Vad säger fågeln?

Tolv fåglar är representerade i denna första fina fågelbok för de yngsta Det pjyttras och svirras, det flötjas och tvillras mellan sidorna.
Vi får träffa Blåmesen, Skatan, Nötväckan, Hägern, Pilfinken, Sothönan, Flugsnapparen, Gröngölingen, Domherren, Jordugglan, Koltrasten och Talgoxen.
Alla är helt bedårande läckert avbildade i sin naturliga miljö.
Man vill läsa och skåda fågel i soffan om och om igen tillsammans med en nyfiken tvååring. Det är tungvrickning och riktigt kul, det är stor fågelpoesi i litet format. Det är bilderbokskonst.

Jag älskar de gråbruna Pilfinkarna i den röda nyponbusken och den tvillrande Flugsnapparen på sin jakt efter en fluga till flugsnappefågelungen som tittar ut ur sin holk.
Gröngölingen är en annan favvo som med sin stirriga blick och sitt klyyande skrik ändå är alldeles oemotståndlig. Jag kommer att tänka på en diktrad av Barbro Lindgren "Gröngölingen är på väg - röd om huvet, tung i gumpen, yrvaken och glad".

Joar Tiberg är poet och detta är hans första barnbok. Anna Bengtsson som illustrerat boken är sedan länge en av våra största bilderbokskonstnärer.

Det är så logiskt alla fattar utom du

Lisa Björbo har skrivit ett relationsdrama som är så bra att alla kommer att gilla.
Bara man läser titeln blir man nyfiken. Och... den smakar Per Nilsson... om ni förstår.

Ester och Johan är kompisar. Alltsedan dagis har de varit bästisar med extra allt. Nu gymnasiet. Samhällsvetarlinjen. Samma klass.
Johan går omkring i omoderna kängor, han har grå t-shirt utan tryck, normala blå ögon, normala tonårsplitor, normalt tråk.
Han tränar orientering. Han tränar orientering!!?
Han är enkel, trygg, inte särskilt cool. Inte alls. Familjen i gungning. Pappa på vift, mamma är deppad.

Ester är en vanlig trevlig tjej med schysst storebror som hjälper henne in på klubb Deluxe fast hon är alldeles för ung. Hon är lite coolare än de andra H&M-typerna i klassen. Framförallt efter senaste festen med Adam, hårdrocksgitarristen som får hennes blodomlopp att gå bananas. Hon är kär. Och allt berättar hon för Johan. Bästa kompiskillen. Får veta allt.

Bästa kompisen. Men nog är det lite mer ändå? Åtminstone för Johan. Till att börja med.

"Det är så logiskt alla fattar utom du" är en ungdomsbok när den är som bäst. Spännande relationsdrama, fina personporträtt, en utvecklingshistoria, en riktig bladvändare.
Lite "Ebba och Didrik"- känsla men för äldre läsare såklart. Framförallt så tycker jag att det smakar Per Nilssonskt, men med en alldeles egen kryddning.

I vått och torrt

Lova har en egen hund. Vilken lycka! Varje dag är hon och bästisbästisen Madde ute och tränar agility med Yllet. Alla tre gillar det lika mycket och Yllet har blivit riktigt bra.
Linda är hunduppfödare och äger kenneln där Yllet kommer ifrån.
Både Madde och Lova gillar att vara med Linda. Att hjälpa henne i affären, att prata och helt enkelt vara med henne. Linda är som en jättefin vuxenkompis.
Nu ska Linda åka på hundutställning och föreslår att tjejerna ska följa med och ställa ut Yllet också. Tänk! Vilken utmaning. Så kul!
Nu måste de ligga i ännu mer och träna ännu lite till.

Men det finns ett stort problem. Lova vågar inte sova borta. Och hundutställningen är i Sundsvall och det innebär två övernattningar. Borta.
Men Madde, den bästigaste bästisen av alla, förstår hur saken ligger till och föreslår att Lova också ska träna inför utställningen. Träna på att sova borta.
Det är bra att våga göra saker som man egentligen inte törs, säger mamma.

Allt hade säkert gått jättebra om inte den där nya snobbtjejen i klassen, Andrea, hade kommit och förstört allting. Madde och Lova blir ovänner och allt som tidigare varit så kul är nu fel och fult och jättetrist.

I vått och torrt är en härlig bok om vänskap, om att våga säga ifrån och såklart om hundar. En bok som man läser med hjärtat och som känns i maggropen.
Läs Modighetsprovet också av samma författare, Anna Holmström Degerman. Den är lika bra!

Tänk om...

Lena Sjöberg har skrivit och illusterat en alldeles förtjusande bok om ett förälder-barnförhållande i olika fiktiva djurskepnader.
En hare och dess lilla palt som busar i månens sken och snattar sallad ur en öde köksträdgård.
Om en spindel och lilla spindelbarnet, om skräcködlor, om mammamyggan och hennes lilla knott, om kulting och gris.
Grisen ville se lilla kultingen svalka sig i pölar och rulla sig i lera. "Jag skulle säga åt dig att smutsa ner dig MERA!"
Om fladdermöss, om getingar som ingen tycker om och till slut om tvärtomrelationen där JAG var liten och DU var stor och efter en kväll med städning och fiskgratäng äntligen få kramas, lyssna på en saga och få sova.

Så fint, charmigt och ljuvligt att man bara önskar att många, många upptäcker denna fina bilderbok som dessutom är skriven på rim med Tove Jansson-känsla. Jag tycker att det här är en av årets finaste bilderböcker. Läs och njut!

Biljana är bäst!

Biljana är en störtskön tjej med rötter i Serbien och med en synnerlig talang för fotboll. Hon har en brorsa som har strulat en del, en pappa som är trött på att köra taxi och som plötsligt glömmer hur man lägger in backen.

Biljana spelar vänsterback och är lagkapten i Östmora som har världens bästa tränare, Micke. När laget började spela gick det inte så bra. Micke brukade lova att bjuda alla på glass om laget förlorade med mindre än 10 - 0. Han behövde inte köpa en glass på flera år!
Men tjejerna gav inte upp.

Numera går det riktigt bra. För det mesta. Men dessvärre inte alls i mötet med snobblaget "Äppelhöjden" där allt går åt pipsvängen och Emma, Biljanas bästis hotar med att sluta i laget.
Emma är bra på åtmninstone två saker, att sura och att var bitchig.

För Biljana är fotbollen viktigare än Emma och hon vägrar låta sig styras längre och låter istället sin egen "superbiljana" råda som säger ifrån, tänker själv och som inte bryr sig om skitsnack. Eller, jo.

Det är inte lätt. Inte lätt alls, att vara Biljana, att bli sviken av kompisar, att se sin pappa deppa och vara olyckligt kär i Daniel med dreadlocks.
...Men Biljana ger inte upp!

Martin Jonols har skrivit en härlig och galet rolig fotbollsbok. Jag hoppas att det kommer fler böcker om Biljana, för det här är humor och pirr hela tiden.

Som trolleri

Bergtagen är ett vackert ord. Men finns det någon som blir det idag?
Mona är 12 år och med pappa på landet i ensliga sommarstugan.
Hon träffar Mikael, en tystlåten, snygg kille med gnistrande gröna ögon och en härlig doft av skog. Mona vill inget annat än att vara med honom. Hon blir pirrig och darrig när hon är i hans närhet, nästan som besatt.
Mikael är lite konstig ibland, lite annorlunda, liksom underlig. Han verkar märkligt rädd för vatten och har noll koll om mobiler, datorer, vanliga vardagliga saker.
Men han är trygg, härlig, magiskt snygg och alldeles underbar. Mona kan inte sluta tänka på honom. Det är något alldeles speciellt.
När bästa kompisen Nathaly kommer på besök ska tjejerna bada, Mikael vägrar vara i vattnet men blir sånär nerdragen av Nathaly. Det är då det händer det som inte får ske. Det som ingen får se.

Som trolleri är en mycket stark kärleksroman. En roman om att följa sitt hjärta även om det leder till att man tvingas bryta både med familj och vänner.
Berättelsen om Mona och Mikael är som en modern saga. En skogens Romeo och Julia, en Bonnie och Clyde för vår tid, kanske till och med en Bella och Edwardromans. Kan man bli kär i vampyrer så kan man bli kär i troll också.
Det är jag helt övertygad om efter att ha läst Mårten Melins bok.

Jag hörde häromdagen att en lärare läst boken högt i en årskurs sex. Ungarna hade fullkomligt älskat boken. Jag förstår det!

Baksidans hemliga hjältar

Robin och lillasyster Frida har flyttat från fina radhusområdet Framsidan till tionde våningen i ett grått höghus och till ett område med bara tråkiga, grå hus. Alla precis likadana. Baksidan.
Pappa bor i ett av höghusen, mamma bor i ett annat. Dom har flyttat till ett riktigt skitliv, tycker Robin och flyr ut från lägenheten, tar hissen och hamnar i källarvåningen.
Det är så han träffar Farzad och Izzy som har ett hemligt rum i källaren. Där har de en klubb. En hemlig klubb.
Lite barnsligt tycker Robin tills han får höra att det här en klubb för såna som tycker att världen suger. Det passar honom perfekt!
Vad gör man i en klubb för såna som tycker att världen suger? Jo, man räddar världen. "Ingen kan göra allt, men alla kan göra något". Citatet blir ledstjärnan för klubbmedlemmarna och nu är det bara att sätta igång att göra goda gärningar. I smyg och så att det knappt märks men dessto smartare! Baksidans hemliga hjältar har viktiga uppdrag framför sig.
Att det inte är det lättaste att rädda världen får de snart visshet om. Men det är spännande och kul och snart har FFGG, Föreningen för Goda Gärningar bildats.

Lite Mästerdetektiven Blomqvist men modernare, roligare och tuffare. Underbart med unga världsförbättrare med ambitioner! Utan moral eller präktighet. Bra bok helt enkelt. Bättre än på länge.
Peter Arrhenius har skrivit och Ingela P Arrhenius har illustrerat.