Emma känner sig ensam. Det är spänd stämning hemma, mamma och pappa grälar och Emma vill tusen gånger hellre vara i stallet. Bästa kompisen Katrin har slutat rida och gillar istället att vara med Tove och spana på killar. Förstås. Det vill ju Emma också.Ofta smyger Emma sig ut tidigt, tidigt på morgonen innan föräldrarna vaknar och börjar fråga med sina hur-har.du-det-lilla-gumman-röster. Hon cyklar snabbt iväg till stallet och till sin älskade fina häst Ajax. Han förstår allt och hon satsar väldigt mycket på ridträningen. Det går bra och nu är det snart tävling. Både hon och Ajax är i fin form och det går jättebra.
Hon är så stolt och nöjd men så kommer chocken.
Det vankas prata-ut-middag med mamma och pappa och trots att hon är beredd så kunde hon inte tänka sig något värre. Det är bestämt redan att hela familjen ska åka till Mongoliet i ett halvår! En rädda-familjen-och-äktenskap-resa. Men Emma vill hellre dö. Till Mongoliet. Fatta! Det är ju sjukt långt bort. I en evighet! Borta från Ajax, borta från Katrin, killarna och borta från livet. Hur hemskt kan det bli?
Väl framme i Mongoliet i Ulaan Bataar är det om möjligt ännu värre än vad Emma trodde. I skolan är det hemskt, i huset är det kallt och inte verkar det bli bättre mellan mamma och pappa. Breven hem räddar henne och Katrin förser henne med rapporter från kompislivet.
Men så träffar Emma en jämnårig mongolflicka, nomadtjejen Baska som hon blir vän med och som har samma brinnande intresse för hästar som henne. Emma får följa med Baska till hennes by där de föder upp och tränar hästar och där möter hon Adzerk, den stolta vita hingsten som springer fortare än någon annan. Men Adzerk är stämplad som omöjlig. Snart ska han fångas in, kastreras och kuvas till turridningshäst..
Lin Hallberg har skrivit en fin och läsvärd relationsbok som vare men sig är hästtokig eller inte kan gilla. Den handlar om livet i stallet, i en trasslig familj och om livet bland nomaderna i Mongoliet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar