tisdag 31 juli 2018

De försvunna av Cecilia Lidbeck

I bussen sitter nio barn. De ska på läger, sä är de i alla fall tänkt... Ledaren står framme i förarhytten och pratar... Judit har för länge sen slutat lyssna på honom. Rösten är entonig och han pratat om regler, om vikten att hålla sig till lägerområdet och aldrig gå iväg utan sällskap. Men det blir bara till ett sövande surr som får henne att gäspa. 
Bussen kör på smala vägar ut i ingenting, längre och längre in i skogen. Plötsligt går det snabbare och snabbare, bussen vinglar fram medan grenar och kvistar sopar fönstren. Träden rusar emot dem, bussen kantrar vägrenen och med ena hjulparet uppe på vägen och med det andra i diket kör i en evighet innan den tar sig upp igen, stannar och blir lutande.  
Kaos! Judit ligger på golvet, Frej snyftar. Noomis fot ligger inklämd under ett säte. Chauffören vilande över ratten med armarna hängande mot golvet. Något känns fel. Mycket fel. Hon är död...
Ledaren hämtar en filt och lägger över chauffören. Kommenderar att barnen ska plocka ihop sakerna och gå ut. På en gång. 
Ingen av mobilerna fungerar. Ledaren ska hämta hjälp. Barnen måste stanna kvar. Absolut inte gå därifrån. Två av barnen vägrar, följer med ledaren. De andra stannar. Vincent, Frej, Sissela, Noomi, Judit, Kim och Abel. 
Hur ska de klara sig? Ensamma i skogen. Med en buss och en död busschaufför. En mardröm i vakenhet. Barnen ger sig så småningom i väg. Ändå. När ledaren inte dyker upp. Stadsbarn lost in the Forrest. Maten tar slut, vattnet tar slut... Noomi har besvärligt i sin fot. Nu gäller det at hålla ihop och hjälpas åt. Men ... det är inte så lätt. 

Cecilia Lidbeck har skrivit en realityrysare i skogsmiljö. Många stapatser blir det och ingen räddning i sikte. På många dagar (och nätter). 
En bok om livet vad man kan råka ut för. I nöden ställs vännerna på prov, hungern är en stor fiende och skogen är väldig och skrämmande. 
Läs också Cecilia Lidbecks thriller "Barnhemmet" https://barnochungdomsbok.blogspot.com/2013/10/barnhemmet-edvaed.html 




Inga kommentarer: