Vilde och käpphästen Winner av Jenny Bicho och Andrea Femerstrand

 Vilde har en käpphäst "Lussan" med brun lite tovig pannlugg, gullig men kanske bortglömd, den sista tiden har Vilde inte skött om Lussan så mycket. Hon kommer inte på några nya idéer och mamma tvärvägrar att skaffa nya käpphästar till Vilde. Hon tycker att det är onödigt, man ska tänka på klimatet och inte köpa och äga så mycket. 

Leya har många käpphästar, hennes föräldrar verkar inte bry sig så mycket om klimatet. Leya får ha så många käpphästar hon vill och får hela tiden nya kammar, borstar och snygga snoddar och i trädgården har hon en hel bana med hinder. Leya en storebror också, Vincent, som är fin och som Leya är mer än förtjust i. 

Till helgen kommer det att vara en käpphästtävling dit både Vilde, Leya och deras kompis Hanna har anmält sig. Vilde har aldrig tävlat förut och är nervös, hon vill göra en fin ny grimma till Lussan men både Leya och Hanna skrattar åt henne. Den där gamla, tufsiga Lussan alltså. ...

Dagen för tävlingen närmar sig ... den riktiga käpphästävling med riktiga hinder och riktiga prisrosetter om man klarar banan utan att riva. 

Ja, nog blir det spännande allt och äventyrligt alltid! 

Vilde och käpphästen Winner är både lättläst, spännande och rikligt illustrerad. Perfekt som högläsning och som börja läsa-bok. 
Detta är första delen  i en serie om Vilde och käpphästarna - ett härligt äventyr om kärleken till en häst, tävlingsnerver och livet både på och utanför hinderbanan. 

Åtta, snart nio av Rose Lagercrantz och Rebecka Lagercrantz

 

Olga Olsson är åtta år, det är alls inte länge tills hon äntligen ska fylla nio. Olga bor med mamma som strax ska få en bäbis. Men det är lite oroligt för mammas bäbis vill komma ut för tidigt så Olga får bära tunga matkassar och mamma ska vila. Men så händer det ändå att mamma måste åka på sjukhus och Olga får bo hos dumma kusinen Augusta och moster och morbror. 

Ska hon få sova i råttrummet? Det vill hon verkligen inte. Inte ens om det heter pigkammare. 

Augusta är bara sex år och riktigt jobbig. De leker ute och Augusta balanserar på ett livsfarligt broräcke fast hon vet att hon absolut inte får.  Olga får skulden för att ha lurat upp sin kusin på räcket och rymmer till sin mamma på sjukhuset. 

Ibland måste man bara försöka klara sig själv och det gör Olga. Hon är en talang på sång och nu vill hon göra en egen sång med rim. Det tycker musikfröken också är en bra idé. Snart är det föreställning i skolan. Då ska Olga sjunga. 

Men innan dess måste hon också försöka vara snäll mot sin kusin, hur det nu ska gå till. 

Som tur är kommer mormor på besök och snart fyller ju Olga år. Nio år. 

Rose Lagercrantz har skrivit en bok om kärlek och längtan, om ilska och självständighet. En stor, liten bok om känslor och spännande saker. Fina färgillustrationer på varje uppslag av Rebecka Lagercrantz. 

Fin högläsning eller läsa själv! från 7 år

Bara David av Lina Stoltz

Idas mamma och pappa har bestämt att de ska bli familjehem. Ida har försökt föreställa sig hur det ska bli,  men det är svårt. Hon som inte ens har något syskon. Ida har fantiserat om att ett yngre barn skulle komma, helst en tjej. Istället kommer en trulig och tillknäppt femtonåring.
Lite spännande är det ändå när David kommer. Idas kompis Larisa har tvillingbrorsor som är fjorton. Larisa är inte imponerad över sina tonårsbrorsor. De bråkar och luktar illa och stannar läääänge i badrummet. Larisa önskade att hon haft dem på prov också precis som Idas familj ska ha David på prov.
David är tystlåten.  Pratar helst inte med Ida men sitter och dricker te med mamma och pappa på kvällarna. Och de tycks inte märka att han röker och att han alltid kommer för sent till allt. 

Det är inte lätt för Ida, hon vill inte ha någon fosterbror eller att David ska bo hos dem. Men Idas kompis Celine är desto mer intresserad. När dom är ensamma hemma hos Ida en eftermiddag så smyger de in på Davids rum och rotar i hans skrivbok och bland grejerna. Ett paket cigaretter blir för frestande och tjejerna bestämmer sig för att testa. 

Lina Stoltz har skrivit många familjerelationsrysare.  I morgon är allt som vanligt (2014) handlar om en mamma som dricker för mycket ibland. Den blev nominerad till Barnens radios romanpris och till Norrländska barnromanpriset. Bara David är en bok om sympati och att känna igen sig i. Fint om att stå för det man gjort och att inte döma andra.

Knäckarbanketten av Sara Bergmark Elfgren och Emil Maxén

Hertig Ludbert och hertig Odert är tvillingar. De har alltid avskytt varandra. Och tävlat med varandra. 
Nu vill hertig Ludbert anordna en bankett, en riktig knäckarbankett som en gång för alla ska få hans tvillingbror att förstå vem som är störst och bäst. Men den avundsjuka tvillingbrodern smider illvilliga planer. 

Många gäster är inbjudna och alla längtar de efter den stora festen. Banketten ska pågå i tre dagar och tre nätter och det ska vara två hundra nya maträtter varje dag! Århundradets fest! Hertig Ludberts fem döttrar ska också visas upp och kanske få något förlovningsförslag på köpet. Det hoppas i alla fall pappa hertigen. 

I hertig Ludberts stora kök arbetar Amund. Han kallas svinpojken eftersom hans uppgift är att mata grisarna med resterna som blivit över från hertig Ludberts bord. Och mycket rester blir det. 
Hertigens yngsta dotter Ottilia avskyr all detta frosseri och  överflöd. Själv är hon vegetarian och broderar  fasansfulla monster och drömmer om ett friare liv.

Festen är makalös, gästerna äter och äter och dricker och dricker. Ottilia ser med avsmak på. Och som om det hela inte är nog så börjar det florera ett rykte om en kalabalikaladåb som är ett måste på en dylik bankett. Hertig Ludbert blir konfys när han inte har planerat någon sådan. Dessvärre är ryktet snart i full gång och kalabalikaladåben är på allas läppar. Något måste göras! 

Både Amund och Ottilia blir indragna i ett farligt och hisnande äventyr med högfärdiga hertigar,  stridslystna harar, vidriga vidunder och en poetisk jättehund. 
Sara Bergmark Elfgren har skrivit en fartfylld fantasysaga och Emil Maxén har illustrerat så att alla bestarna känns verkliga och festligheterna överdådiga. 
En högläsningsbok för alla spänningstörstande barn och deras vuxna. 

Sommarön av Anna Holmström Degerman

Limpan ska vara hos morfar på hans sommarö, en nästan öde ö med ett fint sommarhus som morfar just köpt. Egentligen skulle ju Linnea också hänga med men så har hon precis fått en hundvalp! Alltså! Gissa om Limpan är avundsjuk. Veckan hos morfar känns inte som någon jätte-hit. Utan el, wifi och Linnea... och med utedass!! 
Morfar har i alla fall gjort i ordning ett jättefint rum till Limpan och så kommer han dragandes med ett jättestort traktordäck. En superstor munk/badring att flyta omkring i.  "Se bara till att du inte flyter iväg för långt ut", säger morfar. En bit ifrån morfars sommarö ligger en annan ö. Det är Lillskär. 

Senare samma dag berättar morfar om när han var liten och Limpan sitter med sitt ritblock. Plötsligt ser hon något nere vid stranden. Det står en tjej där och kollar på traktordäcket. Hon har en vit klänning och en kort stund tror Limpan att det är ett spöke. Men spöken går inte omkring på ljusan dag. Flickan heter Josefin och bor på andra sidan ön. Hon har mååånga spökhistorier på lager. 

Så himla kul att få en kompis, eller en polare som morfar säger. Allt blir mycket roligare nu. De badar och guppar på traktorbadringen och åker på utflykt och så är det detta med spökhistorierna. Josefin berättar om någon på Lillskär som skriker klagofullt på natten; som en plågad själ, en varelse i yttersta sorg och svårmod. Och... faktiskt har Limpan också hört klagande skrik.  På natten. 

På fyren finns också ett spöke, enligt Josefina. Det är fyrvaktarens fru som går igen. Hon blev galen av ensamhet och kastade sig i havet under en storm. 

Nästa dag åker alla tre till affären för att proviantera som morfar säger. Köpa snus, kallar Limpan det för. I affären jobbar en väldigt rolig tant, det verkar också morfar tycka. Han bjuder över henne till ön på rökt fisk.  
Josefina och Limpan har en plan. En spökspanarplan. När morfar har middag med tanten från affären ska de åka ut med båten till Lillskär för att spana på spöket; den plågade själen, varelsen i yttersta sorg och svårmod. 

Anna Holmström Degerman har skrivit en underbart härlig sommarbok om både vardag, morfarsminnen, vänskap och spökspänning. Monika Forsbergs har illustrerat fint och kompletterande, till synes enkelt men väldigt stämningsfullt. Boken passar utmärkt att läsa högt eller läsa själv. Jag har provat båda. 

Det värsta med min syster

Marty och Melissa är systrar i samma familj men fullständigt olika.  Marty (eller Martina som hon egentligen heter) är en pojkflicka, klädd i jeans, skitig tröja och rutiga Converse. Storasyster Melissa är tjej-.tjejig och rysch-pyschig, gillar smink, cupcakes, armband med berlocker och sitt rosa-rosa rum. 

Mamma jobbar på skolan men också extra med att sy klänningar, typ volangklänningar,  på beställning. Extrajobbet är mer eller mindre nödvändigt då pappas resebyråföretag är på fallrepet och går allt sämre. Lågkonjunktur, inga resebeställningar. Depp! 

Martys mycket motvilliga insats på ett födelsedagskalas resulterar till att sömnadsbeställningarna väller in, men fasansfullt nog också till att systrarna plötsligt tvingas DELA rum för att ge mamma möjlighet att ta emot kunder och ha ett eget syrum. 

Marty blir vansinnig. Melissa likaså. 

Martys mysiga sängkoja, alla hennes mjukisdjur och Mäktiga-Mart-målningar blir upphov till förtret för alla i familjen. Till och med pappa blir less. Familjen är på väg att krackelera, systrarna bråkar. JÄMT. 

Det värsta med Martys syster är att hon inte fattar nåt, att hon skvallrar, att hon är en sådan gnällspik och att alla tycker bäst om henne. 

Marty känner sig som världens sämsta dotter...

Syskonbråken blir värre och värre.... 

När det kommer en ny bok av Jacqueline Wilson vill jag omedelbart läsa den. Alla hennes böcker har  alldeles särskild ton. En snart-närmar-sig-katastrofen-ton. Man vet att det kommer att gå åt pipsvängen. Allt är så där helt vanligt men också lite, lite skruvat så att man förstår att det snart går över styr...

Man kan inte sluta läsa! (och i JWs böcker finns det ALLTID hopp i slutet) 

"Det värsta med min syster" är möjligen inte Wilsons allra bästa bok, men en bladvändare med STOR igenkänningsfaktor.