Det är jag som är Caroline

"Men flytta hemifrån då för fan!" Det är den brutala inledningsmeningen i boken Det är jag som är Caroline.

Japp, det är just vad hon gör. Men buller och bång och hals över huvud.

Sticker hemifrån, ut i kalla januarikylan. Flyr mamma och bråken, tjafsandet. Ser till att mamma får ångra sig direkt. Hon som inte ens brukar  svära.

Men vart ska hon ta vägen?

Väl medveten om sin sexuella dragningskraft och sin expojkväns förtvivlan när hon gjorde slut så ringer hon upp just honom. Präktiga hockeykillen Niklas med egen lägenhet. Och ... hon vet precis hur hon ska linda honom... och gör det för att hon ska få någonstans att bo. Just nu, i desperation.

Caroline är cool, sexig, kaxig, Hon vet vad hon vill och vet vad hon kan. 

Hennes frånskilde, lite försupne och lätt patetiska pappa är hennes bäste vän och han som lärt henne allt han kan om matlagning.  Men...han förbjuder henne börja jobba i  krogbranschen.  "Det är en ond värld!" dundrar han. Istället ordnar han ett jobb i en delikatessdisk åt henne. Eller, hon ordnar det själv för hon imponerar stort på affärsinnehavaren. Är oväntat ärlig och rapp i käften som få. Att hon dessutom är en fena på matlagning och älskar delikatesser blir såklart ett stort plus. Det är precis såna som du, såna som jag samlar på, säger chefen och jobbet är Carolines.

Caroline flyttar till Andreas som hyr ut sina bortresta föräldrars matkällare för dyra pengar. I huset bor, bland flera andra, Stephanie, som skulle kunnat vara hennes mamma men pluggar till ett skötsamt liv efter en avslutad karriär som fotomodell och knarkare. Henne kan Caroline släppa lite lite innanför skalet.

På jobbet blir hon uppraggad av en stilig kund,  Joakim som är gift men vill ha hennes kropp. Ofta och mycket.

Caroline jobbar som tusan, dricker för mycket, sover för lite och flyr från sitt inre kaos.

 Det blir för skört. Helt enkelt.

Caroline är som Lisbeth Salander goes delikatesser och sex. Hon vill hämnd men verkligheten hinner ifatt henne.

Att läsa Det är jag som är Caroline är både oerhört spännande, sorgligt och roligt.  Som en  riktig actionrulle med innehåll men skruvad ett snäpp till. Man vill helt enkelt inte sluta läsa!

Läs också  Peter Barlach självbiografiska triologi om John.