Bara kärleken kan krossa ditt hjärta är den poetiska titeln på Gunnar Ardelius senaste ungdomsroman. Ardelius skriver om kärlek, sorg, föräldratrubbel och hela det vingliga livet.
Morris har blivit dumpad, lämnad av Betty som han hållit ihop med och som nu har en plan. Betty alltså, hon har en framtidsplan om att få leva i lyx och överflöd, att förföra män, att få dem att köpa saker till henne och nu måste hon bara lära sig franska först. Det måste man om man ska få korn på rika män och bli deras älskarinnor. Och... Morris passar inte in i framtidsplanen. Inte alls.
Han försöker glömma, tänka att Betty aldrig har ägt rum. Om han i en svag stund börjar tänka på ett minne är han förlorad. Det krävs så lite för att tända en minnesgnista. Han är självantändlig.
Han löptränar alltså, för att glömma. Han springer för att hålla ihop allt det vingliga, springer med pappa som vill att de ska ta en tävling tillsammans. Tränar, tränar, tränar för att kanske kunna orka springa en halvmara. Pappa springer för att hålla depressionen borta, 5 gånger i veckan springer han. De möts i löparspåret och springer varv på varv men åt olika håll.
Det är också i löparspåret han möter Lena. Som också springer. Fort och snabbt. Och som har en riktig löparkropp. Och som har ett hår som flyger i vinden, som stretchar vigare än ingen annan.
Hemma väntar mamma som pratar dejter, killar och bantingsmetoder. Som har problem med magen, som längtar och drömmer efter kärlek , äkthet och närhet. Som har en drömfångare, en jumbopack kondomer i understa skrivbordslådan och problem med magen. Förstoppning.
Pappa är bippad, bipolär, manodepressiv, bor en bit bort i egen lägenhet och försöker springar ifatt sitt eget liv.
En dag är pappa försvunnen, han ringer inte , han svarar inte i telefon, han öppnar inte. På flera dagar. Han sviker och det gör ont, ont. Han är sjuk, tänk så säger mamma.
Och så hör Betty av sig igen. Hon vill träffas. Morris känner sig som ett paket glass som någon tagit fram ur frysen och som mjuknar och har sådana där iskristaller i kanterna. Men han vill inte mjukna, han vill vara stark och veta vad han vill. Att göra slut tar längre tid än man kan tro. Och nu är han kär igen. I Lena.
Bara kärlek kan krossa ditt hjärta är en poetisk och alldeles fantastisk bok om kärleken och sorg. Om att lämna, förlora, finna och gå vidare. Om hela det knepiga livet. Gunnar Ardelius debuterade 2006 med ungdomsromanen Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket. Boken blev Augustprisnominerad samma år och fick utmärkelsen Slangbellan för bästa debutbok. Jag tycker att den här boken är minst lika bra.
måndag 4 oktober 2010
Bara kärleken kan krossa ditt hjärta
Etiketter:
14+,
död,
familj,
föräldrar,
kärlek,
löpning,
manodepressivitet,
olycklig kärlek,
sorg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar