De sista skälvande dagarna på sommarlovet är Stella och Jorun på väg till sommarstugan i Vitnäset. Joruns kille Herman är också med. Det är han som kör bilen.
Han kör lite för fort och skrattar lite för högt. "Innan helgen är över kommer vi att vara döda. Moa-ha-ha…" skämtar Herman.
Det är sensommardimma och precis när de nästan är framme och det är både brant och krokigt, står plötsligt en svartklädd figur mitt i vägen. Bilen hinner inte väja. En otäck duns, tvärnit, panik, en gympasko på vägen, en orörlig kropp i diket. Hjärtat klappar, alla är som förlamade. Herman skriker, tjejerna gråter.
De (läs Herman) bestämmer sig för att snabbt lämna platsen. Snabbt, innan någon ser, innan någon kommer.
Här börjar mardrömshelgen för Stella. Herman styr upp, hotar, mutar, ljuger gömmer. Jorun är lojal. Mot Herman.
Men för Stella ekar den där dunsen i huvudet. Hela tiden. Vad hände egentligen? Överlevde killen?
Hon försöker att inte tänka. Springer, springer, förtränger istället.
Men på natten hör hon ett ljud på fönstret i rummet, ett krafsande ljud och … i fönstret speglar sig ett ansikte med tomma vita ögon...
Kerstin L Hahn har med, Innan helgen är över, skrivit en läskig rysare. En riktig bladvändare där klumpen i magen växer och man lider och våndas med Stella. Hon sitter fast som i ett skruvstäd mellan lögner och sanning. Mellan Herman/Jorun och sitt eget samvete.
Verkligare och rysligare än någonsin tycker jag den här boken är. De övernaturliga inslagen spelar en viktig roll men är inte det läskigaste. Verkligheten är det som skrämmer mest. Tycker jag. Bra och spännande skrivet! En realityrysare av rang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar