Anton är en kille på tio år och har länge haft en känsla av att något är galet. Egentligen gillar han skolan, han gillar sina lärare, han tycker att hela världen är spännande. Han vill springa, hoppa, han vill lära sig om livet som pojke i andra länder.
Men en morgon så bryter ledsamhetskänslan ut och hela världen blir till en enda stor svart skugga. Antons mamma blir orolig men förstår inte vad han talar om när han berättar att han blivit träffad av sorgens pil.
Anton vill prata med sina lärare om detta med sorgen. Han vet inte bara hur, för plötsligt tycker han inte att något alls är roligt och han tycker inte ens om sina lärare. När man har sorgens pil i hjärtat så är det för att man känner sig ledsen i sinnet. Och det är Anton. Han frågar flera lärare och även rektorn om vad som egentligen är livets mening. Han får olika svar och det är inte förrän han kommer till den stora, varma, skäggiga och bullriga vaktmästaren som allt ljusnar och Antons problem löser sig. Kanske lite väl snabbt och kanske inte så trovärdigt men jag godkänner ändå boken eftersom den är en fin utgångspunkt till diskussion.
Att någon är ledsen och deprimerad är inte ett särskilt vanligt ämne i barnböcker. (Barbro Lindgren har skrivit alldeles underbart och fantastiskt om detta i sin självbiografiska "Sparvelböcker" men annars kommer jag inte på några liknande.) En bilderbok som handlar om en tioåring gör också att den lätt kan hamna mellan "stolarna". För svår för småbarn men troligen verkar den för barnslig för målgruppen. Anton och sorgens pil behöver en kunnig förmedlare som läser, visar och för en diskussion. Då tror jag att den kan fungera väldigt bra. Ämnet i boken är intressant men slutet känns lite för lättköpt. Det kanske inte alltid finns en anledning till varför någon är ledsen.
Anton och sorgens pil är skriven av Katrine Marie Guldager och illustrationerna gjorda av Kirsten Raagaard. Bilderna är expressiva, uttrycksfulla och manar till eftertanke. Boken är i extrastort bilderboksformat med tjockt härligt papper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar