Stellan och vargväskan av Helena Hedlund och Olga Nycander

Stellan vet många saker, till exempel att han var gullig när han var liten och att han heter Stellan Nils Clarence Pålsson. Stellan vill ha ett husdjur, en katt och inte den där tråkiga Gulle-grisen som är storebror Pelles och inte hans. Han önskar att Gulle-gris ska dö så att han kan få en alldeles egen katt. 

Men på vinden har han en faktiskt ett husdjur, ett hemligt. Som ingen annan vet om. På vinden har han också en vargväska. I den kan han skrika hur högt han vill. Om man gör det och stänger väskan snabbt så stannar ilskan kvar i väskan. Han är så smart, Stellan. 

Nu är Stellan fyllt sex år och han har just fått ett par fina nya långbyxor av mormor. Med glitterfjäril på benet. 
På föris tycker några att det är tjejbyxor. Stellan blir både ledsen och arg   
Hans bästa kompis på förskolan är Mirella. Dom har faktiskt varit kompisar alltsedan de båda låg i magen. Mirella är så snäll och hittar på roliga lekar. Men nu har hon också börjat tjata om tjejbyxor. Alltså. 
Han måste bara bli av med dom där dumma byxorna. 
Stellan har stora och många känslor. Men ganska ofta har han glada dagar. Då tränar han på att smyga som mormor lärt. Han tränar på att bli osynlig. 

Helena Hedlund har skrivit en så jättefin högläsningsbok om en känslig kille med fiffiga påhitt. 
Hög igenkänning och många fniss. Fina kompletterande illustrationer av Olga Nycander på nästan varje sida gör läsningen ännu bättre. 

 

Morran, Frasse och monsterexpeditionen av Moni Nilsson och Anna Fiske

 

Morran är Frasses farmor och hon är inte rädd för någonting. Tror Frasse. Men Frasse. Han är rädd, för monster och läskigheter och för att sova borta. Nu ska det vara ett översovningskalas hos Max och Frasse vågar helt enkelt inte gå. Han blir kallad blöjbebis!! När man är rädd spelar det ingen roll att man är starkast på förskolan. 

Men Morran ska råda bot på rädslan. "Det gäller att inte låta rädslorna tjuva det roliga" säger Morran. Nu ska de ge sig ut på en vetenskaplig expedition till monsterskogen i norr. 

Frasse är väldigt rädd. Tur att Morran både kan trolla och älskar äventyr. 

Morran, Frasse och monsterexpeditionen av Moni Nilsson är den första delen i en serie där vi får möta Morran och hennes barnbarn. Med lagom läskiga och knasroliga illustrationer av Anna Fiske.

Måndagsmonstret av Linn Bursell och Elin Fahlstedt

 Dalia längtar tillbaka till sin gamla förskola. Den hon gick på innan hon och pappa flyttade. Tänk om något kunde hända så att hon slapp gå till förskolan i morgon. Och ... när Dalia vaknar nästa morgon och hon tittat ut genom fönstret så flyr folk i panik för där, mitt på torget, står ett livs levande monster. Dalia fattar på en gång att det är Måndagsmonstret och att det är hon och hennes pappa som måste skrämma iväg det. Monstret är inte rädd för någonting utom för kråkor. Så nu gäller det att klä ut sig till kråka. Dalia sätter sig  på pappans axlar med pappas stora svarta jacka och en näbb av ett gammalt glasstruts-papper och kraxar det värsta. Ha, där fick Måndagsmonstret! På förskolan sitter Rut och Vanessa och leker lugnt och stilla som om inga monster i världen finns.

Dessvärre är  tisdagar de fulaste dagarna av alla och innan Dalia ens hunnit dra upp gardinerna så syns tisdagstrasslet. Överallt sprider det ut sig som ett stort, jobbigt, och kletigt, klistrigt trassel. Hur ska de kunna bekämpa detta klet av damm, tuggummi, snor och gamla strumpor? Pappa och Dalia måste helt enkelt svärda sig genom trassslet...

Måndagsmonstret av barnboksdebuterande Linn Bursell är en rolig och fartig kapitelbok om att besegra monster i vardagen. Om att hitta fantasin och besegra tråkighet och längtan. Färgillustrationer av Elin Fahlstedt på nästan varje uppslag gör läsningen lätt att hänga med i även för de yngre monsterläsarna. Måndagsmonstret hoppas jag blir populär på förskolans läsvila. 

 

Lilly K snart 6 år av Ellen Karlsson och Monika Forsberg

Lilly K går på förskolan Havet på avdelningen Fiskmåsen. Det finns en till  Lilly på förskolan, Lilly P,  det är därför hon kallas Lilly K och inte bara Lilly som hon helst hade velat.

I tredje boken om barnen på Förskolan Havet får vi följa Lilly K en vecka i hennes liv med allt som händer.
Hon bråkar med mamma, hon älskar att träffa hunden Ingo som hon bara mååste stanna och krama utanför affären, hon blir hämtad på förskolan av sin älskade storasyrra Alice som bor hemma hos Lilly K varannan vecka. Hon samlar på stackars maskar och stoppar i fickan för att sedan lägga dem i mysigt tillrätta i blomkrukorna hemma. Men ganska ofta tycker Lilly K tycker att livet är orättvist när alla bråkar och skäller på henne. Orättvist mot just henne. Jämt!

En del dagar är skit på förskolan, som tisdagen t ex då Wagma och Frank ska gifta sig. Alla är bjudna utom Lilly K. Lilly K kommer ändå. Hon frågar och pratar hela tiden och de andra tycker att Lilly K förstör och att hon inte förstår nånting av kärlek. Men det gör hon ju visst! Och så luktar det prutt. Men det är faktiskt INTE Lilly K som har pruttat. Det fattar snälla Uma i alla fall för hon vet vem som.
Men en del dagar är roligare som när de leker Döda Madame på toaletten. Frank, Wagma och Uma vågar följa med Lilla K in. Men inte Lilly P. 
När mamma ska hämta på förskolan händer en grej som är väldigt dum och pinsam. För mamma men också för Lilly K. En sak som mamma måste be om ursäkt för. Sedan.

Boken om Lilly K snart 6 år är bara så himla bra och på kornet.  Om att ha en mamma som lätt blir irriterad och att vara en tjej som blir arg och att inte förstå varför alla är så himla orättvisa men också om att bli kär och ha en så himla snäll och rolig kompis som Uma. Rekommenderas varmt!