Enel ska åka buss till morfar och mormor. Hon gråter och är ledsen (av en anledning som vi inte får veta, först i alla fall, för den hör inte hit )och missar att kliva av på rätt hållplats och hamnar på så sätt i Mörkmarken, en snårig och konstig skog där allt känns läskigt och obehagligt. Buskarna verkar röra sig, där finns konstiga fåglar och så en katt, en katt med sex ben. Enel tror att hon drömmer men så dyker en slemmig, morrande varelse upp som sannerligen är verklig. En paddvätte. Enel ska försöka rädda den men istället hamnar de båda i en lerig grop och blir varse ett jättelikt odjur som tack och lov inte når dem. 
Enel och paddvätten, Morris beger sig längre in i skogen och når ett hus där en man, Peter bor. 

Peter berättar om den underbara skogen som kallas Mörkmarken. 

Paddvättens skog är första delen i en kommande serie som kommer att älskas av de som gillar fantasy och spännande historier i en värld av läskiga figurer och underbara djur. 
En antagligen helt sann historia av den prisbelönta författaren Ylva Karlsson och bildkonstnären Katarina Strömgård.  

Älgkungen av Maria Hellbom

Klara bor i Stockholm men har firat alla sina sommarlov uppe i Jämtland i Vidås, närmare bestämt i Agnestorp som är deras sommarstuga. I Vidås finns både morföräldrarna och farföräldrarna och nu också en magisk älg, Reynir som blivit Klaras vän. En hemlig vän som visat henne skogen med hela sitt väsen. En vän med mjuk mule och som älskar äpplen. 

Men den  här sommaren kommer att bli  ännu mer äventyrlig. Klara blir kompis med Aron som visar sig vara mycket roligare än vad hon tidigare trott. För Aron kan hon berätta allt om Reynir och allt mystiskt som händer tillsammans med honom. Det är som om en magisk portal öppnas. 

 Klaras faster har plötsligt och utan förvarning köpt ett hus i byn och ska öppna restaurang. Med sig har hon en kvinna som är både väldigt rik och kan stanna tiden. Vem är hon egentligen? Klara och Aron vill veta och gör egna undersökningar. 

Mitt i allt detta händer en katastrof i byn. 

Det är den varmaste sommaren i mannaminne och skogen brinner. 

Älgakungen av Maria Hellbom handlar om skogens magi, om vänskap och kärlek och att tillsammans kämpa och tro på det goda, att bygga nya vägar. 

Älgkungen vann Barnradions Romanpris 2022. Här kan du lyssna till diskussionerna https://sverigesradio.se/avsnitt/bok-5-algkungen-av-maria-hellbom

 

Monstren i skogen

Jag läser och ryser. Monstren i skogen är en psykologisk thriller för skogsrädda. 

Mats bor med mamma och pappa i Stensätter, en liten by där allt är så lugnt och bra om det inte vore för detta med monstren i skogen. Det här tänker Mats på rätt så ofta och det är verkligen hans stora problem. Det blir en klump i  magen när han tänker på skogen och på alla förfärliga rotvältor som finns där som stora läskiga monster som sträcker ut sina spökhänder för att ta honom.  Han skulle aldrig i livet röra vid någon rotvälta. Hellre dog han. 

Det är mycket lugnare att sitta inne och rita eller läsa. Men det gillar ju inte Mats pappa och mamma för varje lördag och söndag och ibland på vardagskvällarna ska det åkas skidor eller promeneras. Det är bra med frisk luft och motion. Och Mats får ge sig för de är alltid 2 och Mats är bara 1.

Rotvält-fobin blir värre och värre och när Mats ska åka längdskidor på friluftsdagen i skolan eskalerar rädslan till närmare hysteri vid bara tanken på att alla ska få reda på hans fobi. 
Det blir psykologsamtal och föräldraoro. 
Hur ska det gå för Mats? 

Mats Jonsson är etablerad serietecknare med en lång rad självbiografiska serieböcker för vuxna bakom sig.  Serieböckerna är självutlämnande, inkännande, roliga  och väldigt, väldigt bra. Mats har en förmåga att verkligen bjuda på sina fobier och våndor så att vi känner dom under huden.  Jag tänker på Barbro Lindgrens Sparvel och Hemligt-böcker.  Och på Ekelöf. Efter läsningen vågar man ta fram sina egna.

Monstren i skogen är Mats Jonssons första barnbok. Underrubriken "En Mats-bok" ger en hint om att detta är den första i en planerad serie. Hoppas det stämmer! Boken är fylld av svat-vita Mats-teckningar som förstärker och lyser. Såklart! En läsa-själv-bok eller en fin högläsningsbok från 6 år. 
Läs också på  Mats egen blogg http://www.matsjonssonbloggen.blogspot.se

Olli och Mo

En helt vanlig söndag och  Mo vill ha utflykt men Olli har ingen lust alls. Det blir som Mo vill. Okej klart för äventyr...
Olli med nyputsade skor och kartbok, Mo med bilnyckel och ny kappa. Full gas och snart är de i utkanten på sidan tre...
Det verkar lite farligt men snart är det fikadags, tyvärr har de inga pengar. Mo ville bjuda men har glömt sin plånbok, Olli har aldrig några pengar. Så...det blir till att diska. Minst sjuttio olika saker.

Det börjar mörkna och det är faktiskt tid att åka hem igen. Men det är nu som utflykten blir  vilse. Det finns hagar och skogar, stäpper och berg, floder och öknar. Men vart leder vägen? Kartorna är suddig och här kan lika gärna vara där.
Och där råkar bli hos någon Maud som just ska laga middag och steker fiskpinnar på högkant. Allt är nästan som hemma när de äter framför teven och somnar i soffan. Men bara nästan.
Nästa dag åker de hem. Nu är det bråttom - utflykten håller på att ta slut.  
Olli ser hemmet i kikaren, långt där borta. Mo trampar på gaspedalen. Snart är de framme.

Att sammanfatta en bilderbok av Eva Lindström låter sig inte göras på några meningar. I texten liksom mellan träd, berg och hagar finns mycket att upptäcka. Det här är en roadmovie i ett drömtillstånd. En hisnande farlig men härlig utflykt.
Och...bilderna är så fantastiska så det känns i hela kroppen. Målade över hela uppslag i gouche, blyerts och akvarell i mild gulorange pastell och när det blir farligt märks detta i det lite dovare blåtonade bilderna. Det är i sin avskalade enkelhet stor konst!
Det här är en bok jag vill stiga in i, smyga runt i eller vila mig i. Boken tar inte slut, den här kan man fortsätta att finnas med i. Fortsätta fantisera om Olli och Mo - med så runda och gosiga namn, som far omkring i den farliga vida världen.
Och allting är just så oförutsägbart som självaste livet.

VITA STRECK och Öjvind

Sara Lundbergs andra bok om Vita Streck är en oemotståndlig vänskaps-och kärleksberättelse om Vita och Öjvind.
Vita målar streck. Vita, korta, ibland tjocka, så att bilarna ska förstå hitåt och ditåt. Det blir fint. Rakt och prydligt.

Så en dag rubbas Vitas välstreckade värld av en pojke som dimper rakt ned i hennes målarburk.
Det raka blir krokigt. Vita blir rasande. På pojken.
Men med den godaste leverpastejsmörgåsen (med lite fickludd) stannar allt upp och blir varmt och gott, mjukt och fint.

Så blåser det upp igen och Öjvind virvlar upp och iväg.
Jag måste hitta honom, tänker Vita. Men. Hur hittar man någon som vinden har tagit? Vita frågar Alvaro, han som tänder alla lampor när det blivit mörkt.
Vita fortsätter måla streck. Så att Öjvind ska hitta henne.

Sara Lundberg har skrivit en modern saga, en surrealistisk kärlekshistoria, en vägtrafikrysare. Hela berättelsen utspelas utomhus, i trafiken, på ängen, i öknen, på tivolit, i mörkaste skogen, i landskapet. Bilderna är ögonbedövande vackra, lite softade och blåsiga. De vita tunna streck som åskådliggör vinden förstärker virvelkänslan. Texten virvlar också med och stillnar när vinden. Boken är väg, vind och vän. Vita som väntar. På en liten prick längst bort vid horisonten. Det är någon som kommer gående... som tålmodigt följer strecken.
Ett hoppingivande slut.
Augustprisnomineringen sitter som en schmäck!

Inte alldeles ensam

Inte alldeles ensam är en Rödluvan-skräckis med skolpojken Lars i huvudrollen som för första gången ska gå alldeles ensam till skolan. Genom läskiga skogen och utan mamma.
Han går baklänges och vinkar så att han kan se mamma hela tiden.

Men så stänger hon fönstret och han är ensam. I stora mörka skogen där det lär finnas en stor, svart hund.
Nu kommer något. Lars blundar och när han tittar upp igen står där en Skruvla. En vacker trollsländeliknande figur som räddar honom från farliga hundar för att sedan strax försvinna
Bilarna är också farliga och Lars oroar sig. Men så kommer en Virvel som hjälper och sedan en Ramle och en Trigger.

Och sen... bakom ett träd står så Mamma och följer den sista biten... eller bara till stora trädet.
Det är inte farligt att misslyckas. I morgon är en annan dag.

Den är som en modern saga, magisk, skrämmande, suggestiv och alldeles underbar. Illustrationerna är makalösa vackra och skapar ett suggestivt sagoskimmer med sin gröna lite suddiga skogsbilder där träden tycks leva och där übermoderna fantasivarelser dyker upp som magiska inslag och starka kontraster.
Contace Örback-Nilssen heter författaren och Akin Duzakin är en turisk-norsk illustatör, flerfaldigt prisbelönt.
Inte alldeles ensam är ett bilderbokskonstverk som verkligen är värd all uppmärksamhet. Läs den högt! Men inte för de allra yngsta.

Räven och Musen letar ny lya

Det vimlar inte precis av ungerska bilderböcker men här är en riktig goding.

Räven och musen letar ny lya av Boglárka Paulovkin i översättning och textbearbetning av Eva Larsson och Maud Mangold.

Den starka och modiga räven och den nyfikna och glada musen bor under den största eken i skogen. En dag börjar det knaka och braka alldeles förskräckligt och de blir rysligt rädda.

När allt blir tyst igen så upptäcker musen och räven att alla vackra träden är borta, försvunna. Det finns bara stubbar kvar. Vad gör de nu?

Tack vara en gammal karta så förstår de att det finns något utanför skogen. Tåg, städer, kanske nya lyor. En värld att upptäcka.

Men det är inte lätt för två skogsdjur att komma till staden. Allting är så stort, så stort, husen är vackra men var finns maten?

Pojken Andris bjuder på pizza och hittar ett nytt hem till de båda vännerna.

Det jag tycker är bäst om i denna bok är bilderna i brun-röd-grön, jordig färgskala i tempera, akrylfärg och kol. Boken är i litet behändigt format, bilderna får mestadels bre ut sig på hela uppslag och pappret är tjockt och härligt bläddervänligt.

Paulovkin har en alldeles egen stil. Hon står för både text och bild i den här lilla läckerbiten och verkar ha hämtat inspiration från de gamla stadsdelarna i Budapest.