På Rutans önskelista står det 1. En kompis, 2. En riktig hund, 3. Hunden i järnaffärens fönster.
Hon vet egentligen att det inte kan bli någon riktig hund i huset för Rutans pappa är allergisk. Och någon kompis är svårt att få. Särskilt sedan Elsa i lägenheten mittemot flyttat. Rutan är oftast ensam nuförtiden. I skolan är det bara Jamal som är snäll.
Det är snart första advent och familjen pyntar fönstren med stjärnor och ljusstakar men så är hammaren borta, helt försvunnen och pappa får slå i spiken till julstjärnan med sin träsko. Saxen är också borta liksom nästa morgon då osthyveln är helt försvunnen och på ett gammalt hänglås har någon tagit en tugga?!
Vad är det som händer? Rutan säger inget men nog är det något som är skumt. Och till middagen är vispen spårlöst försvunnen också. Inga pannkakor den kvällen.
Just innan Rutan ska somna så tycker hon sig höra någon som med svag och lite pipig röst säger gamla kalsonger. Kanske är det en dröm?
Nästa dag efter skolan ser Rutan något blått i hörnet bredvid skrivbordet. Det försvinner inte utan blir tydligare och tydligare. En blå figur som tuggar på hennes munspel...
Hur ska en utomjording komma hem. Till planeten Klurius, universums vackraste prick och till de andra i gänget.
Rutan och hennes äventyr med den blå utomjordingen blir en riktigt rolig och spännande julkalenderbok. Det blir en utmaning att hålla sig till endast ett kapitel per kväll.
De senaste åren har det kommit ut flera adventshögläsningsböcker. Bra idé! Bättre än både chokladkalendrar och små-paket-kalendrar. Tycker jag!
Ingelin Angerborn skriver spännande och roligt med inslag av magisk realism. Formen har nog styrt berättelsen men det har hon klarat bra. Per Gustavssons röda och juliga illustrationer gör hela boken till ett underbart läsgodispaket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar