tisdag 13 maj 2014

5768 visningar på Youtube

 Rosita går i sjuan och älskar att sjunga. Hon och två av hennes klasskompisar har anmält sig till en Talangtävling. Man kan vinna en stor prissumma och det är väldigt lockande. Att sjunga är det bästa Rosita vet,  fast nu vill Lena bestämma allt och är rätt så bitchig. Nattie är schysst, och faktiskt också hennes familj. 
Men det finns ganska många andra problem.  Tex några skinnskallar i nian som hailar när de ser Rosita.  Att ingen ser. 

Hemma är det rätt jobbigt också. Brorsan Peter retas, är lovligt lat och störig. Mamma är sjuk och pappa oroar sig. Morbror Ronny är deprimerad men vet mycket om allt. Andra släktingar dyker upp då och då. Varför är inte Rosita som alla andra? Helt jävla vanlig? Tänker hon. 

En lärare i Rositas klass pekar ut henne på en lektion och berättar för alla att hon tillhör resandefolket, romerna. Det gör inte hennes situation lättare och hon blir tvungen att försvara sig. Läraren vill väl och ger alla en uppgift att skriva om sin identitet. 
En raptext ger henne kraft att berätta: "hårda minnen lever kvar bland ett folk som har gömts, nästan tömts, på all sin kultur, blev behandlade som odjur. Nu vänder all otur. Fakta slängs fram om vad som hänt i vårt land. Jag nämner inga namn till respekt av min stam"

Rosita får stöd av några klasskompisar men bland andra  blir det värre. 

För att känna sig tryggare i skolan tar Rosita med sig kniven hon fått av farmor. Hon har den alltid med sig, i bakfickan. Det skulle hon inte ha haft... 

Talangtävlingen då? Jo då, Rositas grupp ställer upp... 


5768 visningar på Youtube är en idéroman och den intentionen är tydlig,  men boken håller också som helhet och är allmängiltig som ungdomsbok. Det är en mycket bra bok om ungdomstid, identitet, vänskap och  familj. Utan att avslöja för mycket,  så är bra att ha en näsduk i beredskap inför sista kapitlet. 

5768 visningar på Youtube är Ralf Novák-Rosengrens och Anita Santessons debutbok och det vinnande bidraget i Podiums och Le Romane Nevimatas ungdomsromantävling "Att vara ung rom idag". 

Läs mer på hemsidan http://lattjodrom.com/pre-drommen-2/5768-visningar-pa-youtube/

måndag 12 maj 2014

Djuren

 
Djuren är en ny och härligt glad pekbok av barnboksdebutanten Sara Olausson. Vi får träffa Ugglan, Fisken, Tigern, Igelkotten, Ormen, Getingen, Blåmesen, Hunden, Kattten, Giraffen, Elefanten och Musen. 
Färgglada konstbilder, text med rim och lite tokigheter med skruv är recept på denna pekbok. 
  Hur många gånger kan man förnya pekboken? Jojomensan det går fint för den här är riktigt Lorangaläcker och känns ny och finfin i stilen.
Texten i versaler och på rim gör att även nybörjarläsaren kommer att gilla!
 
Giraffen är en riktigt stor en. Äter moln och pussar solen. 
 Elefanten säger tut. Nu är hela boken slut.
Lilla musen kommer sen, Hon vill läsa allt igen. 
 
Underbart! 
 
Sara Olaussons  har tidigare illustrerat bl a serieböckerna om Loranga, Masarin och Dartanjang. Vi känner ju igen både tiger och giraff! 

måndag 5 maj 2014

Stjärnenatt


Flickan får en elefant i present av farfar. När hon var liten bodde hon hos farmor och farfar i bergen. Det var länge sen ... nu saknar hon farfar. Så ofantligt.
Nu måste hon gå i skolan.
Det är så konstigt tyst hemma och mamma jobbar och reser mycket, pappa pratar i telefon. Ibland bråkar dom. Flickan känner sig ensam, ensam och skör.
Hon längtar efter farfar.  Nu är han långt borta och mycket sjuk.
Just på julaftonskvällen ringer telefonen och alla vaknar. Det värsta har hänt. Farfar är död. Flickan vill tro att det är en mardröm.
En kall kväll börjar det snöa och en främmande pojke ligger på ett tak och sjunger. Han verkar vara så lycklig och liksom från en annan planet. Några dagar senare börjar pojken på taket i flickans klass. Men i skolan sjunger han inte, pratar knappt. Han är ensam, drar sig undan. Flickan känner samhörighet och vill vara nära.
När hon ser att pojken blir mobbad i skolan blir hon vansinnig. Hon förvandlas till ett stort rött monster!
Sen är de oskiljaktiga i verkligheten och i fantasin.

De rymmer från staden och allt väsen och flyr genom natten, rymden, skogen upp till bergen och kommer snart fram till det hus där farfar bodde! Tillsammans upplever de skogen och himlen och stjärnorna . Den strålande ensamma stjärnenatten.  Precis som när farfar levde.
Stjärnenatt av Jimmy Liao är en filsosofisk och vacker bok om sorg, ensamhet och längtan. Men också en bok om mod och kärlek. Bilderna i vattenfärg och akryl är både detaljrika och djupa. Hisnande vackra.
Jimmy Liao är en flerfaldigt prisbelönt bilderbokskonstnär från Taiwan. Boken har översatts till ett flertal språk och sålts i stora upplagor.
Det finns även en uppmärksammad film baserad på boken. Se trailern https://www.youtube.com/watch?v=2UnOJZB8YCQ

tisdag 29 april 2014

Magiska djungeln



I den magiska djungeln finns en prickig Zebra. Neeeeej! För Zebror är inte prickiga utan randiga. Zebran träffar en flygande apa. Neeeeej! För apor flyger inte, de svingar sig ju i träden...Sen kommer en ullig noshörning, en pytteliten elefant och ett rosa lejon...Neeeej! och när Zebran blir rädd och ska äta upp lejonet så blir det riktigt tokigt! Det är upprepning, det är tokigheter men boken avslutas med en liten överraskning som gör att cirkeln sluts och sagan blir hel. Kul idé! 

Den magiska djungeln är en rolig, färgsprakande bok för "efter-pekboksåldern". En upprepningssaga med twist,  där också bokstäverna leker med orden och ändrar färg och form efter händelsernas rörelse och fart. 

Jag tror den här boken kan bli en riktig hit både hos små barn, deras större syskon  och deras föräldrar.   Färgerna, formerna, interaktiviteten och det vänliga slutet gör att man tycker om den. Vid flera genomläsningar kommer man också att upptäcka saker som att  texten lever med bilden, att de knäppa djuren återkommer, att elefantens fot är på tok för stor för boken, att man får skrika Neeeej! En härlig bok att läsa om och om igen. För alla nej-sägare och alla andra! 
Hanna Olausson som både står för text och bild har gått  utbildning vid designhögskolan i Umeå och har en egen hemsida http://www.hannamind.com/. Detta är hennes debutbok. Heja Hanna!

måndag 28 april 2014

Balladen om en bruten näsa

Bart, som är döpt efter den lille gule killen i The Simpsons, tränar boxning och blir nerslagen. Tränaren tröstar och säger att det är inte är hur många gånger man blir nerslagen som räknas utan hur många gånger du reser dig igen.
Det är mamma som vill att Bart ska träna boxning. Så att han blir lite tuffare.
Bart gillar konstiga saker, som pannkakor med bacon, ett glas iskall mjölk mitt i natten, stjärnfall i natten och när mamma viskar snälla saker,  men allra allra mest gillar han sång. Inte vilken sång som helst, utan sång som kan krossa glas och som fyller hörselgångarna. Opera!
Bart bor med sin mamma i ett sunkigt hyreshus,  i en liten etta.  Han har inget eget rum där han kan stänga in sig, det finns bara ett rum där han kan vara i fred och det är på toaletten.
Bart är inte polulär i skolan, han är mer som luft för alla. Inte många vet just något om Bart. Inte att han boxas , inte att han bor sunkigt, inte att han gillar sång. En gång när alla skulle berätta om sin hobby i skolan  sa Bart att han samlade på bilder av massmördare. Bara för att få folk att hålla käften.
Ada, den finaste tjejen i klassen, ger honom bilder av massmördare och sitter i bänken bredvid. De ska planera sommarfesten och Ada ska dansa. Bart då? Vad kan han bidra med? Sjunga opera? Ada peppar och stöttar. Hon hälsar på (ingen annan har någonsin gjort det). Det går väl sådär. Stöket i lägenheten, mamma som ett fläskberg, trapphus som en sopstation. Vad ska hon tro? Ada är schysst på alla sätt utom på ett. Hon kan inte hålla klaffen. Snart vet alla. Hur Bart har det hemma.

Snart närmar sig 13-årsdagen och något kalas  finns inte på kartan. Men Bart får en idé. Om han överhuvudtaget ska kunna bjuda hem någon så måste trapphuset röjas och städas.  Han sätter upp lappar om en gemensam städdag... på sin födelsedag. Knarkar-Geir lovar att dra ihop folk. Mamma ska vara arbetsledare. Mormor kanske också kan  hjälpa till.  Det blir en födelse-och städdag med extra allt. Fast inte som Bart tänkt sig. 
Och sommarfesten har jag knappt nämnt.

Balladen om en bruten näsa är en bok man läser med tårarna nära ytan och hjärtat i magtrakten. Det är en finurlig och alldeles ljuvlig bok. En Gilbert Grape för teens och underdogbok av rang. 
Bästa boken jag läst på länge!

ARNE SVINGEN (f 1967) är född och uppvuxen i Oslo. Sedan debuten 1999 har han skrivit över fyrtio böcker för både barn och vuxna. Innan han blev författare arbetade han som journalist, redaktör och programledare. Arne är engagerad i frågor som rör ungas läsande och jobbar aktivt med att få i synnerhet killar att läsa mer. Han är dessutom nästan två meter lång och ganska bra på basket. Läs mer på Arne Svingens egen hemsida http://arnesvingen.wordpress.com/

onsdag 16 april 2014

Flickan från långt borta

En ensam flicka i en stor skog.  Det är mörkt och kallt och hon är trött men så ser hon ett litet hus. Där det lyser.
Men... ingen öppnar fast flickan knackar flera gånger. Genom fönstret ser hon att Den Grå sitter ensam vid en brasa och har det varmt och skönt. Hon vill inte bli störd.

Men inte ens Den Grå kan stålsätta sig mot den lilla flickan på trappan och öppnar dörren  till slut.
Får jag komma in? frågar flickan. Du får värma dig vid elden, sa Den Grå. Sen får du gå. Jag är inte van vid besök.
Men den lilla flickan är så liten och Den Grå har faktiskt lite mjölk att värma och en madrass som man kan bädda.
Du får sova i köket men bara i natt säger hon. Flickan somnar direkt. Men det verkar lite hårt och lite kallt. Barfota smyger Den Grå upp och lyfter den lilla till sin säng.
På morgonen har den Grå redan kokat kaffe och värmt mjölk och sitter och väntar på flickan vid köksbordet.
Får jag stanna nu? frågar flickan. Nej det får du inte, sa den Gråa. Det här är mitt hus och här ska ingen annan bo...

Flickan från långt borta är en hjärtskärande berättelse om ensamhet och att vilja höra till, men inte veta hur. En "Vem ska trösta knyttet", "Rotbarnet" eller Sagan om den lilla Farbrorn" - berättelse. En berättelse som gör en varm i hjärtat och mjuk i magen. Man vet inte var och hur flickan är ensam och inte Den Grå heller men det är längtan efter samhörighet och gemenskap som är det centrala temat och som går rakt in i kroppen.
Detta är Annika Thors första bilderbok och en stark sådan. Maria Jönsson är bilderbokskonstnären och de lite spretiga jönssonska bilderna i dämpad färgskala, svart, rött och gult är så fulla av stämning och känsla att de gör boken till en sann njutning att läsa. 
Annika Thor  har tidigare skrivit både vuxenböcker och ungdomsböcker, alltid med stor känsla och starkt innehåll. Min favorit är Fyren och stjärnorna och naturligtvis serien om flyktingflickorna Nellie och Steffie, En ö i havet m fl. 
Läs mer om Annika Thor och hennes författarskap på http://annikathor.wordpress.com/

söndag 6 april 2014

Granaporna

Dennis och Trollet vill bygga en koja. En minikoja vid stenen.  En koja med små möbler som ska bli supermysig och fin. De gör små dockor också som ska kunna bo i kojan. Fast dockorna blir rätt så fula, så de gömmer undan dem lite.
Nästa dag ska de fortsätta kojbygget men så blir det inte. För kojan är upptagen. Tre små, små  figurer har flyttat in och ligger och sover. Dennis och Trollet blir både förvånade och förskräckta. Figurerna ser ju ut som ... troll. 
Men de är människor. Säger de i alla fall. Begreppen förvirrar. Små figurer som säger att de är människor och en stor figur som heter Troll.
Kors och Tvärs och Yngve heter de små. De vill sova vidare och Dennis och Trollet går hem och äter frukost.

Men vad äter de små? De gillar visst maskar! och salta och runda saker. Det blir perfekt med oliver.
Vad är det för figurer, egentligen. Trollet och Dennis vill veta. Kollar på internet, på Naturhistoriska museets hemsida. Där finns telefonnummer till en expert. Dom ringer till Örjan. Han vet svar "Om de är små och barriga och kan prata och gillar små runda salta saker så är det garanterat...granapor". 
Men hur de kommit dit och var de egentligen hör hemma är ett mysterium som måste lösas! 

Anna-Lena Hedman är bibliotekarie i Umeå och har skrivit tre underfundiga och roliga berättelser om Abbe i Istermyrträsk. Granaporna är en lekfull och härligt fantasifull bok om den tiden när kojbygge och det undersökande leksinnet är på topp. Att läsa - själv eller läsa högt tillsammans.