bestämt sig för att sluta vara mamma. Hon hade helt enkelt fått nog av att vara familjens projektledare och fixare. Hon vill sluta laga mat och städa, leta borttappade nycklar och hålla reda på tider. 
-Jag lägger av, sa mamma Peachey. 
Först jublade barnen. 
-Ingen mer nyttig mat, hojtade Ollie, som var 12 och skuggboxades segervisst. 
- Inget mer matriarkalt förtryck jublade Ava, 14 år och såg upp från boken hon läste. Inget mer tjat om att komme hem i tid till middagen, tänkte pappa Peachey, men något sådant skulle han förstås aldrig säga högt. Betty, den yngsta av familjens barn,  är verkligen bekymrad över att mamman säger upp sig. Ja, det stämmer säger mamman. Jag säger upp mig! Åtminstone tills vidare, timeout för att söka lugn och ro. 
Mamman byter ut tjat och gnat mot yogabyxor och egentid. 
Familjens jubel övergår ganska snart i ett kaos och en vilsenhet som ingen annan än Betty sätter ord på. Hon vill att mamma ska komma tillbaka till familjen. Om det inte går så har hon ett annat förslag. Hon vill att familjen ska skaffa sig en hund. 
Efter en stunds livlig diskussion lyckas Betty få med sig de andra att göra en utflykt till hundhemmet.  
Men, bara en utflykt, det blir absolut ingen hundadoption säger pappan. 
Men Betty har bestämt sig. Hon ska ha en hund. Till familjen. 
På hundhemmet finns många hemlösa hundar men det finne bara en McTavish. Det blir omedelbar kärlek mellan Betty och den oemotståndlige McTavish, en vacker och intelligent och klokt hund. Enligt Betty. 

En smart flicka och en mycket klok hund blir tillsammans en underbar lösning till en familj i kaos. Ingen upplösning utan istället en chans till familjereparation och planering i enlighet med McTavish behov av kärlek och rutiner. En bok att älska och skratta åt för den som gillar hundar men också för den som inte redan visste att hen gillade hundar. 
Riktigt rolig högläsning för hela familjen! 

Meg Rosoff har skrivit en rad hyllade böcker och mottog 2016 Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. 

fredag 25 maj 2018

Kronan av Annalena Hedman





Henry och Mimmi har byggt bästa flotten. Ett mästerverk. Hoppas att den kommer att flyta också. Broman, Mimmis mammas kille ,har hjälpt till med material. Nylonlinor som ska hålla för en krokodilattack. De blå tunnorna som blir flytverktyg. Broman har bytt till sig en massa bra-att-ha-saker som han frikostigt delar med sig av. Han har också lovat att hjälpa till med flottbygget så snart han repat Chevan, eller Amazonen, eller Chryslern.
Nu är det bara tio dagar kvar av sommarlovet och flotten ska i älven. Banne mig. Inget får gå fel.

Men först ska de äta. Broman är hemma och grillar, han har just köpt den finaste bilen. En riktig pärla, för ingenting. En Lincoln Marc Convertible från 1960.
- Det är egentligen inget fel på bilen men det är en pina att köra den. Den startar lätt, axar bra och spinner som en katt. Men så börjar den skaka och vibrera...som om hela bilen blir elektrisk berättar Janne som levererar bilen.
-Ingen bilmekaniker från Skåne till Norrbotten har lyckats att fixa den.

Broman är en fixare och mekare. Han är populär bland många men långtifrån alla gillar honom. Lite skumt med en gård full med skrotbilar och oklippt gräsmatta.. Lång och stor och hårig är han dessutom. Rykten om tjuvskytte och hembränning sprids... men icke. Broman är en snäll kille. Dock var han lite vild i sin ungdom. Han och hans gäng brukade utmana varandra att sno grejer som var svåra att få tag på. De kallade sakerna "troféer" och gömde dem under bron bort vid vattenfallet. Ju svårare troéerna var att stjäla,  desto fler poäng fick de. Det hade Broman berättat. Han var både stolt och skamsen.

Morgonen därpå undersöker Henry och Cilla den nyinköpta bilen. Sjukt snygg. De brukade alltid leta igenom skrotbilarna i jakt på pengar eller annat som gömt sig mellan sätena eller i andra skrymslen. En gång hade de hittat en hundralapp och en annan gång en bumerang. Men...den här bilen var ovanligt välstädad.
Men intressant ändå. De ska just ge upp sökandet då det händer. Inunder klädseln, gömd i sätet, finns en påse, i påsen finns en krona. Som en hjälm, den ser gammal och dyrbar ut. Tung är den också. Men liten. Henry provar den och blir tyst. Skakar på huvudet.
Tänk om det är stöldgods. Då kommer alla att skylla på Broman. Henry och Mimmi bestämmer sig för att gräva ner kronan. Intill flotten.
Ganska snart upptäcker de att gömstället "uppför" sig underligt. Myrorna går i cirkel, en sten ser ut att ha spruckit. Något är mycket skumt.


Annalena Hedman har skrivit en bok som är både en magisk realistisk historia + lite spökig och lite deckaraktig. Att den dessutom utspelar sig i Norrlands inland med bilar och nördar är härligt.. Man ser bygden framför sig. Och hela gården och njutningen när alla åker i bilen med cabben nedfälld. Vilket kap alltså! Både läsningen och bilköpet! Borde kunna locka många till bokslukning!

fredag 4 maj 2018

Tionde våningen av Christina Herrström


Jorinde bor själv i en lägenhet sedan mamma lämnat familjen för barndomsvännen Matthew. Hon var kär och måste få följa sitt hjärta. Så nu har hon gjort det och har flyttat till Florida. Jorinde vill ju att mamma ska få vara lycklig. Men ...pappa deppar på sin ö och Jorinde är orolig. Över pappa och över sin framtid. Är det verkligen normalt att en sjuttonåring ska bo ensam och sköta tvätt och matlagning själv. Hon är ett övergivet tonårsbarn. 
Men det är ju bra saker med att bo ensam också. 
Jorinde kan ha fest i sin lägenhet utan att hennes föräldrar byr sig det minsta. De vet inget. Om några fester.

Det är en fredag som festen är. Högst uppe i huset på tionde våningen. Det är människor i varje rum. De dansar, dricker, pratar, hånglar. På festen är också Emanuel, fast han inte är bjuden. 
Han ser inte Jorinde men han ser kristallkronan och den vackra kulan. Han har aldrig sett en sådan vacker kristallkula tidigare. med en sådan färg. Som mörk sirap. När man ser in i den öppnar sig ett djup. Den bär ett eget universum. Han kan inte låta bli att känna på den och den lossnar och lägger sig tillrätta i hans hand. 
Sedan går han. Han sjunger hela vägen hem, genom de ödsliga gatorna. Han känner en underlig glädje. 
Ännu känner inte Jorinde och Emanuel varandra och inte heller vet de att kristallkulan betyder så mycket för Jorinde. Det går ett par dagar innan hon upptäcker att den fattas. Hon blir galen, letar igenom hela lägenheten, berättar för Agnes som vet. Att det var han som tog den. Emanuel. Jorinde måste bara ha tillbaka den! Kulan är hennes viktigaste grej. 
Han bor i radhus med sin familj. När hon tänker "familj" hugger det i henne. Den jäveln. Som har tagit hennes kula. 
Han har bara lånat den lite. 
Så börjar vänskapen och kärlekshistorien mellan Jorinde och Emanuel. En fin men inte helt okomplicerad historia. Så är det ju detta med deppande pappan på ön. Som är Jorindes stora svarta hål och som hon berättar om för Emanuel. Kanske skulle hon inte ha gjort det. Och kanske skulle hon ha berättat för Agnes om Emanuel.


Christina Herrström har skrivit en fin, hjärtskärande och fullständigt ljuvlig bok om Jorinde och ett par månader i  hennes sjuttonårsliv. Att veta vad som är rätt är svårt. Att ta rätt beslut är ännu svårare. Hur ska man veta vad som är rätt. Ibland vet man inte förrän efteråt.
Läs Tionde våningen! Den är bara hur bra som helst!