Mickan är varken supersnygg eller fulast i universum . Det är bra för då får hon vara i fred. Mickan gillar inte så mycket att synas eller höras eller gå på läskiga Big Bangkalas eller räcka upp handen i skolan. Hon är rädd för snickis och för knottriga saker, och för Katla i matsalen.Men hon gillar att rita. Det är hon bäst i klassen på. Särskilt svanar.
Hon gillar kaniner också och så har hon en bästakompis som heter Penny.
När Mickan tittar sig i spegeln så måste hon bara upprepa för sig själv "jag är jag" då får hon den där specialkänslan som säger att hon är en speciell person. Och det är hon ju. Mickan!
Emma Adbåge är en välkänd bilderbokskonstnär. Nu har hon skrivit en kapitelbok om blyga, tysta Mickan. Många kommer att känna igen sig och jag tycker att hon har hittat en på-kornet-ton i berättelsen som vinner i alla lägen. Det är det enkla som är det geniala! En härlig högläsningsbok!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar