Augustinatt

Nora och hennes storebror Alfons är ensamma hemma i sommarhuset när mamma och pappa semestrar på Cypern. Nora tycker det är okej men Alfons kunde vara hemma lite oftare. Just nu är han vansinnigt förälskad och knappt kontaktbar, så Nora får klara sig själv så gott det går.  Ute är det augusti och övernaturligt varmt. 
Felix, hennes fina ljusgula siameskatt med violblåa ögon är borta och Nora oroar sig. Han kommer inte fastän och letar och ropar. Nu har Felix varit borta i tre dagar. 
Samma kväll hörs ett gnällande bortifrån äppelträdet och där ligger något. Ett bylte. Men... det är inte verkligen inte någon katt utan en liten unge, ett hittebarn. 
Nora tar in barnet och tröstar, värmer mjölk, matar. Barnet lugnar sig och somnar i famnen. När Alfons till slut kommer hem hittar han de båda, Nora och hittebarnet. Men.. ungen har ju en svans!? Vad betyder det? Är detta på riktigt?Har det något samband med Felix bortovaro? 

Nora och Alfons sköter om den lille och blir alltmer fäst vid honom. Tänk ändå att man kan tycka om en liten trollunge så mycket. För att lära sig mer letar Nora reda på Trollboken och där hittar hon ett vykort med mystisk text från någon Alice. 
Vem är det och vem är Nora? Hur hänger alltihop samman? Trollungen, katten och vykortet. Värmen, ögonen i skogen och mormors svävande svar. 

Ibland är saker och ting inte riktigt som man tror. 

Maud Mangold har skrivit Augustinatt, en bok som väver samman identitetfrågeställningar med kärlek och magi. en härlig sommarbok att läsa själv som kanske inte lämnar de djupaste avtrycken men som håller hela vägen.