skip to main |
skip to sidebar
Tamaya och Marshall har alltid sällskap från skolan. De är inte direkt vänner, går inte ens i samma årskurs eller klass men är grannar och Tamayas mamma vill att hon ska ha sällskap hem.
Men numera är det inte så roligt för Marshall. Han är utsatt för mobbing och hot av skolans nykomling och coolaste kille, Chad. Nu vill Chad göra upp efter skolan. Marshall berättar inte för Tamaya men övertalar henne att de ska ta en genväg genom skogen. Som de aldrig tagit förut men som Marshall säger ska gå mycket snabbare.
Hmm... snart är det mer skog och träd än vad de trott kunde finnas. Tamaya blir rädd och hon har också hört talas om en ensam man, en sinnesjuk eremit som bor i skogen med sina hundar.
Marshall går fortare, Tamaya springer efter och snart har de kommit till en lergöl som verkar helt overklig. Det finns inga löv i gyttjepölen, resten av marken var täckt med löv men av någon anledning har inga löv landat på själva gyttjan. Plötsligt hör de och ser en pojke från skolan. Det är Chad.
Han ger sig på Marshall och klipper till honom. Vräker ner honom på marken. Tamaya skriker, Chad skriker tillbaka "Snart är det din tur!" Så gör Tamaya något som hon aldrig trodde hon skulle våga. Hon tar upp en näve gyttja och trycker upp det i ansiktet på Chad. Sen flyr de bägge kompisarna.
Snart börjar det klia på Tamayas händer, det blir utslag som sprider sig och som blir till blåsor som blir till sår. Nu fattar Tamaya att det är något som inte är som det ska. Den där gyttjepölen är farlig mark och de har lämnat Chad i skogen. Chad kommer inte till skolan nästa dag.
Är det Tamayas fel? Finns något farligt i leran?
Farlig mark är en mycket spännande bok med dystopiska inslag. Muterade ergonymer, frankenbaciller sprider sig i blixtens hastighet och det lilla samhället Heath Cliff försätts i karantän. Men boken handlar också om civilkurage, om mobbing och utsatthet.
Louis Sachar har skrivit ungdomsböcker sedan 1970-talet och har varit författare på heltid i över 25 år, men han är även utbildad jurist. För Ett hål om dagen belönades han med både National Book Award for Young People’s Literature och Newbery Medal. Louis Sachar bor i Austin, Texas.
Disa bor på barnhem men nu väntar hon på att morfar Ludde ska hälsa på henne. Tio veckor har hon varit på barnhemmet och tio söndagar har morfar Ludde kommit och hälsat på henne. Alltid samma tid. Men inte idag.. Disa blir orolig och vet inte vad som har hänt. Tänk om han också har försvunnit liksom mamma gjorde för sex år sedan.
Att Disa hade hamnat på barnhemmet var Barnavårdsnämmndens fel. Hon hade kämpat emot men motståndet hade inte hjälpt. Barn som är av resandefolk ska omhändertas. Så är det bara.
Disa har det ändå rätt bra. Barnhemmet ligger inrymt i ett vackert hus, Villa Solhem. Det finns vänner här och Fru Mårtensson som är föreståndarinna är, om inte hygglig så i alla fall inte den elakaste i världen, framförallt inte mot hennes eget barnbarn Albin som också bor på barnhemmet. Han är snäll och rolig. Disa och Albin är kompisar och även Ville som bor med sin välbärgade och stränga familj i ett sommarhus i närheten.
Disa trivs men skulle mycket, mycket hellre velat bo med sin morfar Ludde. Att åka med honom och hästen Shakespeare. Luffat runt och haft det fint, spelat på marknader och fester. Men det har pappa bestämt ställt sig emot.
Så det blev barnhem för Disa. Men Ludde har inte kommit för att hälsa på idag och ingen vet var han är. Disa är orolig.
Ville berättar om en riktig skummis i området, Mickel Falsum som jobbar på Rasbiologiska institutet. Ville berättar också att deras trädgårdsmästares syster försvunnit sen hon blev kallad dit. Nu blir Disa ännu mer orolig.
Tänk om Ludde blivit inlagd som forskningsobjekt. Som hon har hört skräckhistorier om. Tillsammans med Ville och Albin smider de en plan som är riskfylld men nödvändig. Att genomföra!
Camilla Lagerqvist har skrivit många böcker i historisk miljö. Cirkusflickan, Den vita döden, Spetälskesjukhuset och framförallt den älskade serien om Svarta Rosorna om Andra världskriget .
Försvunnen är första delen i en planerad serie, Blodsvänner.
Camilla Lagerqvist bor i Sandviken och har fyra barn. Hon har en bakgrund som journalist, men jobbar numera som författare och föreläsare.
Doris var på smällen. Så börjar den här boken med åtta helt olika och fantastiskt bra noveller.
Doris är en katt som alltså väntar ungar. Flickan köpte Doris av Jonnas mamma för ett år sedan. Då var hon så liten att hon rymdes i handen. Jonna är nu helt kallsinnig när det gäller katten och frågar varför de inte gett henne p-piller. "Din pappa kommer att få slå ihjäl ungarna", meddelar hon. "Det finns ingen som vill ha kattungar nu." Jonna är inte bara kallsinnig när det gäller de väntade kattungarna utan också till den vänskap som tjejerna tidigare haft. Nu är det iskyla mellan dem.
Och iskyla är det ute också. Snöstorm. Resten av familjen åker till farfar då de blir oroliga när han inte svarar. Flickan stannar hemma för att invänta Doris nedkomst. I kylan. Det blir strömavbrott. Hon hittar inte katten någonstans. Letar förtvivlat. Doris är försvunnen och flickan är på väg att försvinna. Snön som ett täcke. Snöängel och tystnad. Som ett anrop från en inre rymd eller som en sång av Frida Hyvönen. Ett underliggande hot gör att man läser med en föraning om att något hemskt ska hända...
Svett-Jesus är nästa novell om en mattevikarie i en klass med två otroligt störiga killar. Igenkänningsfaktorn är hundra procent läskighet.
Novellen "Trettiosju grader" handlar om en familjeresa till solen. Om två systrar och en kompis. Hjärtat i halsgropen hela tiden.
Liksom i novellen Backa pappa. En pojke och hans nyskilda pappa som ska fira nyår med släkten. Pappa har köpt en sjukt stor mängd raketer. Som säkert hade kostat tusentals kronor, tänker Oliver. "Och pappa som inte ens har råd att köpa ny soffa till lägenheten."
Alla novellerna är helt överjordiskt bra, skrivna i jag-perspektiv och med en stålsäker precision och känslighet, med en utgång som inte är förutsägbar och som gör att man faktiskt drar en suck av lättnad när man läst klart. Nerverna på spänn. Stor litteratur. Novell när den är som bäst.
Malik är på sommarkollo. Där sover flera ungdomar i samma rum. Men Malik kan inte sova. Elias snarkar som en gammal get. Hur jobbigt är det inte att sova med andra i samma rum. Alla sover (och snarkar) utom just Malik. Han håller på att tappa tålamodet.
Men det är då han upptäcker det. Sin superkraft. Ett ljusstreck, en glipa i luften som ett draperi syns ovanför den sovande Elias. En glipa så stor att man kan krypa in.
Malik hämtar en stol och kryper in och hamnar rakt in i Elias dröm. Det coolaste och häftigaste han någonsin varit med om.
Elias är ute och fiskar med sin pappa Olof. Det är bara det att pappan varit död i över två år. Men här finns han, i drömmen. Elias pappa frågar Malik om han vill fiska med dem. Så himla sjukt. Lite läskigt ändå. Malik drar sig undan medveten om att Elias vill ha sin pappa för sig själv. Han kryper tillbaka till sovsalen igen. Han ser sig om och upptäcker att alla har sådana glipor ovanför sina sängar. När de sover.
Så börjar äventyret för Malik och så småningom för fina söta Sira som dras med in i drömmarna. Så himla coolt. Men farligt också för om den som drömmer vaknar så kan man fastna och bli kvar i dennes dröm. Så klart är det just det som händer.
Och sedan händer ännu läskigare saker med en dam som styr både över goda och onda drömmar och som heter Jonna. Hon ser ut som en sexbomb och superhjälte, hon luktar som sockervadd och befaller som en drottning.
Skogsbingelskolans rektor är med på ett hörn liksom landets statsminister. Låter det skruvat? Det är just vad det är. Men helt trovärdigt ändå.
Precis så som Mårten Melin är så himla bra på. Att skriva om det magiska i vardagen. Och så om kärlek, kyssar och pirr. Heja Livet!
Felix Eriksson är journalist och rapporterar om svensk politik i TV. Nu tänker ni nog att det kanske inte är världens roligaste jobb. Men Felix var en duktig journalist och var bra på det han gjorde. Han intervjuade politiker och rörde sig hemtamt i riksdagen liksom i regeringens korridorer. Okej, ärligt talat var han lite trött på sitt jobb nu. En massa käbbel och sällan något nytt. ...ehuru icke såsom det å andra sidan.... Gäsp!
Felix Erikssons tankar flyger iväg. Han tänker på sin 11-åriga dotter Amanda som brukar sitta vid sin mobil och fnittra. Åt vad berättade hon inte för pappa. Inte mer än att det var åt en sida som hette "Barnens talman" . Som sagt. Felix Eriksson var en duktig journalist och ganska nyfiken. Han googlade "Barnens talman" på sin egen dator och kom till en sida som var MYCKET intressant. Barnens talman hade uppenbarligen full koll på landets regeringspolitiker och jobbade av allt att döma på Rosenbad.
Dock hade Felix aldrig hört talas om detta ämbete och då kände han ju nästan alla som jobbade på Rosenbad. Felix ägnade halva natten åt att läsa igenom barnens frågor och talmannens svar. Mycket intressanta och handfasta svar. Fritt ur hjärtat på allt från hur man kysser någon (försiktigt) till hur man sätter mobbare på plats (med en fet smäll om inget annat hjälper). Det som var mest intressant var ändå att Barnens talman tycktes veta en hel del om arbetet i regeringen. Om de olika departementen, om vilka som jobbade var, om skvaller och skandaler om de olika ministrarna.
Felix frågar tjänstemännen på Rosenbad om Barnens talman. Ingen vet något.
Men Felix står på sig. "Barnens talman skrev om att kulturministern somnade på Fina teatern i förra veckan. Och till och med snarkat! IP-adressen kommer från Rosenbad" Nu blir det lite liv i luckan. Från tjänstemannan till kulturministern som får reda på skvallret och fnyser.
Snart kommer det fram ännu mer spännande information från Barnens talman. Finansministern skulle ha provsmakat en massa lösgodis utan att betala för det. Utbildningsministern lär ha fuskat sig igenom skolan. Detta berättade Barnens talman om liksom i förbifarten när barnen frågade sina fråga på hemsidan. Mycket initierat men relevant i sitt sammanhang. Pinsamma hemligheter. En sak är säker, Barnens talman har mycket god insyn i regeringens dagliga arbete.
Felix Eriksson får mycket att kolla upp. Amanda hjälper till på sitt sätt. Trådar leder honom till förre statsministern Jöns Eriksson som odlar ekologiska tomater på sin herrgård i Västergötland. Felix åker dit för att få tips om vem Barnens talman verkligen kan vara. Hmm Jöns Eriksson är mer intresserad av sina tomater.
Upplösningen är minst sagt rafflande och de tre ministrarna som gjort oegentligheter försöker förtvivlat förklara för statsministern Jonas Galans som får mycket att stå i. Liksom Dagmar Persson som vaknar upp ur sitt fönsterlösa kontor nere i Rosenbad och anar faran i tid.
Författarna Martin Widmark och Petter Lidbeck har modet och känslan att skriva om till synes omöjliga ämnen. För barn. Om pensionärer som blir lurade och tar hämnd på samhället, om världens elakaste fröken och nu .. En politisk thriller för barn. Alla likheter med verkligheten är tillfälligheter. Eller...?
Sällan har en barnbok kommit mer rätt i tiden som denna. En snäll statsminister som tvingas säga upp tre ministrar på grund av tabbar och oegentligheter. Jag hade verkligen STORT nöje av denna bok. Hoppas att många för den högläst för sig för jag tror att det är då den är som bäst. Och. Detta med Barnens Talman är väl en himla BRA idé!
