London Eye-mysteriet

Ted har bara tre vänner. Mamma, pappa och läraren Mr Shepard, Ted räknar inte ens sin storasyster som vän. Hon är för det mesta oförskämd och avbryter honom när han pratar. 
Ted älskar väderleksrapporter, fraskuddar till frukost och sin skoluniform. Han har en konstig hjärna som har ett annat operativsystem än andra människors. Men han är smart, ingen är bättre på att tänka. Och det fattar syrran Katrina (ja hon har namn som en orkan) till slut. 

Alltihop börjar när moster Gloria och hennes son Salim kommer på besök. De ska passa på att bo ett par nätter hos släkten i London innan flytten och nya jobbet i New York. Mamma och Gloria blev osams sist de träffades och har inte haft kontakt på mer än fem år så nu är det STORT.  Men först ska de göra London. 
Kusin Salim gillar höga hus och practical yokes men vill INTE gå på konstmuseum även om Gloria lockar med att Tate Modern har en hög skorsten och Andy Warhol.  Nej han vill inte gå på utställningar. Han vill åka London Eye. Först Hjulet sen konstmuseum. 
Det är låång kö till Hjulet. Minst en halvtimme. Mamma och Gloria sätter sig på ett fik och väntar medan ungdomarna köar för biljetter. Då kommer en kille och erbjuder dem sin biljett. Till turen som går om fem minuter. Han har fått plötslig svindel och ångrat sig. Salim får ta biljetten. Han är ju trots allt gäst. Turen tar en halvtimme, de ska ses vid utgången om exakt en halvtimme. Men Salim dyker inte upp. Han kliver inte ur gondolen. Han är helt enkelt spårlöst försvunnen, Uppslukad. Borta. Finns inte. 
Hur detta gick till är fullständigt ofattbart. 

Vakter och personal frågas ut, polisen tillkallas. Gloria är förkrossad, Ted och Kat likaså. Allt verkar så konstigt, så underligt. Hur kan någon försvinna. Bara så där? 

London Eye-mysteriet är en väldigt smart och intressant deckare av sträckläsningskaraktär. Spännande och osannolik men fullständigt logisk och allt stämmer. 
Ted med sin speciella hjärna tänker annorlunda. Kat vill lösa det här mysteriet. Tillsammans börjar de leta ledtrådar och anledningar till försvinnandet. Sällan har jag läst en så bra deckare med så mycket humor, fart och samtidigt djup. 
Författaren Siobhan Dowd dog i cancer 2007 endast 47 år gammal, efter två utgivna ungdomsromaner. Hon efterlämnade tre opublicerade manus som givits ut postumt. 

Silverpojken

 

Aladdin bor i det gamla vattentornet  i Åhus. Hans föräldrar driver restaurangen Turken i tornet och gör  himla god mat och har gäster jämt. Ändå verkar det inte gå så bra. Och vad värre är så försvinner mat från kylskåp och förråd. Varje dag. Någon måste ha nyckel. Eller smyga sig in och gömma sig tills restaurangen stänger. Men hur orkar någon med det? 

Aladdin och kompisarna Billie och Simona vill lösa mysteriet men säger inget till mamma och pappa. Tillsammans håller de vakt. Hela natten. 

En pojke i kortbyxor dyker upp vid oväntade tillfällen och försvinner lika snabbt. Han visar sig bara för Aladdin. Ett  par gånger blir det riktigt obehagligt. Vem är han och varför har han bara kortbyxor fast det är mitt i vintern. Där han har gått syns inga fotspår. 

I skolan ska Aladdin göra ett arbete om silversmedjan och den försvunna silverskatten och vad som hände med smeden som blev bestulen och ville hämnd.  Prästen är villig att berätta liksom Tant Ella. 

Tänk om de kunde hitta silverskatten och få veta vem Silverpojken är som Tant Ella berättat om. 

Mysterier och mystik blandas i denna fina berättelse om två barn i Åhus. I förra boken Glasbarnen lärde vi känna bägge två. Glasbarnen fick Barnens romanpris och den är en riktig bokmagnet för både slukare och lite mer svårflörtade läsare. 

Kristina Ohlsson skriver rysligt bra! 

Nörden på Nilen

Max reser med sin mamma till Egypten. De har bestämt var sin vecka. Mamma fick kryssning och Max en vecka med bad och sol. Men ... just nu är det kryssning och det är inte särskilt kul. Det är till exempel dax för afternoon tea!!?  Fin engelsk tradition enligt mamma men hur töntigt som helst enligt Max. Men det finns andra som gillar. De första i kön är den nördiga killen och hans pappa. 
Nörden heter Morgan. Hur konstig som helst tycker Max men kan inte låta bli att imponeras när Morgan berättar om Tutankhamuns förbannelse. Vänskapen utvecklas så sakteliga. 

Tillsammans upptäcker Max och Morgan en massa konstigheter. De spionerar på Coola killen och Cancermannen. Coola killen har Converse-skor och Cancermannen röker hela tiden. Lätt att känna igen och nog verkar de skumma alltid. 
Coola killen shoppar loss på en marknad.  Han handlar katter, faraoner och allt möjligt i alabaster. Men...han verkar onaturligt orolig över det han har i sin ryggsäck. Överreaktion är bara förnamnet när en affärsanställd råkar flytta den lite. Max och Morgan noterar och spionerar. Det blir väldigt spännande när Max faktiskt bryter sig in i Coola killens hytt ...

Snart är kryssningsveckan över och den härliga bad- och solveckan väntar. Max har nästan glömt allt skumt men spänningen ökar när det visar sig att både Coola killen, alias Kristoffer, och Cancermannen dyker upp på samma hotell... Har man brytit sig in i en fartygshytt så kan man väl forcera ett hotellrum också? Trycker Max och Morgan. 

Anna Holmström Degerman har skrivit ett tiotal barn-och ungdomsböcker i genren barndeckare och djuren-våra-vänner-berättelser. Nörden på Nilen är den första boken i en serie, kallad Max & Morgan-deckare. 
Det ska bli kul att få följa både Max och Morgans vänskap framöver men också deras föräldrars utveckling. 

Kommissarie Gordon - Det första fallet

Ekorren  rusar genom skogen skrikande, hojtande om förskräckliga tjuvar och förtjuvade skräckor! Gräsliga plundrare, plundriga gräsare! Han springer  rakt in i det polishus där självaste kriminalkommissarie Gordon råder.  Skogens berömde polischef och detektivchef. Fruktad av alla bovar.
Men vad! Där sitter polispaddan och sover, snarkar.
- Nej då. Han skriver viktiga papper. Minsann.
Till slut har ekorren lugnat sig så pass att kommissarien får anteckna brottet, vilka som kan vara misstänkta och så Ka-dånk! Den viktiga stämpeln.

Det finns vissa ledtrådar till brottsplatsen. Spår i snön som leder till en stor tall med hål i. Till ekorrens tall och erkorrens nötsamling. Som nu blivit rånad, plundrad!
Paddan klättrar ogärna i träd så han får hålla vakt nedanför tallen, titta strängt på hålet och vänta och tänka. Tänka på te och kakor, tänka på ännu fler kakor och riktigt varmt te.
Så beslutsamt, så tålmodigt väntande på att brottslingen ska återkomma till brottsplatsen så blir kommissarien till slut så förfärligt trött att han somnar, vilket leder till att han dessvärre blir både översnöad och fastfrusen. Ve! Men ...någon dyker upp. En liten, liten mus, knappast någon stortjuv utan en liten hjälpande hand som faktiskt räddar Gordon loss och sedan blir hembjuden till polisstationen på te och kvällskakor. Ljuvliga chokladkakor med vinbärssylt.
Lillmusen har inget namn, inget yrke, ingen bostad. Det blir bara nollor i protokollet. Så kan det inte få vara. Gordon bestämmer raskt att Paddy är ett passande namn. Ka-dånk,  en stämpel  och allt är bestämt.  Paddy skrattar lyckligt!
Återstår att lösa ett brott. Kanske Paddy kan bli polisassistent tänker Gordon. Och så blir det! Ka-dånk!
Tänk så mycket lättare det är att lösa kluriga brott när man är två som tänker. Och två som kan dela på morgonkakor, middagskakor och kvällskakor.  En chef och en assistent. En som är lite trött och frusen, en som är pigg och snabb. Tillsammans är de oslagbara.

 Kommissarie Gordon - Det första fallet har lite av Det susar i säven och lite av Nalle Puh men allra mest av Ulf Nilsson och hans underfundiga humor, mysiga berättande och egensinniga djurfilurer.
Det första fallet är en liten naggande god, filosofisk deckarhögläsningsbok för alla som gillar djur, mysterier och kakor.
De alldeles ljuvliga illustrationerna i boken står den prisade holländska illustratören Gitte Spee för. Gitte + Ulf återigen i ett fint samarbete där två tonträffar, text och bild, prickar mitt i.