måndag 22 oktober 2012

Jag är en pojke med tur


Esmat bor i Sundsvall. Han kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn från Afganistan när han var 14 år. Det han har upplevt i sin ungdomstid överträffar det många får vara med om i ett helt liv. Han tycker själv att han är en pojke med tur.

När Esmat är sex år tvingas han fly med sin mamma och syster till den stora staden Kabul. Esmat har aldrig varit i en stad och det känns skrämmande och spännande. På den strapatsrika vandringen går han vill och tappar bort sin mamma. Han är sex år, hungrig, frusen och ensam. Hur ska han klara sig?
Men, som han själv säger, han är en pojke med tur och när han kommer fram till Kabul så hamnar han  i ett gäng med gatubarn. De hjälper och skyddar honom. Han får så småningom ett arbete i en mattfabrik som barnarbetare. Där får han mat, en madrass att sova på och han får arbeta med att knyta mattor hela dagarna. Han får ingen lön. Till slut tjatar han till sig att få gå i skolan ett par timmar varje dag. Han minns sin mammas ord om hur viktigt det är med skola.
Efter 7 år får han hjälp att fly ut från landet. Han hamnar så småningom i Sverige. Helt ensam. Han tycker själv att han har haft tur.
När Esmat Nabi är 17 år söker han upp Monica Zak för att berätta sin historia. Här är den!
Det är en hjärtskärande berättelse, en käftsmäll, en tankeställare. En optimistisk bok om en pojke som tror på livet. LÄS DEN!

Inga kommentarer: