Yussef, Hellman och Anna Sandman sitter och har tråkigt. ALLA andra är bortresta. Anna blir sugen på glass men ingen av dem har några pengar på sig. Anna påstår att hon har i sin plånbok som ligger hemma på skrivbordet men hon ooorkar inte fara hem och hämta. Yussef får låna nyckeln till hennes hus och han får en beskrivning till var hon bor. Han baxnar lite när han hör att Anna bor i det flottaste området i hela stan. I huset med stor altan och många fönster. Det som ser ut som en flygplats. Wow. Det finaste huset av alla säger Yussef!
-Äsch man vänjer sig .
Yussef cyklar dit, nyckeln funkar inte alls men han kan gå in via en öppen altandörr. Tyvärr hittar han ingen plånbok och inte Annas rum heller för den delen. När han kommer tillbaka tomhänt blir Hellman och Anna sjukt besvikna. Hellman hänger med…till huset igen.
Nu går det bättre. Hellman hittar en hundring i en låda och så, precis när de ska gå ut, passar han på att ta med ett stort ägg som ser dyrbart ut. Yussef protesterar.
- Men fattar du inte att Anna bara drev med dig. Hon bor inte här. Såklart. Annars skulle hon väl inte sitta här hemma med oss, säger Hellman.
Yussef förstår att han blivit lurad och det där ägget som följde med ut är nu helt enkelt stöldgods. Hellman bryr sig inte så mycket men det gör Yussef. Han är orolig och vill lämna tillbaka grejerna.
Nästa dag är det en stor artikel i tidningen. Där står att det försvunnit flera konstverk för miljontals kronor. Men … det är nåt skumt med alltihop. Det måste ha varit ett inbrott efter killarna var där också. Altandörren är sönderslagen.
Yussef övertalar Hellman att lämna tillbaka ägget och hundralappen och själv bestämmer han sig för att gå och be om ursäkt….
Det borde han inte ha gjort!
Nu blir det läskigt.
Petter Lidbeck har en lätthet i språket som är otrolig. Det blir enkelt men inte förenklat. Det blir spännande och inkännande på samma gång. Så trovärdigt och bra. Med stor klasskänsla och fina personbeskrivningar berättar han för oss. Jag gillar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar