Balladen om en bruten näsa

Bart, som är döpt efter den lille gule killen i The Simpsons, tränar boxning och blir nerslagen. Tränaren tröstar och säger att det är inte är hur många gånger man blir nerslagen som räknas utan hur många gånger du reser dig igen.
Det är mamma som vill att Bart ska träna boxning. Så att han blir lite tuffare.
Bart gillar konstiga saker, som pannkakor med bacon, ett glas iskall mjölk mitt i natten, stjärnfall i natten och när mamma viskar snälla saker,  men allra allra mest gillar han sång. Inte vilken sång som helst, utan sång som kan krossa glas och som fyller hörselgångarna. Opera!
Bart bor med sin mamma i ett sunkigt hyreshus,  i en liten etta.  Han har inget eget rum där han kan stänga in sig, det finns bara ett rum där han kan vara i fred och det är på toaletten.
Bart är inte polulär i skolan, han är mer som luft för alla. Inte många vet just något om Bart. Inte att han boxas , inte att han bor sunkigt, inte att han gillar sång. En gång när alla skulle berätta om sin hobby i skolan  sa Bart att han samlade på bilder av massmördare. Bara för att få folk att hålla käften.
Ada, den finaste tjejen i klassen, ger honom bilder av massmördare och sitter i bänken bredvid. De ska planera sommarfesten och Ada ska dansa. Bart då? Vad kan han bidra med? Sjunga opera? Ada peppar och stöttar. Hon hälsar på (ingen annan har någonsin gjort det). Det går väl sådär. Stöket i lägenheten, mamma som ett fläskberg, trapphus som en sopstation. Vad ska hon tro? Ada är schysst på alla sätt utom på ett. Hon kan inte hålla klaffen. Snart vet alla. Hur Bart har det hemma.

Snart närmar sig 13-årsdagen och något kalas  finns inte på kartan. Men Bart får en idé. Om han överhuvudtaget ska kunna bjuda hem någon så måste trapphuset röjas och städas.  Han sätter upp lappar om en gemensam städdag... på sin födelsedag. Knarkar-Geir lovar att dra ihop folk. Mamma ska vara arbetsledare. Mormor kanske också kan  hjälpa till.  Det blir en födelse-och städdag med extra allt. Fast inte som Bart tänkt sig. 
Och sommarfesten har jag knappt nämnt.

Balladen om en bruten näsa är en bok man läser med tårarna nära ytan och hjärtat i magtrakten. Det är en finurlig och alldeles ljuvlig bok. En Gilbert Grape för teens och underdogbok av rang. 
Bästa boken jag läst på länge!

ARNE SVINGEN (f 1967) är född och uppvuxen i Oslo. Sedan debuten 1999 har han skrivit över fyrtio böcker för både barn och vuxna. Innan han blev författare arbetade han som journalist, redaktör och programledare. Arne är engagerad i frågor som rör ungas läsande och jobbar aktivt med att få i synnerhet killar att läsa mer. Han är dessutom nästan två meter lång och ganska bra på basket. Läs mer på Arne Svingens egen hemsida http://arnesvingen.wordpress.com/