En enda dag i livet. En het sensommardag. En mamma fyller år. Några syskon åker på besök.
Anders vill ha skjuts av mormor. Hon vet inte att han ska komma. Men ändå. Det är som om hon väntat på honom. Mormor tittar, undrar. "Varför tar du inte mopeden?"
Men inte efter det som hände igår. Men det säger han inte... Amazonen går inte igång. Batteriet är dött. Men till slut.
Karoline blir väckt av telefonen. Det är mamma. Dottern gratulerar och säger att Lea kanske inte kommer. Sätter sig på bussen. Vill inte åka med Sanna som kör som en dåre. Ringer till Lea. Som inte ska åka. För att Sanna kommer. Karoline gråter. Hon och Hampus.. Han vet inget än. Men hon känner. En växande klump i magen. Tänker. De behöver varandra. Hon och Hampus. Fast Sanna inte fattar. Hur Karoline kan vara ihop med H. Mamma kanske blir glad. Eller inte, en sjuttonåring med barn i magen. Nej.
En dag i livet. Syskonen Lindgrens svarta familjehistoria glimtar fram under augustidagen. Läsningen känns klaustrofobiskt. Spänningen kring besöket. Syskonens relationer. Farsans skugga. Morsan..
Man får själv lägga till rätta. Berättelsen. Som blir till en mycket stark realityrysare i kortromanformat som fyller magen med melankoli men också med hopp.
Vad gör man inte är en både ruggigt spännande och gripande känslig läsning. Bästa på länge. Å så språket. Maja Hjertzell väger orden, det är vackert och smart skrivet. Läs sakta! Läs och prata. Jag tror att Vad gör man inte skulle kunna vara en läsecirkelbok av rang för unga vuxna (och för oss som är lite äldre).
Maja Hjertzell har tidigare skrivit fem barn och ungdomsböcker + ett antal prisbelönta noveller.