Sebastian är en oerhört talangfull fotbollsspelare och han älskar laget, spelet, känslan, lagkompisarna, särskilt Leonard och tränaren Karsten. Karsten med lugna sävliga rösten som moltiger på matcherna och stället letar efter mönster som pekar på detaljer som gör skillnad som rättar till alla. Får alla att bli bättre.
Men nu har han gjort ett misstag. Han har välkomnat inte bara Ethan till laget utan också hans pappa. Från och med nu ska det vara Karsten och Janne tillsammans som ska ansvara för laget. Janne ska hjälpa till…men det vet man ju hur det blir när vuxna ska "hjälpa till".
Sebastian känner dåliga vibbar. Han anar anti-skärgårdsfilosofi.
Det blir inte bättre av att Sebastians farsa pressar på, lyckas dränera Sebastian på kärleken till fotbollen och att kompisen Leonard funderar på att gå till det rivaliserande laget Näset, själva nidbilden av fotboll.
Sebastian deppar och höjer garden mot omgivningen. Ingen kommer honom nära. Ända tills Niki, granntjejen med stearinljus, böckerna och skivorna lär honom sänka den och som ger honom färg och något att tro på.
Så är det Liten som heter Anna som har en för stor kavaj och tokyvigt hår och som får Sebastians hjärta att klappa fort och så är det Linn som är en kompis som kanske vill vara lite mer än så men framförallt är det Niki som lär honom bli en annan och våga vägra fotbollsfascisten.
Man ska inte låta andra förstöra ens drömmar, det går att hitta nya vägar. Lita aldrig på någon som säger att du inte duger.
Bänkad av Annica Wennström är en jättefin bok och utvecklingsroman om identitet och mod om kärlek och vänskap om gemenskap och fotboll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar