Flickan med silverskorna

Mikas föräldrar är nyligen skilda och jullovet närmar sig utan den förväntan som han önskar. Nej, Mika vill bara ligga kvar i sängen när mamma jobbar och pappa har kompisar boende hemma hos sig. Hur kul är det? Mika känner sig mittemellan. 

Men så en dag i början på lovet så  upptäcker han skuggan av en flicka på skolgården. Hennes skor lyser som av silver. Flickan Agnes behöver hjälp och snart förstår Mika att det är han som ska hjälpa. Han blir modigare än han visste att han var. 

Men det hela blir lite svårt att förstå och silverdiset bildar skyar över den lågmälda, filosofiska och kluriga magin. Agnes som valt att stanna kvar i den här världen men som ångrar sig när sommaren blir höst, det blir kallare och människorna mindre hjälpsamma. Hon blir vittne till familjebråk och misshandel. Vad är det för värld hon kommit till? 

Mika Kihlström 11 år vill hjälpa och kanske får han i  och med detta också syn på sin egen situation. 

Flickan med silverskorna av Alice Kassius Eggers är en blandning av filosofi, skilsmässoproblematik och fantasy. En brokig och lite bråkig bok som kan tilltala den som befinner sig mittemellan. 

Livet enligt Dunne

Dunnes allra första skolår är slut och det första sommarlovet väntar. Men det händer något som gör att sommaren blir annorlunda. Hennes pappa blir påkörd. Han klarade  livhanken, men måste stanna på sjukhuset i flera månader. Dunne får ha sommarlovet tillsammans med sin allrabästavänivärlden, Ella Frida. På en ö i havet. Och som de leker och bygger kojor och fiskar och badar. Dunne hinner knappt längta efter pappa. De badar och badar och badar och spanar på djur och säljer kaffe och bullar och pysslar med Elle Fridas marsvin Roy och Partyboy.  Då kan Dunne längta. Efter sina egna marsvin Snö och Flinga och efter sin katt men allra, allra  mest efter sin pappa. Varje kväll ringer han han. Så fort de pratat med varandra känns det bättre. 
Men en kväll ringer inte pappa. Dunne blir orolig och tror det har hänt något. Men Ella Frida hittar på en ny lek och snart är det bortglömt igen. 
Ella Fridas mamma bakar extra mycket bullar och kakor för det ska bli en överraskning. Men innan dess ska Dunne städa och Elle Frida ska öva fiol. Städning går snabbt och visst kan man både öva fiol och leka. Så snart är de nere i vattnet igen och badar, nakna, precis som  Näcken och fiolen är med. 

Då kommer överraskningen. Och det är bara den första. Det blir fler. Överraskningar. Några fler besök och åtminstone en överraskning för mycket...

Livet enligt Dunne är fjärde boken i serien om Dunne och hennes lyckliga liv. Underbara böcker att läsa själv eller högt för varandra. Rose Lagercrantz har skrivit och Eva Eriksson har ritat. Tillsammans har de skapar ljuvliga böcker att älska. Läs även de tidigare böckerna Mitt lyckliga liv, Mitt hjärta hoppar och skrattar och Sist jag var som lyckligast. 

Det ringer, det ringer

Isa är hos mormor på landet. Hon är ovän med kompisen Ella och det känns jobbigt. Hon trycker bort alla Ellas telefonsamtal. Vill inte förlåta ännu.
 Men hos mormor är det lugnt och tryggt och både jordgubbar och hjortron är snart mogna. Men hjortronplockning är  kanske inte favoritsysselsättningen. Svettigt och myggigt. 
Så pratar de om momors mamma Sonja, som finns på ett gammat svartvitt foto. Sonja som bara försvann en åsknatt för många, många år sedan. Åskan är det enda som skrämmer mormor nu för tiden och hon varnar Isa. Att inte svara i telefonen när det åskar. 
Mormors mamma hade också ett brunt och ett blått öga. Precis som Isa. Men att hon bara försvann så där oförklarligt. Det verkar skumt. 
Isa rotar runt bland mormors gamla grejer. Hon gör några fina fynd. En härlig hippieklänning och en gammal Kobra-telefon. Det fasta telenätet funkar ju inte med telefonen är snygg. Skitsnygg. 
Isa får flera påringningar från dolt nummer, hon svara inte vill inte prata med Ella. Ett konstigt SMS också med noter. Hur knäppt som helst. 
Vid badplatsen träffar hon Robin, den nya grannpojken. Han har väntat på henne, säger han. Hmm lite Robin-pirr blir det, nästan på en gång. Heterokromia iridium säger han... heter det när man har olika färg på ögonen. Hans farmor har berättat. 
Och det blir mer av farmor Anita som pratar om energier, medium och andar. Om en melodi hon hör. Om drömfångare. Kanske är det därför som också Robin intresserat sig för ockulta saker som irrbloss och vilsna själar. 
Till slut berättar Isa för Robin om Ella och hennes konstiga telefonsamtal och notSMS. Farmor kan läsa noter säger Robin. Om jag fick noter i ett sms så skulle jag försöka ta reda på vad det betyder. Isa drömmer, hör telefonen som ringer, går i sömnen och så den där melodin. 
"Ibland är de döda inte färdiga. Ibland vill de berätta något för oss levande innan de kan gå vidare." Så säger Robins farmor och stirrar Isa in i hennes tvåfärgade ögon. Det känns som hon ser direkt in i själen. 

Anna Holmström Degerman har skrivit ett tiotal böcker och detta är hennes senaste men också första på Hegas förlag. Det ringer, det ringer är en slags spökhistoria med magisk realism. Härlig berättelse, med lagom mysrys+ kärlekspirr gör den till den perfekta bokpratsboken. Tobias Johansson har illustrerat med en egen suggestiv tecknarstil som passar perfekt i sammanhanget. Ett samarbete som man gärna vill se mer av. Heja! 

Fjärilslejonet

Bertie bor i Sydafrika på en enslig gård. Han är oftast ensam och tillbringar dagarna med att betrakta djuren som kommer till vattenhålet en bit utanför den inhägnad han absolut inte får gå utanför. Han får under inga villkor öppna grinden ut.  
Pappa är boskapsuppfödare och oftast borta, mamma är för det mesta sängliggande. Bertie är ensam och fördriver tiden.  
En dag får han vara med om något som kommer att förändra hans liv. En föräldralös vit liten lejonunge blir jagad och  sånär uppäten av några hyenor när Bertie får syn på dem. Då gör han det absolut förbjudna. Han öppnar  grinden till världen utanför och springer, springer och skriker, skriker för att skrämma. Hyenorna. låter sig skrämmas men bar en liten bit bort. Bertie är illa ute när han hör ett skott och snart ser han mamma komma utrusande från huset med geväret i högsta hugg. 

Tillsammans räddar de den vita lejonungen och matar honom, första med mjölk fyra gånger om dagen sedan med impalakött. Lejonet växer och blir till den lekkamrat, syster eller bror som Bertie aldrig fått. De är oskiljaktiga. 

Men även Bertie växer och nu kommer strax den tid då han ska börja skola, internatskola i England. En god god utbildning i en bra skola. Att ta med ett lejon är förstås omöjligt. Lejonet ska få komma till en fransk cirkus har pappa ordnat om.  Bertie blir förtvivlad men inser att det inte går att släppa ut det vita lejonet i frihet igen. Han klarar sig helt enkelt inte. Han kan inte bli vild igen. 
Så det blir som pappa vill. Ändå. Men Bertie lovar det vita lejonet att de ska mötas igen. Snart, snart. 
Men så kommer kriget... 

Michael Morpurgo har skrivit en stark, spännande och rörande berättelse om Bertie och kärleken till ett djur. En bok att älska och minnas.Att läsa högt och mysa med. 
Läs  mer om författaren på Morpurgos egen hemsida http://www.michaelmorpurgo.com/

I morgon är allt som vanligt

Systrarna Tanja och Lilian har en hemlighet. En pinsam och hemsk sak som gnager och gnager. Ibland är mamma full och dricker i flera dagar i streck. När mamma är dålig så får systrarna klara sig själva. Fixa frukost, middag och allt kring det vanliga i skolan. Det allra värsta är om nån skulle se mamma ute på stan som den fyllemamman hon är. Storebrorsan Tintin kommer ibland men bor med sin flickvän Nelly och har fullt upp med sin konstskola. 

Hemligheten blir värre och hemskare när Lilian hittar mamma ute i snön, hon kan varken väcka eller flytta henne. Tur att Tintin kan rycka ut. 

Det är vinter och snart Lucia. I skolan har klassen röstat på vem som ska vara lucia. Lilian fick flest röster och blir både glad och pirrig. Men hur ska det gå om mamma kommer på luciafesten och är full. Lilian blir mer och mer nervös. 

Lina Stoltz har skrivit en nervig bok som går under huden. En bok vars tema dessvärre är aktuellt för många. Att skämmas är nog bland det värsta. Att skämmas så mycket för den man älskar allra mest är oerhört. 
Jag hörde Sveriges Radios bokslukarsällskap diskutera boken på podden.  De var övertygade om att författaren själv varit med om något svårt. Ja, det känns att berättelsen är äkta och trots sina 115 sidor så kommer man inte att glömma den.  Och..  vissa hemligheter blir lättare att bära om man delar med sig av dem. Klumpen i magen blir gärna mycket mindre. 
Lina Stoltz kommer från Överkalix och har skrivit många böcker tidigare. 

En liten bok om kärlek

 Ulf Stark har skrivit en liten bok om kärlek som handlar om pojken Fred som fick sitt fina namn för att det inte skulle bli krig. Men det blev det ändå och pappa fick åka iväg upp långt i norr för att bevaka en gräns. Det var den kallaste vinter på evigheter och mamma stickar vantar och strumpor för brinnande livet. 
Ett foto av pappa står hemma på kakelugnen så att han ska få det varmt. Till kakelugnen går Fred när han vill prata med sin pappa och det gör han då och då. Eller om det är viktiga hemligheter han ska berätta så går han in i klädkammaren där pappas dansskor står. Där finns en ventil som susar så behagligt och pappas finkostym hänger också där så han kan nästan se honom, om han kisar lite. Fred berättar att han är lite kär i en flicka med stora muskler som heter Elsa. Ventilpappan lovar att inte säga ett pip. "En svensk tiger". 

Men kärleken kan göra en fumlig. Det får Fred erfara när han försöker hjälpa Elsa med ett mattetal. Han blir ertappad och fröken blir arg för att de fuskar och Elsa blir ännu argare och slår sönder linjalen och allt blir bara så fel. Att. 
Det är strax  före jul och Fred får hjälpa Granfors, som har ont i benet, att hugga granar. Och sälja dem sen.  Han får en lite slant för det och ännu mera hjälp av en fin tant. 

Mamma är ledsen för att pappa inte är hemma. "Det är mycket längtan med kärlek" säger Fred med en suck."Ja, det är som att vara glad och ledsen på samma gång" säger mamma. 
För ventilpappan berättar Fred om fadäsen med fusklappen på provräkningen och pappa säger "Man ska aldrig fuska när det gäller kärlek" och "Kärlek är inget för fegisar. Du måste vara beredd att offra något".
Så sagt och gjort! Bli modig och offra något. Fred har en plan. 

En liten bok om kärlek är som en karamell att läsa. En karamell som stannar kvar i minnet som den godaste och mest minnesvärda på länge. Kriget är som fond till kärlekshistorien och till längtansberättelsen. Det känns på riktigt!
Finaste högläsningsstunden önskar jag er alla! 
Ulf Stark med tonsäker text och Ida Björns många fina illustrationerna i färg = en riktig godbit

Vi ses i Obsan

Annika älskade att ljuga. Alla visste det och ingen trodde henne. Men hon kunde helt enkelt inte sluta. Ljuga. Ingen skulle tro henne om hon berättade vad som hände denna sommaren. Ändå. Det var helt enkelt så osannolikt. 

Det är sommarlovet mellan sexan och sjuan och Annika ser fram emot en härlig sommar i sommartorpet i Småland Ett härligt. lugnt och fint sommarlov innan bebissyskonet ska komma. Men alla blir helt annorlunda. för bebisbrorsan har bestämt sig för att komma ut NU och dessutom på köksgolvet och 13 veckor för tidigt. Det blir kris och kuvös och många oroliga dagar på sjukhus för både mamma och pappa. Annika får klara sig rätt mycket själv. Med morfar som stöd. Men morfar är aningen pinsam när han kallar Annika för Humlan. Högt så att alla hör. Så Annika är helst själv så mycket som möjligt. Det är så hon hamnar i Obsan, Observatiorieparken och det är där hon träffar Kaja, Lövet, Kex, Tobbe och Finnen. Ett gäng coola ungar som utmanar varandra på Sanning eller Konsekvens, fast utan sanning.
Sakta rullas en tragikomisk historia upp. Annikas oro för lillebrorsan blandas med hänförelse och beundran för Kajas mod och unga motståndsrörelse. Konsekvensuppdrag delas ut och utförs. Annika utmanar Kaja att ta hål i hennes öron, det blir riktigt läskigt och tar en ände med oanad utgång. 

Hela historien Vi ses i Obsan är så fint berättad och både rolig och spännande att sträckläsning befaras. 

Författaren Cilla Jackert har skrivit manus till olika TV-serier som bl a Spung, Nya tider och Tre Kronor. Hon var också Guldbaggenominerad för bästa manus för Känn ingen sorg.  
Vi ses i Obsan hoppas jag blir Augustprisad för så bra bok var det länge sen jag läste.