Visar inlägg med etikett fåglar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fåglar. Visa alla inlägg

måndag 16 maj 2022

Jordängel av Pascale Vallin Johansson


 Solveig ska få tvillingsyskon. Mamma och Antonio har bestämt att de ska flytta från fina lägenheten på Söder till en större i Beckomberga. "Helt underbart för barnfamiljer" brer mäklaren på. Beckomberga som tidigare varit mentalsjukhus har byggts om till fina lägenheter. Varken Solveig eller hennes mormor gillar idén och när mormor ringer berättar Solveig att det spökar. 

- Jag önskar att någon av alla människor som suttit inspärrade här går igen" säger Solveig. Mormor blir förskräckt. "Man måste vara försiktig med vad man önskar. Det kan slå in."

Att packa upp är inte roligt. Särskilt om man inte har märkt upp lådorna. Det tar evigheter innan Solveig hittar sina målargrejer. Att måla är ändå det bästa! Penseln och färgerna verkar veta vad de vill och plötsligt finns på pappret en vild mås med uppspärrade ögon. 

På morgonen blir hon närapå attackerad av en mås och när hon tittar på sin egen målning ser hon att det är ett något rött kladd i hörnet på den, eller inget kladd. Det står Sola med blodröda bokstäver. Tänk om mormor hade rätt. Kanske har Solveig manat fram ett spöke. 

Jordängel av Pascale Vallin Johansson är en spännande, romantisk och sorgesam berättelse om familjehemligheter med övernaturliga inslag. Det är första delen i en planerad trilogi, Fågelspår. 


måndag 24 september 2018

Frallan räddar världen av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge


Frallans första sommarlov och nu gäller det att hitta på bra påhitt. Frallan vaknar upp hos mormor och känner sig så himla lycklig när hon kommer på att det är första dagen på första sommarlovet. Det är så mycket hon vill göra, cykla och bada, plocka snäckor och klättra i träd och pussla och pyssla och bygga lådbil och rädda världen. 
Hos mormor bor också mormors kille. (Fast Frallan och Frallans mamma tycker mer att han är en farbror) Han heter Klaus och bor egentligen i Tyskland när han inte hälsar på mormor. Han är superduktig på fåglar och så gillar han att sova i tält. I Tyskland kan han inte tälta för det finns inte så mycket natur. 
Klaus och Frallan sticker ut på en cykeltur för att spana på fåglar och prata om allvarliga saker, som döden och rymden och mörker. Och om fåglar och livet. 
Vid havet finns det ett fågeltorn som man kan klättra upp i och spana om man ser några ovanliga fåglar. I kikaren. Om man inte råkar vända på kikaren åt fel håll för då ser man allting pyttelitet och då blir det himla svårt. Efter ett tag ser Klaus en rödbena i alla fall men Frallan vill helst se en rubinnäktergal (för att den har så vackert namn) men så ser de också en massa skräp på stranden. Tänk att det finns så många som skräpar ner. Till och med slänger ut sopor rakt i havet. Frallan bestämmer sig för att få de vuxna att ta ansvar för allt det där. 
För det är ju inte bara barnen som ska städa upp. Det är ju faktiskt mest de vuxna som skräpar ner.


Frallan räddar världen är en alldeles underbar, rolig och ibland lite allvarlig högläsningsbok för barn i förskole-klass-åldern. Roliga, finurliga och kompletterande färgbilder av Lisen Adbåge gör hela läsningen till en fest.
Läs också Frallan är bäst.

onsdag 14 juli 2010

Vad säger fågeln?

Tolv fåglar är representerade i denna första fina fågelbok för de yngsta Det pjyttras och svirras, det flötjas och tvillras mellan sidorna.
Vi får träffa Blåmesen, Skatan, Nötväckan, Hägern, Pilfinken, Sothönan, Flugsnapparen, Gröngölingen, Domherren, Jordugglan, Koltrasten och Talgoxen.
Alla är helt bedårande läckert avbildade i sin naturliga miljö.
Man vill läsa och skåda fågel i soffan om och om igen tillsammans med en nyfiken tvååring. Det är tungvrickning och riktigt kul, det är stor fågelpoesi i litet format. Det är bilderbokskonst.

Jag älskar de gråbruna Pilfinkarna i den röda nyponbusken och den tvillrande Flugsnapparen på sin jakt efter en fluga till flugsnappefågelungen som tittar ut ur sin holk.
Gröngölingen är en annan favvo som med sin stirriga blick och sitt klyyande skrik ändå är alldeles oemotståndlig. Jag kommer att tänka på en diktrad av Barbro Lindgren "Gröngölingen är på väg - röd om huvet, tung i gumpen, yrvaken och glad".

Joar Tiberg är poet och detta är hans första barnbok. Anna Bengtsson som illustrerat boken är sedan länge en av våra största bilderbokskonstnärer.