Bengt bor i ett hyreshus. Där bor också Astrid, Allan och Gustav. Dom är inte snälla mot Bengt. Aldrig någonsin.
Det är sommar och Bengt vill inte gå ut, fastän solen skiner. Helst skulle han vilja vara inne tills han blev trettio. Men...nu har mamma skrivit en lapp som ligger på diskbänken och lyser. Hon vill att han ska gå ut med soppåsen. Bengt har inte det minsta lust inte men vet att det inte finns någon återvändo. Han bävar och anar vad som ska hända. Han har en strategi att inte prata med någon , inte titta upp, bara gå direkt till soprummet. Med soppåsen. Sen snabbt in igen.
Men... därute sitter gänget i snurrgungan. Som vanligt.
Bengt försöker gå förbi, stillsamt liksom osynligt. Såklart funkar inte det. Astrid hoppar ned, sliter åt sig soppåsen och börjar hojta om att det säkert är sopor med mycket smör och fett och äckel.
Såklart går soppåsen sönder. Såklart börjar Astrid skrika om hur äckligt det är och om alla råttor som finns i soprummet och hur hon hatar sopor och råttor.
Bengt plockar kvickt ihop allt skräp som åkt ut och springer mot soprummet. Fort fort.
Bengt blir instängd. En parkbänk dras för dörren. Han kastar sig mot dörren men bänken därutanför är alldeles för tung. Bengt sitter ensam i det kalla, mörka, läskiga soprummet, där det säkerligen är alldeles fullt med råttor. Ute är det varmt, inne i soprummet är det kallt, som i graven. Ingen kommer som kan dra bort bänken. Det går timmar. Flera timmar. Så hör han något skrapande utanför dörren. Han skriker och en stånkande röst, som han inte känner igen, svarar. Det är inte Asrid, Allan eller Gustav det är helt klart. Efter en stund öppnas dörren och en hund står därutanför. Bengt blir lite rädd. Hundar kan vara ännu farligare än råttor.
Men den här hunden heter Jagger och är schysst. Han samlar på sopor och har fullt av nyttigt skräp i en rullväska som han drar omkring med. Han vet också allt om den typen av människor som plågar och trycker ned. Han har egen erfarenhet!
Så börjar den ovanliga vänskapen mellan den mobbade pojken Bengt och "uteliggarhunden" Jagger som bor i en rostig container och har stor erfarenhet av det hårda livet.
Jagger vet också hur man råder bot på förtyckartyper. Man straffar! Så akta er väldigt noga! Alla Astrid, Allan och Gustav! För nu vankas H.Ä.M.D.
Det börjar med en råtta, fortsätter med en cykel, sen börjar de vuxna att reagera. Som sjuttsingen. Det borde de ha gjort tidigare!
Jagger, Jagger är en hårdkokt bok i genren mobbad blir hämnare. Författaren Frida Nilsson skruvar ofta till sina böcker och tar med kloka djur i handlingen. Apstjärnan(2005). Jag, Dante och miljonerna. (2008) men också de helt underbara böckerna om Hedvig (2005) mfl i serien (dock inga talande djur här) Jag gillar Frida Nilssons böcker. Det är dirty realism i kombination med djurklokskap. Lite Raymond Carver. Lite Kim Fupz Aakeson. Men med en alldeles egen ton.
Boken har blivit klassad som Hcf dvs för 6-9-åringar . Jag tycker att den passar en äldre målgrupp också. Det hårdkokta och skruvade borde funka för mellanstadiet och i allra högsta grad för vuxna. Som högläsningsbok borde den sitta som en schmäck! Men läs den gärna själv först!
Frida Nilssons böcker har blivit översatta till många språk. Hon är en internationellt erkänd barnboksförfattare av rang.
tisdag 19 november 2013
Jagger, Jagger
Etiketter:
10-13 år,
6-9 år,
dirty realism,
djur,
familj,
högläsning,
Jagger,
Jagger av Frida Nilsson,
mobbning,
svek,
vänskap
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar