lördag 26 januari 2013

Jag ljuger bara på fredagar

En genial titel på en bok om hur det är att vara tonåring i två hemma. Två hem med olika regler och olika stämning
Alexander, 15 år, bor varannan vecka hos mamma och pappa. Hans båda hemma är ganska olika men det funkar bra. Alexander har full koll på vad som gäller, vilka regler som hör till respektive liv.

 Men nu är det skolan då och finaste tjejen, Julia, elevrådsordförande, smart och snyggo som är Alexanders ouppnåliga span.
 Men en liten möjlighet öppnar sig då bästa kompisen Viktor också sitter i elevrådet och Alexander kommer på värsta planen att ställa till med FF-FEST i Alexanders mammas lägenhet då mammafamiljen ska åka bort över helgen.
Julia kanske vill komma, om bara Viktor kunde nämna festen och portkoden och...

 Aaaa jag är tvungen att lägga ifrån mig boken ett tag när man förstår att festen kommer att  urarta alldeles fördjävligt. Och om Alexander i sin fantasi trodde att den festen inte skulle komma fram till föräldrarnas vetskap så gör den det. SÅKLART!

Hela grejen med att bo i två hem blir väldigt komplicerat. Alla, under dessa år, underliggande konfliker, rullar fram och Alexander kläms i mitten.
Men Julia, som var själva grundorsaken  till att han ordnade festen, finns ju kvar och hur gör man för att få en dejt med henne om man har utegångsförbud? Och hur kul är det att vara 15 år och hela framtiden (läs gymnasieskolvalet) verkar styras av två oeniga föräldrar.

Jag ljuger bara på fredagar är en inkännande och lättillgänglig bok om att befinna sig mitt emellan och här och där, ännu mer än vanligt. Jag vet ingen annan ungdomsbok som på detta vis berättar om hur det är att växla mellan två hemma och vad detta kan ställa till i livet på gott och ont. Hög igenkänning, på-kornet-dialog och bra personskildring gör den till en väldigt bra bok. Helt enkelt!

Mats Berggren har tidigare skrivit ett tiotal ungdomsböcker, pjäser och dramatik. Läs mer om författaren på www.matsberggren.com

fredag 18 januari 2013

Tid att dö

 
Rose lever ett tråkigt och anonymt liv med sin mormor. Hela hennes liv känns halvhjärtat. Hon otrivs både i skolan och hemma och saknar sin styvbror som hon inte träffat på fem år. Men framförallt saknar hon sin mamma och sin styvfar som  plötsligt försvann för lika många år sedan. Ingen vet vad som hände eller varför de försvann. Troligen är de döda. Det tror Rose i alla fall. Hennes styvbror Joshua, däremot, tror definitivt inte det. Han är övertygad om att föräldrarna finns någonstans och han söker sanningen.
De bägge styvsyskonen söker kontakt utan mormoderns vetskap. De är som två själar men en tanke och bägge två har låtit tatuera en blå fjäril på kroppen.
När Rose är på väg att träffa Joshua igen händer något förfärligt. Hon blir vittne till ett mord på en kille i hennes skola. Som hon just pratat med.
Det dröjer bara ett par dagar så sker ytterligare ett mord i Rose´s närhet.  Den mördade killens flickvän hittas död på en kyrkogård och Rose hade just stämt träff med henne.
Polisen hittar inga spår och Rose, som har sina misstankar, följer sina egna trådar. Under tiden fortsätter Joshua jakten på deras föräldrar. Och plötsligt finns det flera gemensamma nämnare. Det kanske inte var någon slump att Rose hela tiden var i närheten av de mördade.
Deras jakt leder dem till mördarens anteckningar och att de till slut verkar komma några steg närmare sina föräldrar ...
 
Tid att dö är första delen av fyra i en ny thrillerserie för unga: En mördares anteckningar. Anne Cassidy har tidigare skrivit flera lysande thrillers för unga vuxna. Denna är ruggigt bra. Filmfeeling.

måndag 14 januari 2013

Gilla hata horan



Jonna och Gloria är bästisar. De är inte de mest populära i skolan men  verkligen inte några loosers heller. Jonna är bra i idrott och Gloria är vacker. Tillsammans är de läckra. Båda gillar att läsa böcker så lite outsiders är de ändå och så har Gloria haft det tufft, skurit sig. Jonna vill fråga, men vågar inte.

Det är sen höst och snart lucia. Klass 9B ska lussa. För lärarna.  Gloria med sitt vackra långa hår ska vara lucia och hon är verkligen vacker. Lucia betyder fest också, klassfest och snart är de där i någons gillestuga, musik på hög nivå, folköl, cigg.  Robin, klassens kung och coolaste killen, gillar Jonna och Gloria. Vill dansa. Vill klämma. Skriker, skrattar. Jonna vill gå därifrån men Gloria vill ha mer, hon vill dansa mer, hon vill hångla.
Jonna sticker hem. Lämnar Gloria. Skickar SMS - inget svar. Vad har hänt? Snart vet alla. Via facebook....

Gilla Hata horan är en riktig otäck grupptrycksrysare. Men med ett slut som man inte tänker sig. Lite Telma och Louise-feeling.  Faktiskt. Men ändå inte. Det escalerar och vänder. Men hela grejen handlar om så  mycket rädslor och så mycket längtan att bli omtyckt. Tänk ändå att det ska vara så svårt att vara schysst.

Boken har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Friends och Pocketförlaget. Det är en mycket stark bok som man inte kan läsa utan att bli upprörd och väldigt berörd.
Lärarhandledning finns på http://www.friends.se/gillahatahoran
Det här är en bok att köpa i gruppuppsättning till alla högstadieskolor! Basta!

lördag 5 januari 2013

Den första flickan skogen möter

Den första flickan skogen möter. Så underbar titel med så läskig känsla.
Och mycket riktigt...
Hanna är 12 år, det är sommaren mellan femman och sexan. Den sista barndomssommaren som borde vara den underbaraste. Men Hanna och hennes kompisar Jonna och Sabina är oroliga. Den läckra drottningen, coola tjejen i skolan, Linda Palm är försvunnen. Många funderingar, många undringar. Vad har hänt?
 Tiden går och Sabina blir ihop med jobbiga Matte. Hur kan hon undrar Hanna.
Själv har hon börjat snegla på Janek, från Polen, nyinflyttad. Men, det säger hon inte till någon.
Så hittas Linda Palm mördad och oron tilltar. Såklart.
Ändå är det inte bara det utan också hur allt är hemma. Pappa som är lite frånvarande och knasig. Mamma som muttrar. Lillebror som är jobbig.
Priscilla som vandrar på vägarna i underliga kläder, med peruken på sniskan och vedträn i famnen. Skrot-Einar med geväret och blodpölen. Hmm nog är det lite väl mycket Twin Peaks här tänker jag.
Både  skrämmande men ändå vardag. Både kittlande med killar, men ändå är de flesta verkligen skitjobbiga. Kompisar som strular, killar som ljuger. Tiden strax före puberteten är verkligen jobbig.
Detta är Moa Eriksson Sandbergs andra ungdomsbok. Den förra hette "Söta pojkar är bara på låtsas" och riktade sig till en äldre målgrupp. 
Den första flickan skogen möter är jättebra,  men kanske, kanske lite för spretig, lite för många trådar, lite för mycket känslor. Men jag läser den, hela vägen och den kittlar. Filmmanusvibbar!
Läs mer om författaren på Moas egen webplats moi-moa.blogspot.com