Opus bästa kompis Mosse säger att Opus är galen om han på allvar tror att Vaktis är kidnappad. Men snart börjar även Mosse misstänka att det är något i görningen. Varför står Vaktis bil annars helt övergiven vid skolan? Hur kommer det sig att ingen kan få tag i honom?
Och när Opus hör några tatuerade typer i kön till mataffären prata om Vaktis d.v.s Jeppson och att de borde spöa upp honom, eller strypa honom - med taggtråd, då blir det läskigt, för typerna ser verkligen livsfarliga ut och nu blir också Mosse intresserad av fallet.
Tillsammans med Elena i klassen bestämmer Opus och Mosse sig för att fixa det här. De vet bara inte hur. För några större detektiver är de inte. Men de är envisa och vill veta sanningen. De skriver ned allt de vet.
1. Vaktis är inte på jobbet
2. Rektorn säger att är "omöjlig att få tag på".
3. Hans bil står kvar på parkeringen vid skolan.
4. två personer säger att dom vill döda Jeppson.
5. Vaktis heter Jeppson i efternamn.
De behöver mer fakta. Fler ledtrådar
Åsa Lind, är mest känd för den fenomenala serien om Sandvargen men jag gillar också hennes "Slumpens bok" som är en filosofisk fantasy i stil med Mästaren och Margerita. Dödens bröder är en rolig deckarhistoria som är lätt att komma in i och personerna blir verkligen kött och blod. Jag gillar verkligen Opus och hans kumpaner. Boken är rikligt illustrerad med Johan Unenges humoristiska bilder.
Tillsammans med Elena i klassen bestämmer Opus och Mosse sig för att fixa det här. De vet bara inte hur. För några större detektiver är de inte. Men de är envisa och vill veta sanningen. De skriver ned allt de vet.
1. Vaktis är inte på jobbet
2. Rektorn säger att är "omöjlig att få tag på".
3. Hans bil står kvar på parkeringen vid skolan.
4. två personer säger att dom vill döda Jeppson.
5. Vaktis heter Jeppson i efternamn.
De behöver mer fakta. Fler ledtrådar
Åsa Lind, är mest känd för den fenomenala serien om Sandvargen men jag gillar också hennes "Slumpens bok" som är en filosofisk fantasy i stil med Mästaren och Margerita. Dödens bröder är en rolig deckarhistoria som är lätt att komma in i och personerna blir verkligen kött och blod. Jag gillar verkligen Opus och hans kumpaner. Boken är rikligt illustrerad med Johan Unenges humoristiska bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar