Bertie bor i Sydafrika på en enslig gård. Han är oftast ensam och tillbringar dagarna med att betrakta djuren som kommer till vattenhålet en bit utanför den inhägnad han absolut inte får gå utanför. Han får under inga villkor öppna grinden ut.
Pappa är boskapsuppfödare och oftast borta, mamma är för det mesta sängliggande. Bertie är ensam och fördriver tiden.
En dag får han vara med om något som kommer att förändra hans liv. En föräldralös vit liten lejonunge blir jagad och sånär uppäten av några hyenor när Bertie får syn på dem. Då gör han det absolut förbjudna. Han öppnar grinden till världen utanför och springer, springer och skriker, skriker för att skrämma. Hyenorna. låter sig skrämmas men bar en liten bit bort. Bertie är illa ute när han hör ett skott och snart ser han mamma komma utrusande från huset med geväret i högsta hugg.
Tillsammans räddar de den vita lejonungen och matar honom, första med mjölk fyra gånger om dagen sedan med impalakött. Lejonet växer och blir till den lekkamrat, syster eller bror som Bertie aldrig fått. De är oskiljaktiga.
Men även Bertie växer och nu kommer strax den tid då han ska börja skola, internatskola i England. En god god utbildning i en bra skola. Att ta med ett lejon är förstås omöjligt. Lejonet ska få komma till en fransk cirkus har pappa ordnat om. Bertie blir förtvivlad men inser att det inte går att släppa ut det vita lejonet i frihet igen. Han klarar sig helt enkelt inte. Han kan inte bli vild igen.
Så det blir som pappa vill. Ändå. Men Bertie lovar det vita lejonet att de ska mötas igen. Snart, snart.
Men så kommer kriget...
Michael Morpurgo har skrivit en stark, spännande och rörande berättelse om Bertie och kärleken till ett djur. En bok att älska och minnas.Att läsa högt och mysa med.
Läs mer om författaren på Morpurgos egen hemsida http://www.michaelmorpurgo.com/
