onsdag 28 september 2016

Oktober är den kallaste månaden

Poliskommissarie Viktor Fanzén står en dag på bron hemma  hos Vega. Det är Jacob han söker. Egentligen. Men han frågar efter Jacob. "Jag har förstått att ni är ganska nära" säger Franzén.
Han borde verkligen inte bry sig. Vega får lust att hämta hagelgeväret.

Franzén lämnar huset utan att få veta någonting. Hanlämnar ett kort med sitt telefonnummer. Ring när din mamma eller bror hör av sig. Det är viktigt!
Varningsklockor ringer. Andningen blir tung. Vega slänger kortet med Franzéns nummer. 
Polisen söker hennes bror. Förutom mamma är Jacob i stort sett den enda länk hon har till något av betydelse. Marken rämnar. Om något händer Jacob. Om han gjort något...

I Varvet ärver man i stort sett både hus, hur man lever, sina lojaliteter och konflikter. Konflikten till familjen Sten hade sin början i hembränningsfacket. Sprit hade varit Frank Stens levebröd tills Vegas farbror Dan konkurrerade ut honom, vad gällde kvalitet och leveranser. Så tog depressionen vid och Franks äktenskap havererade. Nu bor endast hustru Diana och Tom kvar i huset. 
Jacob brukade hjälpa farbror Dan med leveranserna, köra grejer som han sa. Vega hänger med ibland. 
Nu är det en leverans till Lars Hellman, en gammal kåkfarare. Tre spritdunkar. Självsäker som en buffel med hagelgeväret lutat mot en sten, stinkande av alkohol och ful i mun som få. Inga pengar men flera andra oanständiga förslag gör att Jacob och Vega sticker. Därifrån. 

Historien om sökandet efter Jacob och hans eventuella brottsligheter fortsätter i stundom rafflande, stundom återhållet tempo. Jacobs kompis Malte har en viktig roll liksom Tom och hans mamma Diana. 
Trovärdiga hudnära personskildringar. Hårdkokt stämning, enslig bygd och starka musikillustrationer gör att boken har en Bruce Springsteen-känsla som smakar mer. 
Christoffer Carlsson fick Spårhunden 2016 för "Oktober är den kallaste månaden". Det är den verkligen värd. 

Inga kommentarer: