onsdag 15 september 2010

Svarta fåglar


Amik, 12 år, dras in i ett krig då Tekiterna hotar det Mabekiska riket. Främmande soldater har upptäckts vid en by nära Dödens Dal och Amiks far går också snart ut i kriget för att försvara sitt land. Det går dagar utan besked, ingen vet något, det är bara en fruktansvärd tystnad och hotfull rök, dimma och så detta med fåglarna. Amiks mamma är tekit och pappa mabek och Amik känner sig som vare sig det ena eller det andra. Han förstår inte kriget. Inte alls.

Nu svävar asätande fåglar över dalen och mabekernas armé blir bara tunnare och tunnare och en dag kommer beskedet om att Amiks far stupat. Amik och hans mor flyr för att söka skydd i ett kloster högt uppe i bergen.

Dessvärre är de inte säkra där heller, tekiterna hittar dit och härjar, dödar och bränner. Amik lyckas, tack vare en tunnel, fly och snart är han utanför men också helt ensam. Det verkar som om han är han den ende överlevande mabeken i hela riket.

Amik blir snart tillfångatagen och avslöjad men blir tack vare att han räddar livet på en tekitpojke Memuck, bästa vän med sina fångvaktare och får stanna.

Svarta fåglar av Mikael Salmson och Lars Sundström är mer av en krigsskildring än fantasybok. Ingen magi, inga trollkarlar bara krig och fiendeskap. Person- och miljöskildringen är bra och med korta kapitel och enkelt språk blir boken både lättillgänglig och attraktiv.

Inga kommentarer: