Då inträffar det otroliga att Cally faktiskt får syn på sin mamma vid muren på kyrkogården. Hon står där helt naturligt i sin färgstarka kappa och med ögon som lyser som en hel himmel av solsken. Cally försöker förgäves övertyga de andra i familjen men ingen tror henne, de blir faktiskt arga och ber henne sluta inbilla sig. Men Cally vet ju att mamma är död men hon finns ändå. Just nu. Just här. Men ingen lyssnar.
I samma veva, och nästa gång mamma visar sig, så träffar Cally en jättestor silvergrå, hemlös hund som följer efter henne och som hon väljer att lägga alla sina omsorger på. Hon låtsas att hittehunden är mamma.
Pappa vill absolut inte ha någon hund i huset. Dessutom ska de flytta. Till en lägenhet. De har inte råd att bo kvar i huset längre.
Så slutar Cally att prata. Men egentligen börjar det hela som en slags tävling i skolan. En "sponsrad tystnad" under en dag för att på detta sätt samla in pengar till ett hospice för barn. Cally anmäler sig till tävlingen men ingen tror att Cally ska klara det, hon pratar ju jämt. Men Cally inte bara klarar det, hon fortsätter att vara tyst. Dag efter dag efter dag.
Hemlös" är den engelska författaren Sarah Leans andra bok. Den är välskriven och magiskt realistisk. Många svårigheter, mycket sorg, ingen sentimentalitet, men med en tonträff rakt in i hjärtat. Vardagen kring stora och små frågor, om livet, om döden, om vänskapen och om att hitta sig själv i allt det svåra. Boken är relativt lättläst med korta kapitel och ett driv som gör att man slukar. En riktigt bra bok helt enkelt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar