onsdag 29 december 2010

Bullerskaft och andra sagor

Bullerskaft och andra sagor är en helläcker sagobok i stort format med tjockt härligt papper, återberättade och illustrerade av den egensinnige och humoristiska bilderbokskonstnären och författaren Tony Ross, välkänd för många, med sina i, svenska mått mätt, smått drastiska bilderböcker.


När han nu tar sig an sju sagor från den engelska, tyska och franska sagoskatten så blir det roligt och galet och helt utan pekpinnar.
Perfekt, för bra sagor behövs men inte den moral som känns både förlegad och fördummande. Bilderna förstärker den humoristiska tonen och gör prinsar och prinsessor lite galnare, lite mer mänskliga och odjuren tokigare och spralligare. Coolt!


De sagor som är med är; Lurifaxen, Stadsmusikanterna från Bremen, Sötgröten, Bullerskaft, Prins Hyacint, Feernas gåva och Skönheten och Odjuret.

Tony Ross + sagor = SANT!

tisdag 28 december 2010

Här ligger jag och blöder

Augustprisvinnaren har låtit vänta på sig. "Här ligger jag och blöder" har varit slut på förlaget och beställningen dröjer.
Till slut dyker den då upp på bibblan och jag kastar mig över. Slukar ..och visdomsorden "den som väntar på något gott... " stämmer!

En dramatisk början med avsågad tumme, mycket blod, mycket smärta, avsvimmade klasskamrater, plain vidrigt... sjukhus, bedövning, stygn, bandage, värktabeletter, en pappa som reagerar helknäppt, tror att Maja gjort det med flit. MED FLIT! Tror att hon inte kan verbalisera sin ångest! Vad har han gått för kurs, vilka jävla böcker har han läst??

Maja tror inte sina öron när pappa häver ur sig om hon sågat av sig tummen med flit. Men nu är det snart mamma-helg i Norrköping. Dock finns det en hake.
Mamma har inte hört av sig. Hon svarar inte på mobilen, inte på mailen. Hon väntar inte på stationen när Maja kommer. En malande oro blir värre och värre.

Maja möts av en tom lägenhet. Inga spår, inga meddelanden och mobilen ligger tyst i sovrummet. Mobilen som mamma alltid hade med sig. Ligger tyst hemma.
Maja väljer att vänta, att inte berätta, inte för pappa, inte för kompisen Enzo. Hamnar istället på fet fest hos mammas granne, gör succé som DJ och träffar tjugoårige supercoole bilfixaren Justin med rosarutiga byxor och samma frisyr som Maja. Tillsammans med Justin glömmer hon mamma och avsågade kroppsdelar. Ett tag.

Boken är underbar. Rolig. Helknäpp. Språkekvilibristisk. Spännande som en deckare, romantisk och sorglig på samma gång.
Hur sjutton fick hon till det, Jenny Jägerfeld? Men genialt är det! Augustpriset som en schmäck! Ett slags nu jävlar!

onsdag 22 december 2010

Den tredje grottans hemlighet

P-O Enquist har skrivit en härlig äventyrsberättelse , en fortsättning på sin första barnbok, De tre grottornas berg (2003) om morfar PO och barnbarnen Marcus, Mina och Gabriel.

Morfar PO, Gunilla och hunden Pelle har alla barnbarnen under sin "ledning och omsorg" i sommarhuset under de tre grottornas berg i västra Värmland.

Vid en fisketur i sjön Vällen får morfar och barnen syn på ett, till synes, övergivet tält. De går i land och undersöker. Om de vetat konsekvenserna av vad de skulle finna, skulle de kanske inte gått in i tältet. Men nu gör dom det och morfar hittar ett vitt pulver och en bok som får honom att svära (fast han vet hur syndigt det är och hans stränga mamma förbjöd honom att svära när han var liten) Alltså är det mycket allvarligt! Förstår barnbarnen Gabriel, Marcus och Mina. Deras lilla fiskebåt blir sånär rammade av en motorbåt och Gabriel får napp som tillfälligtvis räddar dem ur den svåra situationen.

Väl hemma får de ett hotfullt telefonsamtal mitt i natten och Marcus funderar på om hans tre särskilda färdigheter kan var till någon hjälp; Enhandsapplåd, Stå skyltdocka och Snyfta i mörket, men tvivlar starkt.

Morfar har tidigare i sommar avgett ett heligt löfte att återigen göra en expedition (den första utmynnade i benbrott och diverse äventyrligheter som finns beskrivet i första boken) till De tre grottornas berg. Men det var långt innan detta med tältet, boken och svordomen. Ett löfte är ett löfte och vargens ylande kallar på dem och de ger sig av med sovsäckar och mat för tre dagar.

Det blir ganska snart skarpt läge och då tar Mina kommandot och får god hjälp av starka naturkrafter i form av björn, varg och orm. Mormor Gunilla inser det farliga när hon försöker att nå äventyrarna med mobiltelefon och blir avbruten på ryska. Knarksmugglare är inte att leka med!

Som högläsningsbok kommer man att ha rejält roligt, det är många blinkningar till POs vuxenböcker, det är humor och äventyr i en salig blandning. PO Enquist särskilda omtagningar och lite gammaldags språk är omisskännligt. Man hör hans röst när man läser. Katarina Strömgård står för de fina illustrationerna. Morfar är bildlik. Eller hur?

onsdag 15 december 2010

Vitas hemlighet

Vita går i första klass och bor med sin mamma i samma hus med en pizzeria. Pizzeria Amore. Doften av pizza gör att hon längtar. Längtar till Italien, till sin pappa och till hans nya familj.

Doften sätter sig också i hennes ytterkläder. Otto i skolan gillar både Capriccosadoften och Vita.
Men Vita vet att pizzorna i Italien smakar mycket bättre.

Nu har börja hända mystiska saker i Vitas hus. Det ser ut som det står någon bakom persiennerna i kontoret i pizzerian och spionerar på Vita när hon är ute och leker. Ett spöke? Mamma tror inte det.
Men när Vita vaknar mitt i natten och det hörs ett ylande från nedervåningen blir hon riktigt rädd. Vrålet hörs upp genom golvet. Ett jämrande gnäll. Det hörs som en varg eller något ännu värre. En varulv? Mamma hör inget och Vita vågar inte gå upp och in till mamma.

Kerstin Lundberg Hahn har tidigare skrivit fina och populära barndeckare. Det här en bok för något yngre barn, en mycket fin högläsningsbok om livets väsentligheter. De härliga illustrationerna har Maria Nilsson Thore gjort.

måndag 13 december 2010

Vinterns härligaste högläsningsbok

Tonje är enda barnet i Glimmerdalen. Hon bor med sin pappa som är bonde och med mamma som oftast är på jobbresa, just nu som havsforskare på Grönland.

Tonjes bästa kompis är Gubben Gunnvald och han är den bästa vän man kan ha. Han spelar fiol, kokar världens godaste saft och har alltid stora härliga projekt på gång i sin snickarverkstad.

Nu har han kommit på att bygga den perfekta rattkälken som ska vara "lika stabil som en bilfärja lika snabb som en motorcykel och lika vacker som Gunnvalds döda farmor". Det är Tonje som är testförare och det går hon in för med full fart och stort självförtroende. Det går som ett huj genom hela byn och ända fram till campingen. Men där finns en person som inte gillar barn överhuvudtaget och särskilt inte Tonje. Han heter Klaus Haugen och är den argsinte ägaren till hela campingen.
Gunnvald råkar olyckligtvis bryta benet och hamnar på sjukhus. Han tror att han är riktigt illa ute och skriver ett brev som får betydande konsekvenser för hela byn. Gunnvald har nämligen en vuxen dotter som en dag dyker upp. Och hon planerar att sälja hela Gunnvalds vackra gård. Till Klaus Haugen.
Maria Parr är en prisbelönt norsk författare som gjort dundersuccé med Våffelhjärtat (2007) och nu med Tonje och det hemliga brevet (2010). Tonje jämförs med Pippi och med Anne på Grönkulla. Ett rödhårigt yrväder, starkt självförtroende och stark vilja. En riktigt härlig högläsningsbok med hög spännings- och mysfaktor. Vinterns bästa!

fredag 10 december 2010

Den stora hamstermassakern

En förfärlig titel på en bok med precis det förfärlig innehållet som titeln anger.

Men tro det eller ej, det här en galet rolig bok om Anna och Tom som tjatat och tjatat och tjatat på sin mamma om att få köpa hamstrar som husdjur. Mamma verkar obeveklig och mormor berättar delvis anledningen till detta motstånd men till slut ger mamma ändå med sig och barnen får köpa två dvärghamstrar.
Två honor. Garanterat! Honor.
Trots denna garanti så blir den ena hamstern tjockare och tjockare och vips en dag så finns där tio små, pyttesmå ungar. Kan det månne vara obefläckad avelse?! Det verkar expediten i djuraffären i alla fall tro.
Men glädjen förbyts i sorg och förtvivlan då alla ungarna inklusive den ena hamsterföräldern hittas döda. Vem kan ha utfört denna ASgrymma handling. Anna och Tom undersöker. En lista med misstänkta sätts upp. Mysteriet kräver sin lösning.

Den stora hamstermassakern är en melankolisk-humoristisk bok men många illustrationer och spaciös layout. Kul idé och roligt skriven.

Boken är prisbelönt i England och författaren Katie Davis och illustratören Hannah Shaw har mött stor uppskattning för boken som kommer att följas upp av Den stora kaninräddningen. Många kommer att längta.

tisdag 7 december 2010

Mitt lyckliga liv

En härlig och alldeles underbar läsalättbok om Dunne som inte kan sova och istället för att räkna får, räknar alla gånger när hon varit lycklig.
Vilket bra uppslag för en bok .. jag blir också lycklig av att läsa om de fina stunderna.
Stunderna med kusin Svante, med pappa i badet, i nya klassen och med nynya bästakompisen Ella Frida.
Dunne och Ella Frida gungar, målar, byter bokmärken, leker med marsvinet "Partyboy", startar Nattklubben och sover över. De är kompisar i vått och torrt, i sol och regn, i eld och vatten.
Men säj den lycka som varar för evigt. Ella Frida ska flytta, sluta i klassen och flytta långt bort. Till Norrköping.
Dunne vill också flytta. Men hon måste bo kvar, på Humlevägen, där hon bott i alla sina dar med pappa och Katten. Alltsedan mamma gick bort för flera år sedan. Gick bort förresten, låter konstigt, hon dog så var det och nu är också Ella Frida borta flera tusen skogar och åkrar och sjöar bort.

Mitt lyckliga liv är en bok att läsa själv eller tillsammans om vardagsdramatiken om lycka och sorg. Den har tjugo korta kapitel med finfina, uttrycksfulla illustrationer av mästarinnan Eva Eriksson på nästan varje sida.
Dunne finns med som en bifigur i de härliga böckerna om Metteborg. Nu får Dunne en alldeles egen bok. Och vilken bok sen!

lördag 4 december 2010

Nu eller kanske mu - en kärlekshistoria

Boken börjar med Werner Aspenströms dikt "Du och jag och världen" ur diktsamlingen "Trappan" och vi kommer direkt in i stämningen ...
Här går vi nu.
Den som har de vita gummistövlarna är du.
Den som har de svarta gummistövlarna är jag.
Och regnet som faller över oss båda är regnet.

Mu och Nu bor i en ödekyrka. De tycker om varandra men har blandat ihop sig och måste undersöka vem som är vem. Iväg till doktorn bär det. Men cykelnycklarna passar inte och inte cyklarna heller så de får promenera istället.
Doktorn bläddrar i en tjock bok och finner att det måste vara vinculum som de drabbats av. Ingen medicin behövs tackålov så de fortsätter sin vandring och sina funderingar.
Mu och Nu bygger en tidsmaskin och sticker iväg med den men blir ännu mer snurriga och vimmelkantiga och vet inte längre vem som är vem och inte heller när som är när.
Det blir varmt i tidsmaskinen och de går iväg för att bada och plaska och för att titta på sina spegelbilder och... bestämmer tillslut vem som är vem.
På sista sidan går de ut ur boken och försvinner sakta bort, men "om man blundar och lägger örat mot boken kan man höra hur de pussas."

Johan Gardfors står för texten och Clara Dackenberg för bilderna i denna vackra, filosofiska och existensiella bilderbok om kärlekens väsen. Bilderna i akvarell och collageteknik är pastelliga och vidunderligt vackra. Texten följer väl bilderna men blir ibland lite svårläst och kanske inte riktigt håller för omochomgenomläsning som man vill att en bilderbok ska göra. Men boken är ändå ett mycket spännande projekt, en queerbok i lätt absurdistisk anda som kommer att uppskattas. Inte av alla men av några finurliga små och stora människor med mycket humor. Utgiven av förlaget Bladstaden (Bladslottet).