Annika har ont i magen alla onsdagar. Hon vill inte gå upp ur sänge, vill inte gå till skolan, vill inte gå till bussen som ska ta klassen till badhuset. Annika sitter bredvid Naima, precis som alla onsdagar. Naima är hennes allra bästa vän och hon är inte rädd för något. Inte som Annika som är rädd för Marianergraven till exempel. Över en mil rakt ner i havet där det bara lever konstiga fiskar och där det inte finns något ljus.
Det är det där djupa som Annika är rädd för. Inte för vatten, inte för att simma. Annika kan simma superlångt men... inte på det djupa. Alltså INTE på det DJUPA.
På badhuset, varje vecka, i hela trean. Simfröknarna Åke och Eva-Carina peppar och Annikas
bästis Naima lovar att rädda henne om hon sjunker. Men det hjälper inte.
Så fort Annika kommer till den blå bollen i bassängen, där det djupa börjar, får hon stenar i
magen. Och stenar är inte bra att ha i magen om man vill simma. Hur ska
hon överleva i stora bassängen ända till sommaren?
Onsdagarna på badhuset är en humoristisk och fin berättelse om rädsla och mod, med hög igenkänning och mycket fniss. Härliga och uttrycksfulla illustrationer i färg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar