Kerstin - livet och döden av Helena Hedlund och Katarina Strömgård

Kerstin ska fylla åtta år och vaknar tidigt. Väldigt tidigt. Var är mamma och pappa? Skulle inte dom uppvakta nu? Kerstin smyger in i sovrummet. Där ligger de och snusar och sover som om allt bara var som vanligt. Kerstin kommer på en bra grej att få uppmärksamhet. En bra grej som kanske inte var så himla smart. Katten Kattegatt får hela skulden.
 Den här födelsedagen börjar faktiskt inte alls så bra. Och i  skolan glömmer de nästan bort att sjunga för henne och när de till slut sjunger så blir det en slags skriksång så att Kerstin blir tokig. 
Hemma väntar snart morfar och moster Kakan med tårta och presenter. Kerstin låtsas bli glad för en rosa glittrig tröja från Kakan och psoriasislotter från morfar. Ska de inte åka snart, viskar hon till mamma. 
Men det är något fel med katten Kattegatt. Han börjar bli gammal och uppför sig konstigt och så försvinner han i flera dagar. Hur ska de hitta Kattegatt. Pappa pratar om avlivning och Kerstin är förtvivlad. 
Gunnar och Kerstin ger sig ut på katt-letar-spaning. Med sig har de morfars lotter så att de ska kunna sälja och samtidigt fråga om katten. Det finns nämligen några skumme typer i byn som hatar katter. 


Helena Hedlund,  har blivit kritikerrosad och prisbelönt för de tidigare böckerna om Kerstin. Hon har lyckats hitta en ton och en känsla som är helt hennes egen. Ibland blir det pinsamt så att man vrider sig, ibland blir det fnissigt och ibland blir det sorgligt. Precis som livet. Man känner sig som Kerstin. Tuschteckningar av Katarina Strömgård är på-pricken. En högläsningspärla med starka känslor.