Sommarön av Anna Holmström Degerman

Limpan ska vara hos morfar på hans sommarö, en nästan öde ö med ett fint sommarhus som morfar just köpt. Egentligen skulle ju Linnea också hänga med men så har hon precis fått en hundvalp! Alltså! Gissa om Limpan är avundsjuk. Veckan hos morfar känns inte som någon jätte-hit. Utan el, wifi och Linnea... och med utedass!! 
Morfar har i alla fall gjort i ordning ett jättefint rum till Limpan och så kommer han dragandes med ett jättestort traktordäck. En superstor munk/badring att flyta omkring i.  "Se bara till att du inte flyter iväg för långt ut", säger morfar. En bit ifrån morfars sommarö ligger en annan ö. Det är Lillskär. 

Senare samma dag berättar morfar om när han var liten och Limpan sitter med sitt ritblock. Plötsligt ser hon något nere vid stranden. Det står en tjej där och kollar på traktordäcket. Hon har en vit klänning och en kort stund tror Limpan att det är ett spöke. Men spöken går inte omkring på ljusan dag. Flickan heter Josefin och bor på andra sidan ön. Hon har mååånga spökhistorier på lager. 

Så himla kul att få en kompis, eller en polare som morfar säger. Allt blir mycket roligare nu. De badar och guppar på traktorbadringen och åker på utflykt och så är det detta med spökhistorierna. Josefin berättar om någon på Lillskär som skriker klagofullt på natten; som en plågad själ, en varelse i yttersta sorg och svårmod. Och... faktiskt har Limpan också hört klagande skrik.  På natten. 

På fyren finns också ett spöke, enligt Josefina. Det är fyrvaktarens fru som går igen. Hon blev galen av ensamhet och kastade sig i havet under en storm. 

Nästa dag åker alla tre till affären för att proviantera som morfar säger. Köpa snus, kallar Limpan det för. I affären jobbar en väldigt rolig tant, det verkar också morfar tycka. Han bjuder över henne till ön på rökt fisk.  
Josefina och Limpan har en plan. En spökspanarplan. När morfar har middag med tanten från affären ska de åka ut med båten till Lillskär för att spana på spöket; den plågade själen, varelsen i yttersta sorg och svårmod. 

Anna Holmström Degerman har skrivit en underbart härlig sommarbok om både vardag, morfarsminnen, vänskap och spökspänning. Monika Forsbergs har illustrerat fint och kompletterande, till synes enkelt men väldigt stämningsfullt. Boken passar utmärkt att läsa högt eller läsa själv. Jag har provat båda. 

Hjördis hos farmor

Det är sommarlov och Hjördis och kusin Gunnel ska vara hos farmor några veckor. Som vanligt. Hjördis får åka tåg helt själv i år och sedan blir det taxi hem till farmor. Allt går bra och Hjördis går en runda i huset för att se att allt är som vanligt. Iväg till ladugården, till sjön och sen en titt i alla smålådorna med alla spännande grejer och så det mest spännande av allt. Glaskupan med en bild av en baby. Det är en bild på farmors lilla döda pojke. Så får farmor lov att berätta hela historien om babyn som blev sjuk och allt det sorgliga. Hua, ja så sorgligt. Men fick vi ju din pappa, säger farmor. Så  blir det kaffe och saft och bullar.

Snart kommer också kusin Gunnel, fast då är Hjördis farmor hennes mormor. Det känns lite konstigt.
Farmors hus hör till en bondgård och här finns massor med djur. Kor och kalvar, hästar och grisar, höns och lagårdskatter. Men det är inte farmors djur, hon hur bara sin lilla stuga. Det är en bonde och hans fru som äger gården. De har också en flicka som är lika gammal som Gunnel och Hjördis och de brukar busa och bada och leka tillsammans. Men ibland blir det bråk.

Men bad blir det, nästan hela dagarna, flickorna leker att de är sjöjungfrur, fast lite synd att de inte har långt hår, men i alla fall. Farmor följer aldrig med och badar fast de tjatar på henne. Gunnel vet varför, farmor har aldrig fått lära sig att simma. Hon har bara fått jobba och jobba och aldrig haft tid att lära sig. 
Så bygger de en koja och hittar på ett väldigt farligt bus.

När Isabella och hennes familj kommer blir det ännu mer fart och fläkt. Isabella har fått en egen kanot OCH en egen hund. Som heter Cappy. Kanoten döper hon till Izabella med z. Både Gunnel och Hjördis får prova att paddla men pinsamt värre blir det när Isabellas mamma kommer och vill paddla, utan bikiniöverdel.

Hela boken andas äventyr och lekfullhet. En underliggande lite katastrofkänsla finns där men det här är ju på riktigt och blir aldrig värre än att de värsta går att avstyra. Sommar, sol. lek och bad boken igenom. De vuxna finns på behörigt avstånd. Det är som att läsa Ulf Stark eller Barbro Lindgren. Underbart helt enkelt.
Jujja Wieslander heter inte helt överraskande egentligen Hjördis.
Hjördis hos farmor är helt fristående fortsättning på Hjördis. Läs bägge vettja! Klockren högläsning!